… var en rubrik i Expressen förra veckan, en artikel om en 19-årig tjej som förklarar att hon äntligen kommit på varför hon inte attraheras av personer så ofta. Det är för att hon är demisexuell, att hon måste ha starka emotionellt band med den hon blir attraherad av.

En del säger att det finns något som heter demisexuell andra säger att det är bara ett rent påhitt, det finns inte. Om det är ett val eller en medfödd läggning, eller om det är att vara ”halvvägs” mellan sexuell och asexuell, kan ju diskuteras hur länge som helst – precis som många andra saker där en del känner att ”såhär är det” o andra tycker att det är påhittade saker för att få vara speciell, inte som alla andra.
Ordet demi är lånat från franskan, och betyder halv, så med andra ord betyder demisexuell halv eller en del kallar det ofullständig sexualitet (hur det nu kan vara ofullständigt att vilja ha sex med känslor??? För mig är det tvärt om – fullständigt – att bara ha sex för sexet skull ÄR ofullständigt, samma att bara ha känslor utan sex o närhet. Det ena kallar jag kk-relationer, det andra vänskap).

Så en person som är demisexuell känner enbart attraktion till en person där starka känslomässiga band till en annan person. (Om jag inte helt misstolkat vad demisexuellt står för så är det inte könsbundet, man kan få känslor o attraheras av person oavsett kön).
Så en demisexuell person upplever inte en primär sexuell attraktion utan den sekundära sexuella attraktionen.

Primär sexuell attraktion är när attraktionen bygger på yttre saker som en persons utseende, kläder, sätt att röra på sig osv.
En sekundär sexuell attraktion bygger istället på starka band. Oftast är det romantiska känslor men kan även vara vänskapliga.
Så med andra ord kan man tolka det som att utseende i sig inte alls påverkar en demisexuell person, det är inget som lockar, ger attraktion. Att allt är inre kvaliteter. MEN självklart är det inte så enkelt, för man fortsätter att läsa förklaring vad som gäller vid attraktion för en som har läggningen demisexuell så krånglar man till det genom att lägga till att yttre saker som utseende, kläder osv visserligen inte påverkar den sexuell attraktionen, men kan mycket väl vara faktorer som påverkar den romantiska attraktionen. (Jaha tänker då jag när jag läser… för att bli attraherad måste man ha känslor, starka band för personen, vilket kan vara romantisk attraktion o den i sin tur kan bero på personens utseende… då berörs man ju av utseendet på något plan ändå eller???)

Jag tänker inte ens fundera på om det här är en medfödd läggning eller något påhittat – jag kommer bara att tänka på en kommentar jag läste i en tråd när jag forskade lite vidare på vad demisexuallitet var efter att jag sett/läst artikeln i Expressen.

Det var en man som kommenterade det hela med – ÅH fan är jag demisexuell, jag som trodde jag var normal. Jag trodde att det var normalt att det bästa sexet, var med någon man hade känslor för, att känslor växer fram när man lär känna varandra men att visst att utseende kan vara det första som lockar att lära känna en person när man träffas. Men inte avgörande för om man sen hoppar i säng. Och att en person blir vacker, och vackrare för en när man lär känna, kärleken djupnar o attraktionen blir starkare. Trodde som sagt att jag var normal, att dom flesta fungerade på det sättet!

Jag konstaterar också när jag sitter o läser, söker på vad demisexuallitet är, att jag förstår att så många – framför allt yngre – kan känna sig vilsna, att dom inte hör hemma någonstans. Att samhället i en del vill ta bort etiketter o stämplar att vi alla är lika värda, vi är människor. Men sen ändå så hittas det på fler fler etiketter, mer o mer sätt att dela upp oss o stoppa in oss i speciella fack.

Jag tror att det i sig inte är svårt att själv veta vad man känner, vad man attraheras av – det svåra är om man känner att man måste sätta en etikett på sig själv gällande sin sexualitet – för idag finns det ju nästan lika många sådana som det finns människor – för idag är det inte bara att välja om man är hetero-, bi- eller homosexuell, om man är monogam eller poly, om man gillar bdsm o då vilken av alla grenar som finns under det paraplyet, vilken roll man är (dominant eller undergiven), vilka fetischer man har. Nej nu ska man ju också sätta rubrik på sig om man är sexuell, asexuell, pansexuell, sapiosexuell eller… ja det finns säkert mängder av flera stämplar man kan sätta om man söker sig vidare.

Det räcker tydligen inte bara med att vara människa – att sen våga vara sig själv – att hitta andra både vänner men framför allt en partner som är o vill samma saker. Inte bara i vardagen utan även då sexuellt – det är ju det jag pratar om i detta inlägg. För att det är lika viktigt som vilken annan pusselbit som helst i våra liv, att hitta någon som har ungefär samma ”idéer” om vad som får en att må bra – att inte ha någon sex alls, att ha sex någon gång per år i mörkt rum under täcket eller experimentera, vara nyfiken…. Ha sex med en, eller två eller många flera – en åt gången eller alla på engång…  Det är inte det viktiga vad man vill eller vad man gör utan att ens partner ser på saken på samma sätt. Men att det ska kräva massa etiketter, att man sätter en stämpel på sig själv eller andra – nej det tror jag inte behövs.

Vad betyder då alla dessa etiketter som jag rabblat upp? Jag tänker att dom flesta vet vad hetero, homo, monogam, poly osv betyder… men kanske inte alla är jätte hemma på vad asexuell, pansexuell o sapiosexuell är – så här kommer en lite kort beskrivning.

Asexuell – det är när man är helt utan sexuella känslor, man känner ingen attraktion till någon. Ofta pratar man ju om det här med, o accepterar att man kan ha sex utan att älska – man kan säga att en asexuell kan älska utan att ha sex. Men dom kan älska, ha känslor vilja ha närhet osv… men det finns ingen behov av sex. Visst går det att ha sex – för att göra sin partner glad eller fortplanta sig… men det finns inget sexuellt behov.

Pansexuell – personer som blir attraherade av just en annan person – det spelar ingen roll om det är en kvinna eller man, transsexuell person osv… det finns inga som helst gränser här – det är enbart personen i sig som gör om man som pansexuell blir attraherad eller inte.
Många kanske tänker nu att ja men är inte det att vara bi-sexuell? Nej tydligen inte – det finns en klar gräns som då avgör om man är bi- eller pansexuell – det ska då vara att en bi-sexuell person attraheras av en man eller kvinna med samma ”annan” sexuell läggning – medan en pansexuell inte känner någon som helst gräns för vad som attraherar, det är människan inte personens läggning som gör att en attraktion uppstår.

Sapiosexuell – det här är personer som tänder på intelligens. En sapiosexuell tänder mer på en het djup diskussion mer än erotisk massage som förspel. En sapiosexuell kan tycka att personer har trevliga personligheter, attraktiva kroppar, bra utseende men om det inte finns riktig intelligens vaknar inte den sexuella attraktionen till liv. Och för att stanna kvar i en längre relation så är det viktigt att det finns heta debatter o diskussioner om djupa ämnen annars svalnar den sexuella attraktionen.

Ja jag läser o tänker vidare på samma spår som jag varit inne på hela tiden, jag tror inte man kan sätta hur många etiketter på en person som helst, att det inte går att stoppa in oss i grupper. För jag tror att då skulle vi alla ha varsin egen liten grupp o vara helt ensamma där. Jag tror att för många av oss så är vi lite av många saker – ett litet uns från det o ett lite från där, sen lite mer av något ”datt”, o absolut inget alls från ”ditt”. Det viktiga är nog inte att sätta en stämpel på sig utan mer att bli bekväm i vad man själv vill ha – att acceptera sig själv o inte bli låst i något – utan tillåta sig själv att vara just sig själv med utvecklings möjligheter… (om med utveckling menar jag inte på något sätt att man ändrar sig eller byter t ex sexuell läggning utan bara att man ger sig själv möjligheten att utvecklas som människa – om det sen innebär att man är nyfiken o vågar prova saker även sexuellt så är det bara en för mig positiv sak)

När jag nu sökte efter information så hamnade jag på tester som man kan göra för att se om man är a-, pan-, demi- eller sapiosexuell….  O jag kan ju som bekant inte låta bli tester av alla de slag – så vad blev jag då *ler*…jag är helt klart inte a-sexuell, jag var långt ifrån pansexuell, låg på gränsen för att vara demisexuell o enlig testen var jag helt klart sapiosexuell.

Men vad är jag då – enligt mig själv då alltså – för det är ju jag som vet, jag som vet alla nyanser som en test aldrig kan få med oavsett hur många frågor dom ställer – eller svarsalternativ man får… det är aldrig helt rätt svar man har att välja mellan, eller så vill man kunna utveckla för att det är si i en situation o så i en annan…

Jag är öppensinnad o accepter alla andras läggningar – även om jag inte alltid förstår, men det behöver jag heller inte göra – för många förstår säkert inte mig heller….
Jag är heterosexuell och monogam. Jag har fetischer o kinks, jag har en dragning åt… och gillar… mycket och … lite lagom. Jag kan vara äventyrlig o lite galen, likväl som jäkligt tråkig vissa stunder.
Jag är sexuell så att jag inte är a-sexuell stämmer på pricken ;) – samma att jag inte är pansexuell, jag är heterosexuell så även där stämmer testen på pricken.
Däremot så måste jag nog säga att jag kan nog ha lite tendenser till att vara både demi- och sapiosexuell *ler*… för ska det vara bra sex ska attraktionen vara stark så måste jag ha starka känslor – som växer o då blir sexet bättre – men jag ser det mer som att man blir tryggare o tryggare med varandra, man lär känna varandra o vet hur man reagerar. Att känna sig älskad ha tillit o vara trygg… Jag ser det nog mer som han som kommenterade en tråd – det är normalt – inget man behöver sätta en etikett på….
Ja jag går väl inte igång på en djup diskussion om Karl Marx eller något annat ämne – men jag måste känna att det finns lite där, att det går att diskutera olika ämnen, på ett intelligent sätt,  att det finns kunskap o framför allt en nyfikenhet på att få veta mer om saker. Att personen har egna åsikter o tankar. Och personen måste vara – nu låter det här säkert jätte dumt o många kanske inte förstår, men tänker inte ens försöka förklara vad jag menar. Förstår man så gör man, om inte så får man väl tycka jag är konstig… - personen måste vara jämlik med mig eller gärna lite starkare än mig utan att köra över mig… kunna mer, dela med sig o lära mig…

Men även om jag nu inte tycker att man ska sätta en massa olika etiketter på människor (OM man nu inte själv gärna vill sätta en etikett på sig själv, för då ska man självklart sätta den...) oavsett vad det gäller  – så visst är det lite förenklande att kunna sätta ett ord, visa att man tillhör en viss grupp (stor grupp med variation inom). Det är bra att från start veta om personen man tilltalas om har samma sexuella preferenser som man själv innan man lägger ner tid energi o framför allt känslor på att försöka ”få till något” – jag menar en hetero person har inget att hämta hos en av motsatt kön som är homo, det är dumt att som monogam påbörja ett förhållande med en som är poly… att försöka är bara att såra sig själv… Så sånna saker är ju bra ändå att veta om varandra när man av någon anledning känner ett intresse vid första kontakten…

Så kanske jag ska sätta en egen stämpel på mig – hitta ett eget ord för min sexualitet så att jag får vara lite unik o egen… man det är vi ju alla så…. Hmmm – ja men ett eget ord, en egen etikett då… jag ska nog kalla mig…hmm vad kan vara ett bra ord för min sexualitet – en bra etikett…. ”sexuell” – låter väl lagom tillkrånglat o lagom svårt att förstå *ler*.

att vara sexull innebär att man gillar sex - mycket - men det måste vara med rätt person o det ska finnas känslor med för att det ska vara bra sex - o ingen vill ju ha dålig sex eller hur???
Och ja jag vet, till er män som läser o skakar lite på huvudet o menar på att ja det gäller även vissa kvinnor, att det inte bara är män. Jag vet, man ska läsa det kanske mer att det finns för många personer ....

Detta borde vara en självklarhet - logiskt tänkande - som visserligen många sakner idag... jag borde inte ens behöva ta o avsluta med denna förklaring.)

Här kan du hitta om du blev nyfiken att göra testerna - https://lonerwolf.com/tests/

Nej jag ska göra allt precis tvärt om nu, nej, nej, jag kommer inte vända helt o säga åhhhh vad bra. Jag kommer helt enkelt inte som vanligt gnälla över den här omställningen som jag måste ta mig igenom varje år, två gånger till o med. Den här omställningen av tid – sommar o vinter – som jag inte har en som helst förståelse för varför man ska göra… För mig är det bara ett fånigt påhitt av någon som väl måste känna makten att få ALLA andra att göra så som den eller då dom bestämt…

Denna höst tänker jag lida i tysthet, inte gnälla på hur otroligt korkat jag tycker det är, inte gnälla över att det kommer ta mig minst 1 ofta 2 veckor att ställa om mig. Inte gnälla över hur trött jag o irriterad jag kommer vara under den tiden. För när jag tänker efter är jag väldigt trött o irriterad ändå för tillfället… ovanligt lätt irriterad faktiskt, kommer på mig själv ganska ofta med att saker som normalt inte berör mig gör att jag hamnar i obalans o fräser. Vilket i sig gör att jag inte mår så bra av det o blir ännu mer irriterad – visst låter det som ett bra hamster hjul… *ler*

Jag tänker inte dra det där om att vi jobbar, sover o är lediga o det spelar ingen roll om det är ljust eller mörkt… för kanske är det så att jag som gillar det lite mer mörka hade uppskattat att man ändrat tiden åt andra hållet istället *ler* inte gjort det ljusare utan mörkare …. Ja vem vet, kanske jag inte klagat alls då… utan hejjat på det o velat ha mer ….

Men i o för sig så hade det ändå varit tidsomställning, som skulle ta mig samma tid att ställa om till. Så vem vet kanske hade det gått bättre eller så hade jag gnäll lika mycket ändå. Ganska skönt ha saker att gnälla på som är oviktiga o som man ändå inte kan göra något åt… bara anpassa sig, ta den tid det tar o ställa om.

Sen kan jag ju ta o utnyttja det här med omställning o göra andra förändringar samtidigt, kanske det är lättare att göra om det är flera saker samtidigt… just det här att komma igång o promenera igen – det verkar inte finnas tid – men nu kanske det går bra att klämma i där då jag tycker att tiden är fel… på morgonen – har gjort det tidigare – o kan vara en bra idé att utnyttja det här att man inte alls tycker att klockan är som den visar – man är pigg fortfarande en stund, o lägga in en ny eller gammal vana där igen… låter som en bra sak – se vad duktig jag är vänder något jag normalt gnäller på till något mer positivt.

Så bara kasta sig in i omställningen o låta det ta den tid det tar, passa på att göra andra förändringar som faktiskt kan följa med just för att man ännu inte ställt om sig, man får in en ny bra vana i vardagen… 

Gjord i micron med banan.
Självklart var jag tvungen att prova - och det var gott... ska bjuda min lilla dotter på denna kaka, för hon hade pippi ett tag på att göra saker med banan, när vi skulle vara just hälsosamma... 
som bananpannkaka - så det här borde passa henne *ler*
Klagar inte - jag gillar banan, så det var inte men direkt motvilja jag åt hennes saker eller provade denna kaka....

2 portioner

1 banan (normalstor)
1 ägg
1 ½–2 msk kakao
ev. 1 nypa salt 

Garnering:
kokos
ev. hallon

GÖR SÅ HÄR

1. Bryt bananen i bitar och blanda den med ägg och kakao. Tillsätt ev. en nypa salt för att framhäva smaken. Mixa ihop alla ingredienser med en stavmixer eller i en mixer med knivar, till en slät smet.

2. Häll smeten i två mindre skålar, ca 12 cm i diameter (eller i en större). Strö över kokos.

3. Kör en skål i taget i mikron på högsta värmen i 1–1 ½ minut. Stäng av värmen (om formen har låg kant) och det håller på att koka över. Sätt på värmen direkt när smeten sjunkit ner igen. Kör den inte för länge för då blir kakan för fast och hård i konsistensen. Servera gärna med bär, t ex hallon, blåbär eller jordgubb.

Mumsa på    

Jag älskar julen, jag älskar ljus o pynt som hör julen till, rött, tomtar, glitter av alla det slag. 

MEN detta att börja pynta för julen redan nu, i oktober.... ge er säger jag bara....

Det finns regler för olika saker - en del skrivna andra oskrivna, men lika illa att överskrida båda. 

Julen startar med advent - på sätt o vis, ja - men det är inte startskottet att ösa på med tomtar o annat i överflöd - nej advent, då kommer adventsljusstakar o stjärnor upp i fönstren o den med strearinljus ställs fram. Men det räcker så, det ska inte vara mer.

Först den 23 dec, dagen innan julafton, helst på kvällen sent så ska man julpynta, upp med tomtar, kulor, granar osv. Det finns liksom ingen som helst anledning att förstöra julen med att överpynta på det sättet som blir när man börjar för tidigt.

Att pynta på det sättet - advenstljusstake eller stjärna vid 1a advent o allt annat julpynt kommer fram den 23e - det är för mig en blandning av tradition, princip o oskriven regel. Och den rubbas inte.

Jag tycker denna text förklarar så bra varför *ler*

Så vad säger du? Hur gör du, har du någon respekt för oskrivna regler, har du några traditioner eller starka principer du följer när det kommer till jul o att pynta o fira den?

så tårarna rann nerför kinderna när jag läste :)

Jag har haft turen att ha dom bästa döttrarna som går att få, dom är underbara. Turen att ha en lilla syster med man o barn som är otroliga. Och mina närmaste vänner - få men som sagt nära - det är förmån av högsta klass i livet - ren lyx :)

Jag älskar er <3   

det här var det som fick mig rörd...

http://larkans.bloggplatsen.se/2016/10/20/11377312-pucko/

Jag älskar blommor, av alla de slag, jag har mina favoriter. Och jag har dom som trivs hos mig - eller jag ska skriva trivdes. Nu måste jag helt enkelt vänta o se - kommer dom jag har trivas på sina nya platser eller måste jag tänka om. Hitta nya sorter som trivs här istället. 

Jag hoppas innerligt att mina orkidéer kommer överleva o fortsätta växa, blomma o trivas. Tyvärr fick jag slänga hälften av gänget - då det visade sig att jag fått ullöss på flera plantor i det fönstret. Även om det tog mig emot så beslöt jag att alla slängdes, ingen fick följa med. Ville inte ha med dom små husdjuren hit - dom är allt annat än lätta att bli av med. Så jag tog det beslutet. 

Sen finns det andra blommor som jag gärna också ser att dom överlever o fortsätter att växa på sig lika fint som dom påbörjat att göra. Men som sagt, bara vänte o se.

Även om jag är otroligt förtjust in mina krukväxter - både med blommor o enbart gröna så älskar jag också snittblommor. Dom är visserligen kortvariga men dom lyser upp varje hem, varje plats dom står på under dom dagarna dom lever. 

Så såg jag en liten artikel om hur man väljer vaser till sina snittblommor - det var lite småtips om att man kan använda oasis, att man tar vaser som har smal hals för att samla ihop buketten o slippa ha jätte många blommor i för att det ska se bra ut o inte alla bara ska ramla isär åt alla håll o kanter. 

Det var också om att idag är det inte alls så noga med vad man använder som vas - man tar vad man haver så att säga. Och det gillar jag, det där att man kan ta vad som helst. Leker med form, färg o material.

Det som fångade mitt intresse eller ska vi säga det som gav mig en liten idé - det var att det finns firmor som idag låter personer prenumerera på snittblommor, att få en gång i veckan eller varannan vecka. 
Såg deras fina buketter - så kreativa idéer. 

Jag köper ofta snittblommor - men det blir det som finns i matvarubutiken när jag ändå springer förbi - rosor, tulpaner, liljor o deras vanliga buketter. Och det är fina färgklickar man får av dom... o det kommer jag fortsätta göra köpa dessa. Sätta ihop olika kombinationer, leka lite med färger o kvistar. Men det blir ganska enformigt i längden då det inte är så stor variation på blommorna.

Tidigt i månaden var jag själv in i en blomsteraffär här o var med o komponerade en fin födelsedagsbukett i härliga höstfärger - rött, "bränt" orange o grönt. Och det var skoj att göra den buketten. 

Så nu har jag själv lovat mig att minst en gång i månade ska jag gå in i en blomsterbutik o göra en bukett med lite andra blommor o färger än dom som jag springer förbi när jag handlar. 

Det kommer ge en färgklick o mycket glädje o ombonadskänsla här hemma *ler*