Ungdom är när du får vara uppe till sent på nyårsafton.
Medelålder är när du är tvingad.

- Bill Vaughn

Många människor ser fram mot nyåret för en ny start på gamla vanor. 

- Anonym

Korrekt uppförande under helgen är att vara berusad.

Berusningen kulminerar på nyårsafton,

när du är så drucken att du kysser den person du är gift med. 

- P.J O'Roruke

Må alla dina bekymmer vara lika länge som dinna nyårslöften! 

- Joey Adams

En optimist stannar uppe till midnatt för att invänta det nya året.

En pessimist stannar uppe för att vara säker på att det gamla året tar slut. 

- Bill Vaughn

Ett nyårslöfte är något som tas det ena året och bryts det nästa. 

- Anonym

 Att göra ett slut, är att göra en början.

Sitter såhär sista dagen på året, ser bakåt – mest med stort leende på läpparna faktiskt. Vet inte om den här tanken ”faktiskt” är att jag blir lite snopen själv över det här leendet. Kanske jag trodde att jag skulle ha en lite mer vemodig känsla av att året inte blev som jag hoppades på. Och det blev inte alls det, året började, fortsatte, pågick o avslutades på många sätt som kan ge negativa minnen o sorgsna känslor. Ändå så sitter jag här o ler. För året har gett mig andra saker, mer kunskaper om mig själv, jag har utvecklats som person o lärt mig var fallgroparna fortfarande finns för mig… o vad jag vill framåt, vad jag behöver…

Jag har lärt mig att jag kan säga stopp, nej, jag behöver, det här går jag inte med på…. Kanske inte alltid på det smidigaste sättet, men jag är inte tyst, jag backar inte o bara köper allt… INGEN hoppar på mig, utnyttjar mig utan att jag säger stopp…. DET är en skön känsla att ändå veta…

Jag har påbörjat vissa saker, processer som nu rullar på o kommer ge resultat framåt i tiden, lite nästa år men ännu mer lite till framåt. Allt sker ju inte över en natt, men man måste ta första steget för att man ens ska komma framåt på just den vägen det gäller. Det har jag gjort nu, tagit en hel del första steg….

Jag har agerat väldigt likt mitt gamla jag i en viss situation – ge allt, kräva inget, kämpa o försöka… men vad hjälper det att det bara är jag??? Nej det går inte, det kommer aldrig någonsin fungera för någon – man måste vara två som kämpar åt samma håll… Det var väl i  för sig inte så skoj att få upp ögonen o se att man på något sätt pressats in i samma box man en gång kämpades sig ur med tårar, dålig självkänsla, att inte känna att man duger till något… Men samtidigt var det en härlig känsla att jag ens märkte det, att jag såg det – ser man det inte kan man inte göra något åt det… o det är bara jag själv som kan se till att inte hamna där igen…
Jo på ett sätt kommer jag nog hamna där igen – för det är jag, det är min personlighet att ge så mycket, bry mig så mycket, älska så… så det vill jag inte heller ge upp helt, förändra mig… däremot vill jag bara omge mig med människor som ger samma sak tillbaka – som uppskattar min personlighet på rätt sätt, inte drar nytta av den för sin egen skull…  utan en som just uppskattar det o ger mig det jag behöver…. Låter mig vara stark, låter mig vara liten o svag – låter mig vara ”jag” utan att utnyttja mig eller bara se den ena delen.

Så det har varit ett år jag kan se tillbaka på med ett leende, härliga vänner, äntligen ensam i mitt boende, arbetskamrater jag bara älskar – hela högen, en inre glädje som finns där o än inte har tagits död på helt – den har funnits kvar där även när det varit dåliga stunder… Men så är livet, eller hur, det är upp o ner. Det viktiga för mig är att ha en grundlycka som finns där oavsett vad som sker… även dåliga stunder.

Jag har vänner som är – ja det finns inte ord…. Jag är så tacksam för att dom ramlat in i mitt liv, dom tillför mig så mycket så dom vet nog inte hälften..
Jag har även då o då saknat gamla vänner som försvunnit ur mitt liv, haft tanken att det kanske är dags att återuppta kontakten – se om man växt ifrån varandra eller saknat varandra …

Jag har lär mig att det finns verkligen det där att klicka med någon så snabbt o enkelt att man aldrig ens tänker på vad man avslöjar, vad man berättar – allt bara flyter, allt är så enkelt…
Det är en speciell känsla – en speciell person.

"365 nya dagar - 365 nya möjligheter"

2016 då? Ja vad kan jag säga om mina förhoppningar… jag har inte så stora – mer än att få lite mer ordning hemma, få bort saker som ska stå i förråd, kunna använda dom andra utrymmena till det som är till för, jag vill kunna få det till piffat….
Jag vill jobba på, jag vill fortsätta med en sak jag påbörjat – påminner mig om att jag har några saker jag ska beställa tid för nu här i början av året…. optiker o tandläkare…
Jag har redan börjat – igen – med att se över min hälsa – den har dock blivit så mycket bättre under 2015 – det är enorm stor skillnad… men se 2016 ska det bli ännu bättre *ler*

Kärleken – nu bara ler jag … den ja <3…
säger inget mer, hoppas desto starkare – men kommer ta dagen som den kommer, jag har ingen brådska…. Ialla fall inte vad jag tror eller känner just nu idag… så här årets sista dag :)

Man kan säga att jag kommer fortsätta att ”go with the flow”…

Ja sen en sak jag lärt mig precis i slutet här på året som håller på att rinna ut… det är att mitt liv, det jag gjort, det jag är, mina erfarenheter måste vara speciellt för det finns den som utåt använder sig av det som är ”mitt” som sitt eget liv, deras erfarenheter, kunskaper osv… varför? Antagligen för att mitt liv mina kunskaper mina erfarenheter tydligen måste ses som så mycket mer o bättre än sitt eget liv….
Visst det är väl smickrade på ett sätt, men så sorgligt att personen inte kan beskriva sitt eget liv, sina egna erfarenheter utan låtsas ha levt en annan persons liv….

Ja jag fattar inte alls var 2015 tagit vägen - tyckte det var nyårsafton nyss o jag satt här o sammanfattade 2014 o såg framåt mot det nya året med allt jag hoppades det skulle innehålla.

Nu är det dags igen - att sammafatta - ena stunden tänker jag vad, vad har hänt, det har ju gått så fort... men så tänker jag till o det har verkligen skett massor detta år. Mer än jag trodde ett år skulle hinna innehålla. Blir nog svårt att få med allt i en sammanfattning - men jag gör alltid det här så jag kommer försöka göra så även det här bytet av år.

Det finns mycket känslor o många undringar över olika saker, vi ska inte prata om hur många "varför" som hopat sig. Hur mycket jag sett att jag själv utvecklats, men också hur lätt det är att falla tillbaka till gamla vanor - försöker att se allt som sker på ett positivt sätt, att det ger mig mer kunskap om hur jag fungerar, vad jag behöver, vad jag mår bra av osv... 

även om det många gånger är lättare att se saker som gör att man blivit ledsen, vad man inte vill ha eller vara med om, hur andra gjort en ledsen .... Fattar bara inte varför alla vill vara lyckliga o ändå så ser vi lättare det negativa än det positiva - inte sjutton bli vi lyckliga av det negativa eller???

Sen se framåt - vad vill jag med nästa år, vad vill jag uppnå, vad vill jag ha...

Det här kan bli inget eller massor märker jag när jag börjar fundera på det. Jag får se hur det blir när jag väl satt igång att skriva ner dom här sakerna, låter bara pennan flyta o utgår ifrån att det som är viktigt för mig är det som kommer fram.

Jag har just nu en väldigt stark känsla om sanningar o lögner, hur viktigt det är, det här att vara rak o ärlig, inte bädda in saker i rädsla för att såra någon annan. Det går aldrig att komma ifrån att sanningar visst sårar direkt men det är ändå bättre i längden. 

Sen gäller det att säga sanningen på rätt sätt o i lagom dos - man ska ju inte tro att sanning gör det okey att vara elak...

Sen ska man inte tro att man sagt en sanning bara för att man snuddat i ytterkanten på något som man vet att den andra kommer tolka på ett annat sätt... för att när saken kommer fram kunna säga "ja men jag sa ju...."

Många säger att dom undanhåller eller drar en lögn för att inte såra en annan person - ja det låter fint, det är dock en lögn det med. Egentligen så är det bara sig själv man tänker på, att slippa obehaget som följer när man gjort någon annan ledsen, sårad. För skulle man veta att det man sa sårade en annan person men jag själv slapp någon form av negativ effekt... då skulle nog alla vara mer frikostig med sanningarna.

Nu blev jag störd i mitt skrivande... men störs gärna - ja av vissa personer o saker mer, andra låter jag mig inte störas av ....

Snart dags att ta mig an ett nattpass....

Härligt men humor o spontana tilltag som ger alla ett leende på läpparna...

ja här har det varit en kamp det senaste dygnet - på ett ungefär... helt klart livsavgörande, vem skulle avgå med seger, vem skulle få ge sig... det är ju den viktigaste frågan när man har en kamp - eller hur - hitta en kompromiss, förstå varandra eller acceptera att man inte är kompatibla är svårt.... Den här kampen som jag haft sista dygnet var väl egentligen bara om att segra eller ge sig... men jag är envis som attans o hade bestämt mig för att NU ska jag vinna, tänker inte ge mig... 

Men erkänner att det var på håret att jag gett upp, motståndaren gav hårt motstånd o jag kände att det var nog lika bra inse att detta skulle bli ett nederlag....

Envisheten segrade dock o jag gav mig in i kampen en sista gång här nyss... o jag vann, japp jag är segrare i denna kamp *ler*. Men ska inte ge sig - haha... jag vann jag vann *Ler*

Vad undrar ni nu kanske.... jo kampen var med min julmustflaska... har inte fått upp korken, har ingen karl att lämpa över den på med starka nypor o min nötknäppare är som uppslukad... så jag har haft en ojämn kamp sen igår.... tänkte ge upp o inse att jag inte skulle få upp korken. Men se nyss så avgick jag med seger o får på detta sätt smaka lite jul innan helgen är över - ett glas kall julmust *ler*

Stolt segrare ;)
Helt klart värd en stor pokal för denna vinst

*skrattar glatt* ja jag fick precis höra en snutt exklusiv sång, a cappella av ”Ja må hon leva” i mobilen. Min syster, hennes man o två barn hade varit ute o kikat lite i affärer o på vägen hem kom dom på att dom måste ju sjunga för mig, inte ska jag få slippa vacker sång på min dag. Det gav mig ett stort leende i hela ansiktet – det var otroligt gulligt av dom. Och det kom precis rätt, jag avnjöt min födelsedagstårta o hemma gjorda mozart kulor - stora dottern hade gjort dom själv, helt otroligt goda :)
Men kanske tur jag inte var bakis *ler*

Annars har jag tagit det lugnt, sitter med en tårtbit, njuter, varit ute o ätit thaibuffé med mina tjejer. Som alltid lika gott, men jag undvek sushin, kommit på att den där lite mer allmänna sushin som finns såhär inte duger längre, inte sen jag smakat den som går att få på Mogges Sushi o Café… mmmm dit måste jag ta mig snart igen.

Min väninna la ut en bild på en riktig snygging – att jag fick den idag på min dag… jag väntar otåligt *ler* o kommer han inte fram vet jag att någon har snott honom på vägen – då får hon sända en ny, eller nej hon får leverera honom så ingen norpar åt sig även honom på vägen ;)

Tidigt på morgonen fick jag också ett paket av min väninna – åhhhh tänk att någon fler än jag förstår sig på det här med att det är halva nöjet att göra fina paket… så vacker paket, så där att jag får svårt att öppna det, förstöra… men nu är det ju det man ska göra så bara hugga tag i det – då kom jag på att det VAR svårt att öppna det…. Var tvungen att använda saxen mer än en gång o både klippa, peta med o skära… helt klart inte bara ett vackert paket utan också ett inbrottssäkert *ler*. Men det var värt mödan, en vacker almanacka med så fina bilder o härliga tänkvärda texter – lovar dom kommer jag terrorisera med här under året som kommer *ler*.

Fått så mycket fint dessa två dagar, smycken (kan aldrig få nog av ringa, armband, halsband o örhängen), lampa (underbar) gosig filt, Minions duschkräm o lipbalm, orkidée, stickad tubhalsduk ( handarbete av min väninna), ett mail som fick mig att sitta med tårar i ögonen, så fint så…. Har verkligen jag kunna vara till så stor hjälp….

Pratat en stund med ”älsklingen” även idag, han sjöng inte…. Synd hade varit skoj att höra.
Och hamnat i det idag igen – lova mig inget som inte är tänkt att hållas….
Jag vet att hatar är ett starkt ord, jag vet att man inte ska använda det o jag försöker att låta bli det mer än i nödfall, just när det ger mig en stark känsla o det enda som går att beskriva är då ett starkt ord…. Jag hatar det, jag hatar bli lovad något som sen inte hålls…. Jag tar det på tok för personligt just för tillfället …..

Så nu är jag laddad för nattens pass med mat sötsaker o vacker sång – kan det bli bättre???

Och sen fick chefen mig att gråta.... hittar följande på fb

Grattis på födelsedagen vi älskar dig "mitt namn"

Jag har helt klart hamnat på världens absolut bästa arbetsplats med så underbara människor att jag inte kan tro det är sant... *Ler*

Ja den här SKA vara med Bing Crosby det är ju julafton *ler*

Men den här med Michael Bublé är inte dum den heller, han gör fina tolkningar av julklassiker. Och det är ju enbart julafton en gång om året o alla har vi ju varit snälla - så....

Så får man själv välja vilken man föredrar :)