Inlägg publicerade under kategorin Jobb - Taxiförarens vardag o fest

Av Svensson Svensson - 6 april 2017 12:24

Ja så kan man sammanfatta mina sista 12 h - ja ska slänga in lite trevliga samtal o mys också för att göra allt komplett... men det sista är nog inget som är intressant att skriva om...
 
 
Dregel... tankarna far helt klart iväg... en man, bröstkorg, mage - hud att lägga händerna mot o känna *mmmmm* ... men faktiskt går tankarna till en viss man... som jag vet är skön att lägga händerna på *blink*
 
 
Japp inatt så var det lite fördregling inför Chippendales i september *ler*... ja brandmän alltså, tre stycken, tror jag räknade rätt o inte bara stod o dreglade *blink*.... Mitt i det där som man inte vet hur man ska lösa, trasig hiss, branta trånga trappor o otymplig tung bår... mitt i natten. Ja vad gör vi “hjälplösa” fickor då... jo vänder oss till männen... Ja jag erkänner vi klarar oss inte utan er - men å andra sidan så klarar ni er inte utan oss heller... *blink*
 
Ohh ja - some like it hot :)
 
Men till o med dom tittade o sa.... hur fan... - det var ingen rolig trappa alls... trångt, 90 graders sväng o brant... Men det gick - efter lite krånglade... Men vad gör det att det tar lite tid *ler*... längre tid att dregla lite. Visst får man väl göra det på jobbet???
 
Nej lite skämtsamt så, men ärligt, tack o lov att dom finns, tack att vi fick hjälp... det var inte så skoj att märka att hissen inte fungerade - den tiden på natten....
 
Lite dålig på att sova - men trevliga samtal sätts före... mysiga besök sätts före ...
 
Har tittat på dom avsnitt som finns ute på två såpor som går ut på sex, drama... och som alltid unga personer som inte helt tänker vad följder kan blir... Lite funderingar är... hur snabbt kan man bli kär, hur snabbt kan man byta partners o påstå att man har känslor... hur mycket är dom här tjejerna o killarna sina rätta “jag” eller är det bara “se på mig, jag är med på tv, jag är kändis”. Så det är mer agerade för att synas än vara sig själv...
 
 
 
 
Men så kommer tanken - undrar vad som sker om man sätter ihop äldre personer - medelåldern.... runt 50... vad skulle ske då, skulle det vara lika “tittbart” - tänker då på intriger, gräl, sex hit o dit, festande osv... Eller är man i den åldern lite mer försiktig med hur man agerar... Och nu har jag ramlar över program med just den åldern på deltagarna o min favorit genre av musik - dansband *skrattar*
 
Inget nytt, programmet har några år på nacken... men ska ta mig igenom o se... spelar åldern någon roll????
 
 
 
 
För att hamna rätt igen - kan ju inte avsluta med dansband...
 
 
 
 
Japp, Australien är ett dröm resemål... om någon undrar varför ...*ler* så är det enkelt - massor av sevärdheter  - det finns koala björnar, kakaduor o massor av andra djur o natur att se på

Av Svensson Svensson - 26 mars 2017 07:18

... att man är lyckligt lottad med att ha några av världens bästa arbetskamrater. När man går hem väldigt sent, eller tidigt på morgonen - man får chansen att lämna över telefonen när morgonbilarna loggar in - så kan man inte annat än sitta här trött men småleende.
 
 
 
 
 
Efter en lugn kväll, en sisådär natt - så byter det till sommar tid, dags för förarna att droppa av... Då BANG så börjar det ringa av bara sjutton, o alla skulle lååångt bort, alltså inte från centrum 15 min bort - utan vi pratar om flera mil ifrån vår lilla ort.
 
Då bara inser man att detta kan inte fungera - men då, när några gått hem, men telefonen ringer så ser man vilka som är guldäggen... som stannar kvar, kör långt fast det är efter arbetstidens slut, som loggar in igen för att det ramlar in telsamtal där personen inte på något sätt kan ta en promenad hem...
 
Då är man som sagt stolt över att vara en i gänget - det är ett härligt gäng ... men samtidigt blir man lite ledsen över att vi är ett gäng som inte uppskattas - som inte får den uppskattning vi är värda....
 
Känslan när man kan ringa upp kunden igen o säga - jo, ja vi kan köra dig nu snart - förare stannar o ställer upp - det är en känsla som är underbar.
 
Eller minnet år ett samtal som kom framåt morgonsnåret - en man ringer o säger att han tror att någon i hans sällskap har tappat sin mobil i taxin dom åkte med. Jag vill då sjävklart försöka lista ut vilken förare jag ska be att kolla igenom bilen direkt... så jag frågar, varifrån åkte ni och till vilken adress? Då ser jag lätt vilken bil som kört den körningen.
Nja dom hade bara tagit en bil på torget för att åka till där dom bodde.... okey då ska vi se, kan du beskriva föraren?
 
JOO DÅ DET kunde han - det var si o så, o framför allt så var det en skit förare för dom skulle från centrum/torget till Fagerudd... taxin börjar köra men kom på att han hittar inte - så han kör tillbaka till cenrum o dumpar av kunderna där igen..... Okey - förklaringen på förarens utseende var ju så allmänt att den kunde passa på flera som körde under natten. Så jag frågar - var det en svart volvo eller en mercedes. Vet inte märket på bilen, men den var vit...
 
Då föll en sten från mina axlar kan jag säga - för det där om att en förare inte skulle ha hittat o löst det på det sättet - åka tillbaka o lämpa av - det förekommer inte, får inte förekomma - hos oss tar man hjälp av varandra ... vi löser problemen o vi hittar ... För en vit bil - näää det har vi INTE.
 
Och tydligen hade den varit helt vit, utan logga.... ja det var en “ny” bil på centrum natten innan - en vit utan logga. Det kommer lite “gäster” då o då ställer sig på torget o plockar kunder. En del bara provar lyckan andra har det som strategi att åka runt på nya platser helg för helg - dom är körda efter en helg när folk börjar känna igen den som Svin-dyr. Nu såg jag inte priset på just den här vita men vi har haft gäst-bilar som kommit där det stått 999 kr på prisinformationen. Vilket är så dyrt så att det bara är 1/3 att åka med dom bilar som går på orten.
 
Ett tips alltså till er som inte redan vet - kolla in priset på bilen, det SKA finnas synligt både på utsidan o även inne i bilden. Priset är ett jämförpris som är uträknat på samma sätt på alla bilar oavsett vilket bolag eller stad man är i. Jämförpriset är uträknat på en resa som är 10 km lång och tar 15 min att åka + grundpriset. Och bra att veta är att har man satt sig i bilen o börjat åka har man godkänt det pris just den bilen har.... o det är lite skillnad på vad priset blir i slutändan om det står 350 kr eller 999 kr på den skylten för jämförpris
 
 
 
 
 
Så väl hemma för att leta upp någon rolig bild till texten - en bild med en rolig, söt taxi... så kommer jag förbi härliga bilder från taxiförar almanacka o kan inte låta bli att småle lite o tänka.... hmm år 2018 ska nog vi ha en egen *ler* o jag ser redan nu bilderna framför mig ... den kommer sälja som smör i solsken.
 
 
 

Av Svensson Svensson - 30 januari 2017 23:59

 

 
 
Det är inte riktigt klok så fort tiden går - snart är det vår igen. Det är skönt med ljusare tider o sol, det erkänner jag. Men samtidigt så är det inte alls dumt med vinter heller - massa stearinljus o mys när det är mörkt är inte fel, det är riktigt härligt. Det jag tycker är mest synd, det är att snön lyser med sin frånvaro istället för sin närvaro. Det är vinter så varför inte få njuta av årstiden när den är som bäst. Lagom mycket snö som knarrar under skorna när man är ute o går, knallblå himmel o en sol som lyser upp dagen.
 
 
 
 
Men i och för sig... än finns det tid - hela februari *ler*
Natten som var, när jag skulle sova, hade fått ordet av en väninna att inte dansa. Och jag löd, jag dansade inte *ler* men jag höll mig heller inte still i sängen utan.... ja jag var på golvet i badrummet för att göra det lite finare, det fanns utrymme för det kan man säga... knä, diskborste, avkalkningsmedel.... skrubba skrubba... Och det är inte att dansa eller hur ? *ler*.
Och jag har inte trasslat in fötterna idag heller. Jag valde att ta det lite lugnare o ett pass yoga istället - ett jag vet att jag klarar av med min kassaskåpsviga kropp - har använt mig av det förr. Det är inte direkt skoj att bli påmind om hur förbaskat stel man blivit.
 
  
 
 
Jag har en vän som är galet förtjust i alpackor - o jag håller med henne dom är ursöta, som sagodjur på något sätt. Speciellt dom vita. Och idag lämnade jag av en kund o åker förbi en hage med en liten flock alpackor. Självklart var jag ju tvungen att stanna mitt på vägen, ut o klafsa runt på lerig grusväg, sen balanser i en dikeskant för att ta några bilder till henne.
 
  
 
Dom var väldigt nyfikna o det gjorde att jag fick bättre kort än jag trodde när jag stannade - för då var dom längst bort i hagen - när jag klev ur bilen så kom dom traskande mot mig, så det blev inte bara små vita prickar på fotot där man säger “Titta alpackor” o alla andra tittar o tänker - visst!
 
 
       
 
 
 
I bilen idag har radion skvalat lite i bakgrunden - o det har pratats en hel del om att Canada ger personer som blir kvar i landet pga av USA nya regler för inresa, tillfälligt längre uppehållstillstånd. Jag blev så full i skratt, jag har inte hört uttrycket innan, men det var så bra att jag kommer ta det till mig. Dom pratade om att visserligen har det då kommit nya regler men att det inte verkar vara förankrat vad som gäller, för alla säger lite olika saker... så en av reportrarna säger “ja där går inte ankorna på rad”. Tog ett tag innan jag fattade vad hon menade o sen började jag skratta - för det var ett bra uttryck.
 
  
 
 
 
Idag har jag varit godissugen - o självklart står det en burk med vackert färgade bitar som ropar - kom o ta mig, nej mig, nej mig eller ta oss alla....
 
 
  
 
 
Men jag lät faktiskt bli - jag lät också bli att köpa chokladkaka som det var ett sånt otroligt bra pris på o jag var dödligt sugen..... istället tog jag med mig hem från affären lite mer nyttigt godis o stoppade i mig väl hemma. Jag måste säga att när man gjort ett sånt val så blir man lite stolt över sig själv - för att jag vet att det är bara genom att stå emot som jag kommer till punkten då suget inte kommer lika ofta o mycket. Och det är ju dit man vill komma....
 
 

 

 
Av Svensson Svensson - 23 december 2016 21:39

Klart man kan - även om den inte blir riktigt på samma sätt som när man är hemma. Det är ingen Bingolotto men däremot så får jag små besök av mina kollegor o det är jätte trevligt. 

Sen läser vi lite tekniska problem som uppstår, gemensamt går allt *ler*

 

Sitter o pratar lite med en vän jag fick som gick kursen samtidigt som  mig för taxikortet. Och jag tänker bara - han skulle ha jobbat här.... han skulle få tanterna som gnäller över kostnaden av en seniorresa att glatt betala det 3 dubbla bara det är han som kör dom *ler*... för mer serviceminded, mjuk, omtänksam person som kör mjukt o bra träffar man sällan på - sen att han ser bra ut också gör absolut inget - tanterna vill gärna ha lite ögongodis också *ler*

 

Här i växeln ikväll får jag mera samtal med frågor - om kyrktaxi, om vart man ska gå ut ikväll, var är det lite fart, hur svårt är det att få en bil kl... eller imorgon .... - jag kan svara på frågorna om kyrktaxi - men sen vart man ska gå ikväll eller hur det är att få bil om en timme eller om två eller olika tider imorgon - har ingen aning... 

 

Vet bara att det varit fullt upp nätterna som varit - men en man lite rund under fötterna som tyckte att man ska vara naturlig så vi kunde ju klä av oss nakna??? Nja, det går ju inte *ler* tur att man kan skylla på sin arbetsgivare, att vi måste arbeta i uniform. 

 

Något som jag alltid tyckt varit skoj att se är det här med vad företagen väljer att ge sina anställda för julklapp - en del är så otroligt kreativa, andra väljer att låta alla gå på en julshow med mat, vissa har samma varje år o andra byter... visst är väl dom här gåvokorten bra på så sätt att alla kan välja det man behöver det man vill ha - men samtidigt så är det lite opersonligt o tråkigt.
Idag plockade jag fram en lite mässingljusstake o kom på att den fick jag i julklapp när jag en kort period jobbade på Haga Slott - eller den ugnsfasta formen kommer från unga unga år o Coops lager i Bro. 

 

Det kommer minnen från andra julklappar som handukar - så fina o härligt tjocka, men *ler* det var omöjligt att få dom att suga upp vatten innan dom var tvättade ca 5 ggr. Eller den lilla väskan med startkablar o annat som är bra att ha i bilen ... 
Lite skoj faktiskt att se hur dom här julklapparna jag fått under åren finns kvar i minnet - många används o finns med. Man kanske tror att dom är saker som försvinner - men inte hos mig tydligen. Men tror att om någon frågat för någon dag sedan hade jag nog svarat att dom ofta försvinner oanvända - men så nu när jag sitter här så märker jag att så var inte fallt - dom finns ju kvar fortfarande flertalet av dom.

 

Syrran med familj har Bingolotto uppesittar kväll - en annan vän har en halv uppesittar kväll, det är att med ett öga små tittar på "På Spåret"...  så kan man ju också vänta in julafton *ler* (När slutar Bingolotto?? se sån koll jag har - not)

 

Syrran har en liten extra fyrbent hemma hos sig ikväll   

 

En liten fröken som har stenkoll på allt dom äter - ifall att det skulle vara så att någon tvåbent inte vill ha så kan hon offra sig o äta upp det - om så hon måste pina i sig... för tigger gör hon abslolut inte *ler*

 

Tiden springer iväg o även om det ser ut som att jag lagt ut detta inlägg tidigt ikväll så nepp, snart är det julafton - det är bara några minuter - jag påbörjade inlägget den här tiden o har sen jag skrivit ett lite ord här o ett litet ord där... det är sådär lagom ikväll sådär så att jag faktiskt kan säga att jag har min uppesittarkväll här o småmyser... mest är det nog en varm känsla jag får när jag tänker på vilka härliga arbetskamrater jag har fått förmånen att jobba tillsammans med.

 

Just nu så kan jag bara säga så - att jag verkligen inte vill ändra på många saker i mitt liv *ler*

Av Svensson Svensson - 16 december 2016 08:53

Ja o nu svär jag glatt - för det blir ju svordomar när man på något sätt ska uttrycka något starkt - även positivt. Och det är just en otroligt positiv känsla jag förmedlar nu. Från igår kväll o natt.
 
Vilket gäng vi var som jobbade igår kväll - jag säger bara - dom bästa. (Åh andra sidan så frågar du mig vilka som är dom bästa att jobba ihop med så kommer jag rabbla en massa namn, o till slut så är det mer eller mindre alla ... vi är ett härligt gäng båda heltidare o extra förare som ställer upp på varandra - så listan över “dom bästa” blir låååång *ler*) Men igår kväll, det är inte skoj ha telefonen när det ringer så.... men att då ha dom här i gänget så är man lugn o trygg. Man tar glatt emot samtal efter samtal - beställning efter beställning, o kör själv så många kunder man hinner med - samt har på lager i huvudet allt tills man får möjlighet till papper o penna o skriva ner...
 
Här var det ganska lugnt först, det var sådär så att man sneglade på klockan o tänkte - bra jag stoppar in bilen för “bad” lite tidigare så kommer jag vara klar när jag slutar o kunnat göra mer än en snabbvariant av “bad”... men ack vad jag bedrog mig... straxt innan började det ringa - det var folk som skulle ner på krogen, från krogen o julbord, som kom med tåget - lite fler än normalt, det är ju julbord för många så det tas senare tåg hem.
 
Men vi som skulle sluta stannar snällt kvar, alla kör på o så tänker jag, bra då tar vi alla som kommer från tåget 23.05, blir inte så sent, tar en kort körning så får dom som jobbar natt ta dom långa... o jo då, det började med kort - blev en lite längre... Sen blev det ännu mer fart på telefonen - inte nog med att det rasade in bokningar från sista tåget hem från Stockholm (00.05) Nu hade militärer en hel grupp på över 25 personer haft middag klart på regementet o ville till krogen...
 
På det var det sjukresor - liggande till Uppsala vilket gjorde att den föraren försvann helt under just dom här timmarna när det var som värst - sen någon kortis lokalt...
 
Kunder som åkte med mig sa skrattande när dom släpptes av att dom nu förstod att det var lite väntetid trots att det var vardagsnatt i vår lilla stad - ibland är det bra att vissa som kan vara lite gnälliga när man säger att det är väntetid på 20-25 min eller mer - får den upplevelsen - hör hur mycket det ringer *ler*...
 
Men till slut blev det lugnt - efter att ha kört på så man tappade räkningen på hur många beställningar som kom in - bara matade ut dom till mina härliga underbara medarbetare denna kväll/natt. Härlig - ja jag säger “christmas spirit” från både dom o kunder. Skrattandes tog i oss igenom anstormningen ... för det var ju inte bara här på orten som folk vill till o från krogen, eller hem från julbord - det var julbordsätare från Stockholm som kom med tåget samt att det var Kent, vilket gav en hel del hemkommande personer extra.
 
Och det är då det när man sitter i bilen, loggar ur, lämnar ifrån mig telefonen som tanken kommer “fy fan va bra vi är, vilket gäng...” så vill jag bara krama om alla på engång. Även om det är mycket, även om det är stressigt, även om man får hitta lösningar som samåkningar, även om telefonen ringer konstant... så ger sådana här timmar en otrolig härlig känsla efteråt, en positiv energi av att vara i ett gäng av den här kalibern.
 
Igår hamnade jag i “fel bil” eller märke ska jag säga... jag kör ju bara Volvo *ler*... men igår blev det en.... ja jag kan knappt ta ordet i min mun - nej jag kör inte det märket så jag säger att jag kör “vlovlo” - jag måste bara komma på hur jag ska ta bort det där uppstickande emblemet som sitter fram o syns i blickfånget hela tiden *ler*....
 
Nya bilar oavsett märke är alltid lite knepiga att börja köra, delvis att känna av hur bilen beter sig - speciellt nu när det är halt väglag - för att inte tala om att lära sig hitta var alla reglage, knappar sitter... Som när det blir f*n så varmt i rumpan o jag letar förbrilt efter knappen, reglaget, var stänger jag av... hur kommer det sig att det slagits på.... varmt var det, o varmare blev det... men inte sjutton hittade jag något reglage... tills jag såg... det läs små små röda lampor i dörren... Jo då tittar jag lite närmare - jo se där, ett säte.... trycker på knappen o jaaaa det verkar vara rätt, se nu kan jag sitta på sätet utan att få brända skinkor.
 
Eller när man sitter o letar efter växelspaken för att lägga i backen, i mellankonsolen o där finns ingen - den sitter ju vid ratten. Eller hur fel det känns att föra uppåt som känns framåt när man ska backa... ja jag vet allt är vanesaker, man lär sig... o det tog faktiskt kort tid för att inte behöva tänka på just åt vilket håll backen låg eller hur man la i parkeringsläge...
 
Det var lite så flera gånger under kvällen... undrar var... jag provar... nehe... eller yes det var rätt reglage/knapp... småskrattandes åt sig själv. Men hur kan man ha så nya bil o sen sätta på så smååå backspeglar ?? Det är ju inte större än tandläkarspeglar - små små .... ja ja okey jag överdrev väl lite nu då, riktigt så små är dom inte - men nästan. Man måste ju se - bra i dom... skitsamma hur mycket backsensorer o bilder man kan se inne i bilen - vad sker när det inte fungerar??? Jag ger mig svaret själv direkt - folk som förlitar sig på tekniken o inte håller koll på bilens hörn kör in i saker, som murar, stenar o träd.... resultat - trasig bil.
 
Jag anser alltså då som ni förstår att man ska ha koll på var man har bilens hörn, att man ska hålla koll på vad som sker runtomkring bilen. För att göra det måste man kunna sitta nog högt upp - att sitta nere på golvet o knappt se över panelen är i mina ögon inte att köra säkert - det ser oproffsigt ut, det ser osäkert ut... men då gäller det ju också att man kan höja sätet - men se det var lite dåligt med det i den här bilen - visst en bit - men jag tycker jag satt på tok för lågt, nu är jag inte direkt kort även om jag inte är jätte lång heller - men om jag tyckte att man satt för lågt o inte såg ordentligt - hur ska då som som är kortare än mig känna?
 
Småskrattar lite åt en episod i natt - jag kör en kund, som kommenterar att ta det försiktigt på vår väg, den är så hal.... När vi kommer fram o kunden betalar så säger kunden - det där kändes tryggt o säkert, det märks att du är van vid bilen o hur den är på halt underlag. Jag fnissar lite inombords o säger högt, tack det var skönt att höra att du kände dig trygg. Kör därifrån ännu mer fnissandes med tanken - du skulle bara veta hur länge jag kört bilen... det är ju hela ca 4 h, så jaa jag är jätte van vid den, den här “vlovlon” *ler*. Men längtar tillbaka till min “femman” igen...
 
Det är sånna här gången som man kommer hem o saknar någon att ösa ur sig till eller mer dela det som skett - få det ur sig. Det är inte bara negativa saker man behöver få prata av sig om, utan även roliga saker, få någon att skratta tillsammans med över något som skett. Nu fick jag sova en stund, men har fått delat, skrattat o pratat av mig lite här på morgonen. Det är bara så härligt att få göra det - frågan är om det är att prata med någon eller mer just vem någon är man pratar o delar med? Det svar jag måste ge på den frågan - ja jag svarar mig själv mycket - det är att det viktigaste är vem... ialla fall för mig. För jag kan dela vissa saker men det är inte rätt känsla förrän jag delat med “rätt” person.
 
Nu startar dagen, på programmet står det en promenad lagom lång om jag få tussen vaken nog att vilja gå med, hon tycker säkert att vi ju redan varit ute så det räcker på ett tag. Sen ska julkorten postas, jag ska sätta upp en girlang av fusk granris - jag som inte skulle julpynta... Kunde inte låta bli, ska se vad jag gör av den, antagligen så kommer den kapas, det behövs absolut inte 2,5 meter dit där jag tänkte mig den - men massor av röda rosetter - o helst hade jag velat ha på sprayat vit snö o glitter - men det får vara i år ialla fall. Ska se var jag hittar på att använda det som blir över när jag tagit den bit jag vill ha. Ska nog gå att hitta på något skoj med den biten också *ler*

 

 

Av Svensson Svensson - 16 juli 2016 20:37

Då o då blir man glad, ni vet sådär så att man blir varm i hjärtat. Man vet inte alltid hur man ska beskriva känslan. Jag säger att jag blir varm i hjärtat.

 

Så känner jag just nu, sitter på jobbet, ikväll/natt är det växeln som gäller - o känslan jag har när kollegor tittar upp, o när dom hjälper till, när dom ställer upp... kommer från igår natt också denna känsla. Då blir jag så otroligt glad o tacksam - att jag haft lyckan att hamna här, få jobba med dessa helt otroliga människor - får lära känna dom.

 

Många pratar om förmåner dom har på arbetsplatsen - det kan vara rabatter eller något sån - jag säger att jag har fått den finaste förmånen man kan få på en arbetsplats o det är någon som inte går att köpa för pengar, det är ovärderligt - det är just att få ha sånna här underbara människor som arbetskamrater. DET är den finaste förmånen man kan få....

 

Ibland så vill jag bara krama om dom hela högen på engång - men jag har inte så långa armar så att det fungerar *ler*

 

 

Av Svensson Svensson - 11 juli 2016 04:50

Känns lite fånigt att inte kunna sova när jag har chansen. Hade ett kvällspass igår, inte natt – nästan lite chockad *Ler*. Men det var skoj för jag hamnade på ett ställe på eftermiddagen för att lämna av kund, o där bredvid ute på gräsmattan var en av mina favoritkunder, med sin hund. En söt virvelvind, otroligt charmig o glad. Hon är inte direkt en av dom som är ute o nattsuddar så det är inte så ofta jag stöter på henne nu. Men när jag ser henne är det lika skoj att få ge henne en kram o en kort lite pratstund. Och träffa charmtrollet själv.

 

 

 

 

Ibland undrar jag vad våra kunder skulle säga om man tog dom på orden. Jag menar – hur ofta får man inte frågan – När slutar du? Kan du inte komma förbi här efter det?? – Nu tackar man artigt o ler, sen så säger man att man jobbar hela natten så det går inte…
Men tänk om man som jag ikväll, slutade sent men före midnatt, tänk om jag tagit 2 kunder på orden o tittat förbi efter jobbet *ler*… dom lovade bad i pool, fotboll på tv o grillat. Lät ju inte helt fel.
Eller förra helgen när jag blev inbjuden till bubbelbad.
Jag kan bara småskratta lite o tänka mig chocken hos dom om man sa ja, om man dök upp efter arbetstiden *Ler*.

 

Sen natten eller nej jag ska säga tidig söndagsmorgon så slutade jag ganska tidigt o det var trevligt för jag fick lite sovsällskap. Hade hoppats på att få ha sällskap lite längre in på dagen, prata o ta igen lite tid för det var ett tag sedan vi träffades. Men tyvärr så blev jag ensam tidigt o innan jag vaknat upp ordentligt.

 

Fick borrar till min gravyrmaskin förra veckan o på min lediga dag tog jag o plockade fram saker att gravera på, fixade till bild att gravera efter – hade fått en idé – så började jag gravera. Men tji fick jag – det fungerade inte alls, borrarna var snäppet för smala, hylsan man fäste dom i fick inte det grepp som behövs för att borren sa sitta fast när den sen snurrar i hög hastighet o används… Men jag är nu lite envis, hade bestämt mig för att jag skulle gravera just det här jag fått idé om att gravera. Så jag använda gammal borr o envisades tills det var klart.
Nu vill jag finfixa o fylla på med lite mer – så det inte ser så kalt ut. Men måste se till att få nya borr till det.

 

Blev faktiskt riktigt nöjd med min hur idén blev, o det var skoj att gravera. Så nu ska jag försöka gravera på lite flera saker – vem vet kanske dom till o med kan säljas. Det är ialla fall otroligt skön avkoppling att hålla på med.

 

Sitter småtittar på tv, väntar på att tiden ska bli så att jag kan ta min morgonpromenad. Sen ska jag ringa VC o få en ny tid. Kanske jag ska ta o skriva ett måste brev som aldrig blir klart, nääää tror inte det. Men har mail jag borde svara på… stackarna tror väl jag inte vill ha kontakt med dom längre *ler* det är min tur att svara o jag har bara inte haft orken till det. Snurrar så bra svar med många ord i huvudet – men när jag sätter mig o ska skriva är det tomt….

 

Ska försöka planera in alla saker jag vill hinna med dom här lediga dagarna, sen ska jag se på några dagars ledigt i augusti *ler* det är lockande…. 

Av Svensson Svensson - 3 maj 2016 14:17


I söndags var jag på Arlanda för att hämta upp ett gäng glada resenärer efter en weekendsemester. Står där snällt o väntar – precis i gluggen där alla passagerare ska gå ut står liten grupp med blommor, flaggor, högtalare, en med stor videokamera på axeln….
efter ett litet tag kommer det ut en liten grupp människor o då sätter dom som väntade igång att spela musik, ropa, hejja och göra väsen av sig… den som filmade for runt o filmade från alla vinklar, det blixtrade. Alla var så upptagna med det att dom lämnade bagage, sina väskor – alltså handväskor, öppna utan tillsyn – en taxiförare påpekade för dom att dom måste se till sitt bagage plus att det var bättre om dom flyttade sig lite åt sidan. För ingen kom fram av dom som kom bakom…. Behöver jag tala om att dom inte gjorde något av sakerna…. Sen försvann den nu stora gruppen av människor med flaggor, högtalare, väskor osv… det blev nu fritt o alla kunde gå iväg.


Jag tänkte faktiskt inte ens på vilka dom här kunde vara eller vilken flagga det var dom bar över axlarna o viftade med. (Erkänner min totala okunskap i flaggor) Tills imorse när jag åker hem från samma ställe – Arlanda – då som alltid när jag kör runt 6-tiden så lyssnar jag på NRJs morgonprogram – då var Farao med, snacka om att vara en person som bjuder på sig själv…. Skrattat mycket åt honom på mornarna ….


Farao hade tydligen kommit från Portugal (tror jag) samtidigt, o hamnat i detta välkomnande med flaggor o ståhej… men nej det var ju inte honom dom välkomnade, attans *ler* - hade jag vetat o känt igen honom hade jag kunnat stojja lite – viftat med någon flagga o välkomnat honom. Men nu visste jag ju inte *ler* o känner inte heller igen honom ska jag ärligt erkänna – för mig är radioröster som det alltid varit just bara röster i radion, jag letar inte upp bilder o ser hur dom ser ut….


Det här sällskapet som kom, som allt ståhej var för, dom som stoppade upp allt under säkert 5-10 min – det var tydligen – fick jag höra då imorse – Armeniens artist, bidrag till Eurovision Song contest… gäller vara ute i god tid *ler*…



Jag själv tycker kanske att Farao hade varit värd lite av samma uppmärksamhet *ler* hade varit skoj att höra honom berätta om det sen i radio ialla fall – han är bra på att svänga till sina små berättelser.

I söndags var jag på Arlanda för att hämta upp ett gäng glada resenärer efter en weekendsemester. Står där snällt o väntar – precis i gluggen där alla passagerare ska gå ut står liten grupp med blommor, flaggor, högtalare, en med stor videokamera på axeln…. 
efter ett litet tag kommer det ut en liten grupp människor o då sätter dom som väntade igång att spela musik, ropa, hejja och göra väsen av sig… den som filmade for runt o filmade från alla vinklar, det blixtrade. Alla var så upptagna med det att dom lämnade bagage, sina väskor – alltså handväskor, öppna utan tillsyn – en taxiförare påpekade för dom att dom måste se till sitt bagage plus att det var bättre om dom flyttade sig lite åt sidan. För ingen kom fram av dom som kom bakom…. Behöver jag tala om att dom inte gjorde något av sakerna…. Sen försvann den nu stora gruppen av människor med flaggor, högtalare, väskor osv… det blev nu fritt o alla kunde gå iväg.

Jag tänkte faktiskt inte ens på vilka dom här kunde vara eller vilken flagga det var dom bar över axlarna o viftade med. (Erkänner min totala okunskap i flaggor) Tills imorse när jag åker hem från samma ställe – Arlanda – då som alltid när jag kör runt 6-tiden så lyssnar jag på NRJs morgonprogram – då var Farao med, snacka om att vara en person som bjuder på sig själv…. Skrattat mycket åt honom på mornarna …. 

Farao hade tydligen kommit från Portugal (tror jag) samtidigt, o hamnat i detta välkomnande med flaggor o ståhej… men nej det var ju inte honom dom välkomnade, attans *ler* - hade jag vetat o känt igen honom hade jag kunnat stojja lite – viftat med någon flagga o välkomnat honom. Men nu visste jag ju inte *ler* o känner inte heller igen honom ska jag ärligt erkänna – för mig är radioröster som det alltid varit just bara röster i radion, jag letar inte upp bilder o ser hur dom ser ut….

Det här sällskapet som kom, som allt ståhej var för, dom som stoppade upp allt under säkert 5-10 min – det var tydligen – fick jag höra då imorse – Armeniens artist, bidrag till Eurovision Song contest… gäller vara ute i god tid *ler*… 

Jag själv tycker kanske att Farao hade varit värd lite av samma uppmärksamhet *ler* hade varit skoj att höra honom berätta om det sen i radio ialla fall – han är bra på att svänga till sina små berättelser.

Presentation


Här är en kvinna som tänker o funderar om allt eller inget o allt däremellan.

Försöker hitta det positiva i allt som sker.

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2019
>>>

Länkar

Kategorier

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

RSS


Ovido - Quiz & Flashcards