Jag idag tänkt på det här med att be om ursäkt, när något blivit fel – att någon gjort fel, sagt fel o det blivit negativa effekter av det. Räcker det med ett förlåt, ursäkta det ska inte göras om.

Man ska alltid förlåta, för sin egen skull, förlåta o på så sätt släppa det som skett. Acceptera o gå vidare. Men att förlåta är inte samma sak som att man känner att allt är som innan, att man känner tillit fortsättningsvis.

Många har så lätt att slänga ur sig – oj så dumt av mig, ursäkta. Men sen inte egentligen mena det, man vet att det kommer göras om igen – om inte mot mig men någon annan. Det är som att det är inte så viktigt vad man gör mot andra idag. Man kan ju bara säga förlåt, ursäkta o lova att inte göra om det.

Visst ska man kunna förlåta o gå vidare o klara av att bygga upp tilliten igen – sen ibland så är inte ens tilliten förstörd för det är inte någon så stor sak. Nu är det inte jag själv som utsatts för något direkt som jag nu tänker på o reagerar på. Nej det är två väninnor. Lite samma sak även om det är helt olika saker. Det är någon som genom sitt egna sätt att inte tänka på andra försatt mina väninnor allt annat är trevliga situationer. Och även om det kanske inte räcker med en ursäkt så är det ialla fall något, det beror också på hur det sägs o att man sen märker att det verkligen var menat.

I dom här fallen med mina väninnor så blir dom drabbade o det går inte att göra något åt det - sånt gör mig ledsen arg o känner mig maktlös, man ska inte bli utsatt för sånt sätt av någon annan. Och jag hoppas att personer som utsätter andra för detta kommer på något sätt drabbas själv o få känna av hur det känns….

Kan en förälskelse ge personliguteckling?

Intressant fråga som jag fick efter att jag läst ett mail som låg i min inbox.

Svaret då, ja för mig blir det ett starkt ja, klart att en förälskelse kan ge en personligutveckling, liksom en relation byggd på kärlek, men även en separation. Allt som gör att något förändras för oss kan om man använder det rätt, ge en personligutveckling. Man får bara inte stanna till o låsa sig i ett läge.

Personlig utveckling startar när man ser förändringar o tar till sig dom på ett bra sätt, gör något bra av det som sker. Och det kan man göra - något bra av det som sker - både av positiva saker men även det som kan verka negativt.

Förälskelse är att släppa in en annan person i ens liv o sakta anpassa sig till varandra, se fel som finns o på ett bra sätt kommunicera för att hitta bra förhållningssätt, göra ändringar, kompromissa. Låta känslorna övergå till kärlek, en kärlek som sen måste vårdas, vattnas, ansas, gödas... kärlek finns inte bara där av sig själv, den måste underhållas för att finnas kvar stark o härlig.

Såg en filmsnutt på youtube där en relationscoach pratade om att vara kär, att älska. Man kan älska på många sätt, men här pratar man om den kärlek, att älska en partner, det där man har gemensamt, det man bygger upp tillsammans. 

Han sa något som när jag tänker efter stämmer väldigt bra - det är att om man börjar älska en person, men inte får respons, då dör den här passionerade kärleken som ska finnas mellan ett par. Om någon fortsätter att påstå att den älskar på det sättet så har den personen inte riktigt förstått vad äkta kärlek är - utan då är det andra saker som man känner - men det är inte den kärleken. För den måste vara besvarad för att blomstra. 

Då är det mer en rädsla att ingen ha, att vara ensam, känna sig ratad.

När jag tänker tillbaka på mina förhållanden, på samtal med vänner så stämmer det här ruggigt bra - men det är svårt att se just då - lättare att se i backspegen när man slutat vara bitter.

Förälskad då hur är det hur känns det? Nääää det tänker jag inte gå in på här, alla vet nog hur det känns *ler*

Jag själv har sagt dom senaste 13 åren att jag blir inte förälskad, jag håller avstånd, sen så om det känns bra om jag tycker om personen o märker att man har samma värderingar, tycker om samma saker, trivs tillsammans så utvecklas det här "tycker om" till kärlek, att älska. 

Idag när jag ser tillbaka så har jag funderingar på om det då verkligen blir "rätt" sorts kärlek, den där passionerade härliga, som ger ett djup till hela ens liv. Utan att det istället blev en annan sorts kärlek, att jag älskar mer som kompis, utan djup, utan passion, utan det där.... "jag gör vad som helst för dig" - utan istället en kompiskärlek som var lite trygg, att ha någon där.

Tror jag tagit upp det här tidigare - såg programmet The Milliondollar Matchmaker. Ett par sitter o pratar o båda sa att dom först haft förhållande med massor av bara galen attraktion, där det var sex som var i centrum - förhållanden av den typen där ut ganska så snabbt, dom tål inte vardagen. 

Så efter det hade dom sökt tryggheten o letat förhållande o provat där det var mera vänskap, en trygghet - men inte så jätte mycket av den här galna passionen. Dom trodde att det var det lugna trygga säkra som skulle vara resten av livet. 

Visst det var relationer som höll längre, det stämde - MEN det blev för tråkigt till slut. Attraktionen tappas fort, sexet försvinner.... den är en vardaglig lunk som infinner sig snabbt men efter ett tag blir för tråkigt. Istället börjar man leta fel på varandra....

Så dom personerna sa att nu letade dom lite av båda sakerna i en bra balans - en partner där det var stark attraktion o samtidigt fanns en skön lugn trygghet. 

Jag förstår vad dom menade o säger att ja det söker jag med - har haft det så jag vet att det finns, hur det känns o att det fungerar.

Idag *ler* vet jag att jag faktiskt kan bli förälskad - fast jag inte trodde det... 

Och det är inte helt fel att känna att jag inte har blivit helt död... helt känslokall.... 

Sova - kom hem från jobbet för flera timmar sen, men inte ännu somnat. Var en natt där det varit att göra precis hela tiden o då brukar tiden gå fruktansvärt fort - men inte i natt. Trodde klockan var minst 1 o då var den inte ens 22 än... så var det precis hela natten sen. Det kändes helt avigt...

Ställde in lite tidigare än jag skulle - men det går inte att jobba när man har näsblod som inte vill stoppa upp. Det här med näsblod är något som kommer o går - är så van att jag inte ens tänker på att jag har det, haft det till o från ända sen jag var liten - ja så länge jag kan minnas.
Och jag vet hur jag ska göra, så försvinner det ganska så fort - men när det inte gör det - som nu i morse, inte så skoj.... tur jag kunde avsluta o gå hem. Och till slut så fick jag stopp på det.

Jag som är så peppad att komma igång att träna lite på morgonen när jag kommer hem igen. Men lite svårt att göra något vettigt idag. Får se om jag tar en stund innan jobbet i kväll/natt.

Ätit lite frukost eller nu ljuger jag ju, inte ätit alls, bara värmde en mugg choklad o suttit o värmt upp mig med. Blev så frusen, ja så pass att jag inte kunde somna, en varm mugg choklad var helt perfekt den var otroligt god o värmde skönt.

En liten till positiv sa som kom av min lunch härom dagen - ja förutom trevligt sällskap *ler*.

Jo jag kunde äntligen få hjälp att få tillbaka det gamla utseendet på min Photoshop. Det var inte så dumt, nu kan jag avända den igen. Varit utan den ett bra tag nu - efter en uppdatering så bara ändrades utseendet o jag fick bara inte till det, tänk jag som är så envis gav upp, lät det bara vara.
Nu kunde jag visa hur det såg ut, vad som fattades o han fick gå hem o klura lite, antagligen googlat en del - så när jag kom hem låg ett mail med lite beskrivning på vad jag kunde göra, o jag provade o det fungerade, så nu kan jag använda den igen. *ler* Helt underbart har saknat programmet använder det oftare än jag ens tänker på märkte jag nu när jag inte hade programmet så som jag ville.

Inatt körde jag storbil, inte partybilen med lampor i taket utan vår "gubbe" det är jag o en annan tjej som kallar honom så, lite skoj att vi båda använder samma smeknamn på bilen. 
Men det var lite besvikelse att det inte var partybilen - först... så börjar vi färden, lite högre musik på radion än jag brukar ha - eller lite, ganske mycket, men vad gör det när kunderna har skoj o sjunger med. (vet ni vilken låt det är som flest personer sjunger med till??? Oavsett kön eller ålder, ensamma eller i grupp??? - jag kanske redan nämt det, men tänkte på det i natt igen, nu spelas den inte så ofta längre, men när den kommer blir det alltid karaoke-känsla i bilen. Det är Justin Bieber, Love Yourself)
Ja vem har sagt att det måste vara blåa lampor i taket i bilen för att det ska vara en partybil??? För jag lovar att det här var partybilarnas partybil - så dom sjöng o "dansade" i sina säten.... "Gubben" gungande fram på vägen *skrattar* det är en härlig glädjande känsla när med sånna kunder.

Eller när man kommer fram o det blir glatt hejjane - kunderna känner igen mig o blir glad när dom ser att det är jag. Sånt värmer o speciellt när dom faktiskt kommer ihåg mig - som när en tjej som då glatt säger att det här är "min chaufför" jag har ofta åkt med henne, komma hennes långa hår o kolla in hennes naglar. Alla måste då titta - tur dom var fixade :)

Eller när ett gäng unga killar skramlar ihop alla sina lösa pengar till dricks *ler*... eller när en kille bara måste få en kram. *ler* dom är härliga, vi har otroliga kunder här säger jag bara. Kanske man skulle sätta in en ros i tidningen åt dom??? 
Jag menar kan kunderna sätta in till oss kan väl vi sätta in till dom. 

Och just en ros hade en av våra förare fått i vår lokala press härom dagen - sånt värmer så otroligt att läsa.

Själv hjälpte jag en avkastad ryttarinna - mötte en häst o ryttare när jag var påväg att lämna av kunder - när jag är påväg tillbaka mot staden så kommer en häst travande, utan ryttare - jag saktade ner o blev lite orolig att hästen skulle fortsätta på stora vägen men den tog av in på en grusväg - mot stallet.

Jag kunde inte låta bli att köra ner på den lilla vägen jag förstod att hästen kom ifrån - o mycket riktigt där en bra bit in kom ryttaren gående - jag sa hoppa in, kör dig till stallet. Så vi kom fram till stallet precis när hennes mobil ringde oroligt från stallet - hästen hade precis kommit in i stallet o stod utanför sin box.

Hon var så tacksam, det var en bit att gå, o jag känner mig glad att kunna hjälpa till.

Nej nu ner o måste måste sova.... 

Behöver lite sällskap, känner jag... ska fråga....

Alla vill vi må bra, både psykiskt o fysiskt. Många gör verkligen stora förändringar, verkligen försöker göra det som behövs för att uppnå det som vill - en bättra hälsa o välmående. För det är ju såhär att ingen kan hjälpa dig, göra något åt dom här sakerna mer än du själv. Man kan bara själv bestämma sig för att det här fungerar inte längre för mig, jag måste göra val, förändringar för att komma framåt, prova o se om det är just detta som gör att jag kommer må bättre.

Ibland gör vi förändringar som gör att det blir stora ändringar, det blev precis som vi ville, men oftast är det väl så att man är glad över att det blev bättre, allt kommer inte ändra sig över en natt. Man kämpar på o är glad över att det blir bättre som sagt. 

En sak är ialla fall säkert att provar man inte så kommer med all säkerhet inget att ändra sig. 

Psykiskt välmående kan innebära att man bryter upp, byter jobb, flyttar... kan vara jobbiga val men när man tagit sig igenom en liten tid oftast väldigt belönande. 

Fysiskt är det ofta att man måsta orka hålla ut en längre stund innan förändringar kommer. Det är ofta en ändring helt av sin livsstil - hur man rör på sig, vad man äter. Det här kan vara jobbigt att ändra - man är så inkörd i vissa mönster, man tror inte att man har tiden, orken - att laga annan sorts mat, det där att hitta recept, handla o hitta varorna, laga till maten verka ta längre tid, att avstå från vissa saker... 

Samma med det här att röra på sig, börja motionera, det blir så stort o övermäktigt, hur ska man få tiden o orken. Felet som oftast görs är att man börjar med för stor ambition o då blir det just för mycket att upprätthålla som en livsstil. Oftast behövs inte så stora förändringar, bättre små med regelbundenheten kan hållas.

Att jag har dom här tankarna nu är att jag delvis har en väninna som börjat med lchf, o hon berättade om en tjej som haft svår fibro, som blivit så mycket bättre efter att ha ätit lchf i ett halvår. Och jag har hört det innan, att vissa ändringar av kosten - som att äta efter lchf, kan ge otroligt bra effekter på fibro, eller för diabetiker att hålla en stabilare nivå - många äter inte bara efter lchf för att gå ner i vikt, det finns minst lika många som äter eller fortsätter äta så för att deras hälsa blev så mycket bättre.

Nu läser jag ofta en blogg här,  LifebyAnnie - den är så otroligt bra, det är en kvinna som jag beundrar, hon kämpar o ger aldrig upp, gnäller aldrig omotiverat. 
Nyss skrev hon en blogg om det här med att bli hjälpt av att byta kost - http://lifebyannie.bloggplatsen.se/2016/04/01/11291273-kan-andrad-kost-hjalpa-mig/

Jag blev lite intresserad av den här dieten paleo - så jag kikade vidare.

För jag tror jätte mycket på att man kan må så mycket bättre på alla sätt genom att ändra sin kost o börja röra lite mer på sig. Man behöver inte bli fantiker - men man kan hitta någon som gör att värk blir mindre, o allt som gör att någon som är jobbigt blir bättre är bra. 

Så kost tillsammans med att röra på sig kan aldrig vara fel - man blir piggare, orkar mer o mår bättre.

NU hoppas jag att det ska ge ett bra resultat för Annie, det är hon värd.

Själv googlade jag runt lite för att lära mig vad paleo var o blev också lite smått intresserad, hittade en sida som var jätte bra, mycket information. (Här hittade jag massor av bra lätt information - http://www.undervarttak.se/)

Och jag hittade en utmaning - 30 dagar strikt, att förändra sitt mående....

det innehåller både att äta efter paleo men också röra på sig - o jag blev jätte sugen på att anta utmaningen - 30 dagar är en kort tid av mitt liv, o det är väl investerat för framtiden om det här är något som fungerar..... men ska fundera lite till - det var lite kort tid för mig att förbereda mig innan starten av utmaningen - men å andra sidan kommer det säkert lera tillfällen....

http://www.paleo30dagar.se/

För det var lockande - jag har tänkt att bli lite mer strikt o starta upp igen nu när jag känner att förkylningen verkligen försvunnit o våren knackar på *ler*

Jag har börjat igen att röra på mig när jag kommit hem från jobbet - har märkt att det är den bästa tiden på dygnet för mig - då är jag fortfarande lite upp i varv, kommer ändå inte ramla i säng direkt - jag somnar sen mycket bättre o får sova flera timmar i sträck. Om jag ska ta det senare på dagen så blir det aldrig gjort - det finns alltid måsten.....

Sitter då o då o kikar på youtube mitt i nätterna, det är allt från musik, till att sköta om orkidéer eller andra blommor, det är pyssetips, nageltips osv... Ibland ramlar jag in på andra sidor, som Patty Contetna som visar hur man som kvinna ska röra på sig för att locka till sig män. Att kroppsspråket är mer viktigt än man tror - vi människor går på flera omedvetna saker när vi attraheras av någon, saker vi absolut inte ens vet om. 

Sen självklart är vi alla olika men alla dom här olika tipsen som finns att hitta på nätet både för singel kvinnor o män för att hitta den "perfekta" partnern så blir det ju väldigt allmänt, vad som fungerar som oftast. Självklart gäller det inte alltid o inte alla. Men det går inte att förneka att mycket som tas upp är väldigt bra råd att tänka på.

Så vad tycker då män är vackert hos en kvinna, det som attraherar, enligt en dom som har sånna här små tipsfilmsnuttar.

Män gillar feminina mjuka kvinnor, att få vara den som "leder" sin kvinna, få ta hand om henne.

Så även om man är en stark kvinna i arbetslivet, en kvinna som klarar sig själv, så är det inte fel att inför en man, man tycker om att man också behöver bli omhändertagen.

Kroppsspråket är mer viktigt än man tror. Att man inte har ett stressat sätt, eller avvisande som att lägga armarna i kors över bröstet, luta sig ifrån den andra personen. Man ska ha ett kroppsspråk som är öppet, annars kommer den andra personen känna sig bortstött.

Låt mannen få känna sig behövd, att man behöver mannens hjälp, stöttning. Be om hjälp med saker han kan hjälpa dig med. Visa att han verkligen behövs, o att du är tacksam att han hjälper dig.

För någon dag sedan bestämde vi (jag o några väninnor) att vi skulle ta o åka för att uppmuntra en annan väninna vi har, man får passa på när alla är lediga samtidigt. Inte alltid det lättaste att pussla ihop, men allt går om man vill....

Men efter att höra hur hon mår o hur det blivit allt annat än bättre. Hon har först fått diskbråck som varit ett elände o hon har haft ont, men sen har benen börjat skaka - först kom dessa skakningar då o då, men nu - det är verkligen inte bra. Det ser man genom att bara träffa henne - att det måste vara jätte jobbigt för henne. Benen skakar nästan hela tiden på henne. Hoppas hon snart får tid, på den remiss som är ivägsänd.

Vi fikade o pussade lite på hennes söta hundar.

Vi blev bjudna på varma goda bullar *ler*

Jag fick se hennes ena orkidé - det var just den färgen jag är lite sugen på att skaffa mig en i - men det där med plats... men visst är den fin?

Vi utökade henne lilla samling med en gul - så otroligt vacker - jag blev helt såld...

Vi kommer åka tillbaka snart igen för att sällskapa o stötta henne. 

Ja just ja - jag o det där med plats..... hmmmm det är svårt ibland - speciellt när jag hittar något som är lite speciellt - som den här, det ser ut att vara flera plantor i samma kruka... en lite orkidé, ärligt såg jag inte ens färgen när jag tog den, det var bara just plantan, att det såg ut att vara flera som gjorde att den fick följa med hem - ja o en rosa saint paula ville så gärna komma med :)

Imorse blev jag väckt av ett sms, sen fick jag besök o det var puss o kramkalas - kan man få en bättre start på dagen *ler*... näää tror inte det.

*snyft* eller nej inte så - ibland blir det ändringar som idag - "sjukdom" blev det som gör att vi fick flytta fram det.... men den som väntar på något gott väntar alltid för länge - det där vet vi ju alla om *ler*

Inte ledsen för det som sagt, däremot så jätte glad att jag hittat nya byxor som verkar vara lika dom jag haft o bara älskar. Det är som med allt, när man hittar något som man gillar så slutar dom tillverka o sälja just det. Sen får man leta upp något nytt men tycker om. Nu verkar dessa vara väldigt lika dom jag haft - men ska prova ha dom först så att jag verkligen vet. Men ljuvligt sköna är dom ialla fall.

Dagen har varit helt underbar trots att det kom lite regn. Det regnet gjorde att jag fick en längtan till att gå en lång promenad, komma hem, tända lite ljus o krypa upp o mysa under en varm filt. Tagit fram en bok o ska koppla av. 

En bok jag fått av en väninna "Bara kärlek" av Lennart Matikainen, hon säger den var kanon bra så jag ger mig i kast med den o ser vad jag tycker.

Har sovit i natt som jag inte gjort på länge, helt underbart. Kanske är det för att jag vet att jag ska iväg idag för att luncha - vet att det inte är maten jag ser fram emot mest :)

När det är svårt att få till tid för att umgås på hemmaplan får man hitta andra lösningar - o då blev det idag passande att jag som är ledig åker iväg o möter upp, han jobbar inte hemmavid idag. Så får vi lite ostörd till tillsammans. SÅ jag ser fram emot det, erkänner det utan att skämmas ett dugg.

Det här är verkligen en man som alltid kommer finnas på en mycket speciell plats i mitt hjärta, han är någon jag älskar att umgås med, prata med, lyssna på... o ja jag lyssnar verkligen på honom, han är en av dom få som jag verkligen lyssnar på o tar till mig vad han säger. 

Jag blir leende o varm i hela mig av glädje bara av att tänka på honom, att vi ska luncha idag.

Så nu ska jag göra mig iordning - har fixat till naglarna, håret är det lagt lite mer på... så nu redo att ge mig iväg....

Få lite mat, prat o kramar, massor av kramar :)