Inlägg publicerade under kategorin Småprat, Tankar, Funderingar, Värderingar, Ås

Av Svensson Svensson - 1 september 2016 12:01

Den 31 aug, för 13 år sedan - fattar inte vart tiden försvunnit - att det är 13 år, 13 är många år... för mig har det varit långa år, år av kämpa, av att ge upp, år av att komma igen, tillfällen av tro att allt vänt, kunskapen av att det inte gjort det. Frågor till mig själv, varför... många olika varför.
 
Det är 13 år sedan min son, min döttrars bror dog, 16 år fick han bli.
 
Det är en jobbig dag, varje år o det är som att jag tar mig igenom olika små detaljer varje år, på olika sätt. Mest då känslomässigt. Det är som att det jag trodde var okey, det jag accepterat någonstans inte riktigt fått avslut, att jag tillåtit mig själv att vara ledsen eller arg på någon som varit delaktig eller situationen i sig...
 
I år var det detaljen att min dåvarande man, pappa till mina barn inte var hemma när dom ringde från sjukhuset o sa hur illa det var, att det inte fanns mycket tid kvar... han svarade inte på mobilen, han hade tagit bilen o åkt till sin älskarinna... Nej jag är inte ett dugg arg på henne om någon nu tänkte “fy fan vilken älskarinna” - jag är inte ens arg på honom att han åkte till henne, att han hade träffat henne. (Utan henne hade jag säkert fått dra med honom o han med mig ännu längre innan vi gjord slag i saken - gå skilda vägar, vilket var det bästa som kunde ske - vi tog fram varandras sämsta sidor, man måste se sina egna fel också - det är aldrig enbart ens fel om man tittar på helheten.)
 
Nu kommer flera säkert skaka på huvudet o säga att om någon är otrogen, om någon gör något mot en annan person så är det inte alls bådas fel - nej inte just den situationen. Det stämmer det var den andres val - men någonstans tidigare så finns situationer som man själv blundat för, där man själv kunde ha gjort ett annat val än att stanna. Men detta ämne är ett helt annan inlägg, ja om det nu ska skrivas om...
 
Igår kväll tog vi oss till kyrkogården för att tända ljus för flera av våra nära som gått bort, jag o min väninna, det blev en rofylld stund där vi tände flera ljus på flera ställen o bara satt eller stod tysta en stund - tillsammans. Det är skönt att få vara i sig själv, tänka, minnas, sörja - men ändå tillsammans med någon.
 
Och som vanligt, nu känns allt mycket bättre, det är som om något tas bort från mina axlar när denna dag gått förbi. Varje år lika, varje år blir jag snopen att det slår till så hårt - känslorna. Men faktiskt, helt ärligt är jag glad över dom också - det känns bra, visst låter det konstigt?? Även svårt att förklara - man kommer ihåg, man minns varje enskild dag, ibland lite mer... men minnet finns där, man har dom med sig varje dag. Men utan att det är jätte jätte tungt, det är mera lättsamma känslor. Dessa dagar som ligger runt dödsdagen, blir tyngre, det är mer sorg som kommer över mig. Ja för jag skriver ju nu självklart hur jag fungerar, hur det är för mig. Det skulle inte gå att fungera i livet om denna tunga känsla fanns med mig varje dag, det räcker med att den kommer denna tid på året. Och att jag säger att det är skönt att ha denna tunga känsla är för att jag då får möjligheten att få ur mig det ledsna. Det känns bra... ja jag vet det fanns säkert inte något där som gör att man förstår vad jag menar... men det kvittar för jag vet, o det känns bra för mig.
 
För minnen i sig - ja han finns alltid med mig, min son, Micke.
 
Minneslunden vi har, den är verkligen helt otroligt vacker där lite som i en glänta i skogen, lite på höjden. I år var det inte lika många ljus där som det brukar vara - men det var däremot otroligt många blomsterbuketter istället.
 
 

Av Svensson Svensson - 27 augusti 2016 14:32

Ja sker allt som sker en av en mening som man kanske inte just då, i stunden ser. Men när man sen tittar lite i backspegeln så ser man att det var det bästa som kunde hända. Att man kastas in i ett val eller man kanske inte ens får ett val – det bara sker ändå. Men hade man inte tvingats till förändringen så hade man stampat kvar, nu gick man framåt o det öppnade upp härliga dörrar o möjligheter.

 

Finns verkligen det där som man kallar karma, det man ger får man flerfalt tillbaka. Ger man gott, positiva saker får man bara bra saker tillbaka – ger man ont får man massa negativa saker tillbaka?

 

 

 

Om man då ser till att man hamnar i en situation där något förändras, något sker så man måste göra ett val – det är inget man vill, inget man direkt ser fram emot, men man tvingas… det kan vara att man blir av med jobbet för dom måste dra ner på anställda – man får hitta ett nytt jobb, det kan vara att man måste flytta av någon anledning – man får hitta ett nytt boende o ibland ha någon tillfällig lösning ett tag, det kan vara att man bryter upp från ett förhållande o blir ensam. Allt det här (det finns många saker… ) om det inte är ens egna val, utan man hamnar i det i en förändring man inte alls tänkt sig… det är inte skoj, det är negativt för många, det är det för mig – jag har svårt för förändringar det vet jag. Hur kan man då säga att det är god karma??? Man känner allt annat är glädje inför det som sker.

 

Då kommer tankarna att jaha vad har jag gjort för fel, varför sker detta, karman är då inte positiv o vad är det för mening med att hamna i en situation där man får kämpa, har det jobbigt…. Det kan inte vara meningen att livet ska vara så, att man ska känna sig så.
Det är svårt då att se att det som sker kan vara just det där, meningen med att göra en förändring som i nästa skede visar att det var just den positiva karman som var orsaken – att allt blir bättre. Bara ta sig igenom det här jobbiga, förändringarna… se framåt, se att det är just förändringar som är nyckeln till personlig utveckling o att man går mot bättre saker….

 

 

 

Ja kanske det lyser igenom att jag just nu försöker övertala mig själv till detta… att det är meningen, det är karman som visar sig o gör det där som ger positiva effekter för mig …. Förändringar på bra sätt i slutändan… att avsluta saker, rensa ur på alla plan o ge plats för nytt.

 

 

 

 

Det går bra att vara positiv korta stunder det säger jag inte emot – speciellt när jag får prata med min vänner… men så kommer tanken – varför sker alltid allt jobbigt på engång, varför varför varför… att ta en sak i taget är inte alls lika svårt men att få många saker över sig på engång är aldrig lätt o varför just nu… varför just nu i slutet på augusti när jag har min sämsta tid o mående ändå… Vad är det för mening, vad är det för gott – även i slutändan… svårt att se vissa stunder.

 

 

 

Då tar jag på mig min rosa fluffiga offerkofta, kryper ner, gråter o tycker att världen är så hemsk o elak o att inget bra händer mig… o gör det det någon gång så kommer alltid någon o drar undan mattan för mig … det är så att jag snart inte vågar njuta av att må bra, känna att saker rulla på, där i den positiva riktningen… för jag vet, kopplar jag av o njuter så *poff* (som en lite pokemon som smiter iväg i ett grått rökmoln) försvinner mattan under mina fötter igen…

 

Som tur är så börjar det snart bli för varmt med koftan, den kliar som attans o det är bra att ta av den o ta tag i livet igen. MEN så skönt det är att krypa in o gosa i den där offerkoftan ett tag… hade gärna haft en famn istället men koftan duger bra när man är ensam… rosa o fin som den är *ler* (om än lite ansträngt)

 

 

 

 

 

Av Svensson Svensson - 27 augusti 2016 13:56

 

Män som tror att de måste dominera i sängen har sämre sex än de män som har en avslappnad inställning till att "riktiga män" måste vara den som bestämmer mellan lakanen.
Det visar en omfattande studie som gjorts av tidskriften Sex Roles. Män som kände att de måste dominera hade i allmänhet sämre sexuellt självförtroende och var sämre på att prata om sex, både verbalt och icke-verbalt.

 

Intressanta tankar att vända på det... är det samma sak då men åt andra hålle att kvinnor som tror att dom måste anpassa sig i sängen har sämre sex än dom som vågar ta för sig... 

ja det stämmer ju fullt ut. 

 

Men oavsett vad så är det väl just att våga vara sig själv, våga ta för sig, ta emot, öppna sig, vara ärlig som är nyckeln till om man har ett bra sexliv eller inte... ialla fall tänker jag så...

 

 

 





Av Svensson Svensson - 26 augusti 2016 13:00

Det här med appar, det är inte alls min melodi, jag har lite svårt för att installera massor av olika appar för olika saker. Vet att en del har sida upp o sida ner installerade. Jag har nog med alla appar som redan finns där när man köper sig en ny mobil – man får inte välja själv vad man vill ha, vad man använder osv… o jag använder inte 75% av dom som redan fanns med.

 

Men så självklart finns det ju bra appar som jag kan ha nytt av – jag har ju en del spel installerade, det är ju appar, o ja jag har nytta av dom – bra sätt att fördriva tiden med, spela liten stund. Men jag spelar inte riktigt som andra… tror jag ialla fall. Nej jag spelar tills det blir för svår nivå, då man stampar på ett ställe o behöver för att komma vidare massor av tålamod o göra om nivån 110 ggr innan man kommer vidare eller köpa extra tillbehör/hjälpmedel, då när jag kommer dit, då av installerar jag spelet/appen o installerar den igen för att börja om *ler*, då går det lätt o jag kommer framåt, jag fördrivet tiden o har lite lagom skoj samtidigt…

 

Sen finns ju nytto appar som är bra att ha – som swish – ja jag skaffade med stort motstånd….
Och några appar som mina barn rekommenderat – några tränings program – appar som har korta program att träna – var man än är kan man ju säga då mobilen alltid är med *ler*. Jag har provat dessa under sommaren – cardio (hemskt) o yoga (måste bli bättre på att använda det för jag är stel som ett kassaskåp). Och jag tycker dom här apparna är bra, så visst jag erkänner, appar kan vara bra

 

Sen har jag  den ”gamla” RunKeeper installerad, ser att jag använt den sen 2011 – oj så tiden går fort… o det avslöjas direkt hur upp o ner jag varit i mitt användande av den appen *ler*… saker sparas o finns kvar som bevis – som vilket år den inte använts alls ….
Nu trivs jag bra med den – den fungerar jätte bra att mäta upp sträcka o tid jag är ute o promenerar, har ju börjat ha den öppen bakom Pokemon Go – så ser jag hur långt vi gått när vi varit ute …  det är ett bra sätt för mig att peppa mig själv, se listan bakåt i tiden o se att jag varit aktiv några dagar varje vecka. Visst jag har satt upp ett mål, att gå ett visst antal km tills sista september, det är 5 veckor. Ganska låga mål, men det är bättre lyckas o känna att man gjort något bra än att inte klara målet… det är lite för deprimerande.

 

Men så sa en vän till mig att det kan vara bra med en stegräknare – att se allt det där andra man gör under dagen som inte mäts upp. Det i sig kan vara uppmuntrande att röra på sig lite mer, för att få några steg till, o några till… hitta lagom mål där med att se när man inte är ute o går några km o har RunKeeper som mäter.
Men jag vet inte alls vilken app jag ska välja då – så nu frågar jag – har du någon app du gillar, någon app som har hjälpt dig – inte app som räknar kalorier o noterar kosten – det är inte det jag är ute efter utan mer en som mäter steg. Eller är det bättre att skaffa sig en stegräknare att ha i fickan eller i byxlinningen – fungerar dom bättre än mobilen?

 

 

 

 

Av Svensson Svensson - 26 augusti 2016 04:56

Nej inte i natt, vi hoppade över det – ingen av oss orkade gå, vi kände oss för lata helt enkelt. Men istället så tog ”tantduon” o retades med dom som har det stora intresset i att ”slåss” om gymmen. Dom som går in för det där med att ta över o hålla kvar gymmen i sitt lags färger.

 

Då kan vi ta o erövra gymmet eller bara sitta i närheten o hoppa in när dom slagits klar *ler*, ganska skoj att höra missnöjda grymtanden o sen sneglande runt omkring vilka det kan vara… inte många tänker i första hand på att det är tanterna.
I natt tog vi inte över, vi förstärkte bara det gym vårat lag till allas stora förvåning lyckats hålla kvar i över ett dygn.

 

Normalt som sagt så sitter vi lite på sidan om, i parker osv… det här gymmet ligger dock på en parkering utanför en affär… väl synlig från alla vägar som går runtomkring. Vi stod där under lampor, med lampor på, dörrarna öppna o även lyset i lös upp så vi syntes bra… o med tanke på att när man ”slåss” om ett gym eller ökar nivån så duttar man ganska fort med fingret på skärmen… alla ser vad  man håller på med. Där sitter vi då väl synliga så kommer en mörk bil långsamt glida upp bakom för att se glida upp längst med oss på ca halv meters avstånd… Först blev tanken, men vem fan… tills vi såg att det RMY. Antar att smygandet upp bakom oss långsamt var för att hinna kolla upp bilen… sen att glida upp jäms med, o inte säga något tycker jag är fult o oprofessionellt av dom. Så lätt att stanna till, dra ner rutan o lite humoristiskt fråga hur det går. För dom vet o ser hur man spelar.

 

För lite humor, lite lättsam kontakt gör att allt blir mer – ja hur ska jag säga… inte så provocerande… vilket det är lite för ofta – vi hade suttit tidigare på kvällen o just pratat om den här saken så jag kanske blev lite mer full i skratt över deras ”smygande förbi” variant.

 

Nu har jag kylt ner min axel o arm så länge det bara gått, nu är gelen tinad o inte lika kall längre alltså inte lika skön länge… saknar kalla händer som glider in under tröjan – men snart är det ju höst o vinter så då kommer behovet av att värma händer bli större – igen !

 

 

Av Svensson Svensson - 21 augusti 2016 17:03

jag blir mer lätt irriterad, besviken, ledsen - vi ska inte prata om hur många tårar som runnit sista dagarna... o självklart så går allt emot just dom dagarna - Varför då? Alltså varför går saker fel, o emot just då??? Och nej det är inte enbart som man känner.... för om det vore det så skulle inte den nya badrumsvågen fungera - vilket den självklart inte gör.... eller att datorn krånglar... eller att nässprayen är slut (ja det är i o för sig självförvållat jag visste igår att det nästan var slut, borde handlat hem).
 
Men jag vill inte känna såhär.... har tyckt synd om mig själv hela dagen - vakna delen.... känt mig ensam på något sätt. Vem delar man gnäll med? Vem kommer o ger en en kram då när man behöver det som mest? Vem finns där.... Svaret är - det finns många, som lyssnar, som ger kram både via nätet o irl... men ändå så är det inte nog just nu....
 
Nog gnällt om det - tror jag....
 
Jag blev erbjuden jobb i helgen *ler*... blev lite snopen när ena kunden stannade kvar vid bilen, ger mig ett visitkort o säger att vill jag byta jobb så ska jag höra av mig, ville jag var jag välkommen... han tyckte jag körde så otroligt bra så han kunde gett mig jobb direkt *ler*... Smickrande helt klart, erkännes, först tänkte jag inte alls på det mer än artigt tacka o säga att det ska jag komma ihåg. Sen blir det inte mer.... Men idag - jag börjar tänka lite mer... kanske jag skulle ringa o prata ialla fall, se lite mer på vad det innebär - jobb, tider, lön osv ja det där man ska titta på säger dom. Får sova på saken någon dag till....
 
Armen kändes först bättre nu lite stel o får som kramp i den o det hoppar i musklerna... kan vara att jag var o bar en stackars dam som ramlat o brutit armen, i en bärstol ner till bilen/båren - det var en ganska brant trappa vilket gör att man måste lyfta upp lite högre mot normalt... Så idag har jag kylt ner o haft voltaren på 2 ggr till o med.
 
Kantarellpaj... eller stuvade att ha på varm macka.... hmmm svårt bestämma mig....
 
Ha en bra eftermiddag - jag ska krypa ner - tycka lite mer synd om mig själv, meditera o bara vara.... i vilken stämning det än blir....

Av Svensson Svensson - 21 augusti 2016 15:12

Ja vad är egentligen höst mat, eller sommar mat? Eller kanske mer varför kallar man vissa rätter så? Tänker på att kalla rätter, sallader, sill o potatis, grillat ofta får heta sommar mat medan man sen kallar grytor o mat som tar lite längre tid att laga höst mat? 

 

Ja det var bara en liten tanke som kom upp....

 

Räknas kryddiga revbensspjäll som höstmat, eller sommarmat som grillas?? Ja det är ju en bra fråga... men kvittar vad för jag såg bilder, läste receptet o blev sååå sugen på just kryddiga, kladdiga, revbensspjäll som ramlar sönder när man tar i dom, smälter i munnen o smakar bara gudomligt gott.

 

Kanska jag ska ta mig tiden att göra dom tills min syster med barn kommer ner o hälsar på? Det är ju inte direkt något man slänger ihop på en kvart...

 

Imorgon ska jag prova på att göra cheesecaken på ett annat sätt - inte receptet men i vilken form jag gör den... inte en stor utan ska se om det blir lika bra göra i många små. Lättare ha o ta upp o man slipper äta upp hela :).

Sen ska jag även bjuda - ge bort - o då det är lättare att ta med dit jag ska små, liksom potion istället för en större att dela - så ska det bli intressant att prova på att göra små istället för en stor...  antar jag får hålla lite koll mest på tiden än något annat...

 

Här är ialla fall bild o recept på kryddiga revbensspjäll som gjorde mig sugan idag.

 

 

 

 

Ingredienser

Marinad

Tullgarnsrubb

grillkrydda 2 msk
 
 

Gör så här

1
Dag 1: Börja dagen innan med att göra en marinad. Blanda socker, honung och vinäger till marinaden i en tjockbottnad kastrull. Värm upp under omrörning och se till så att sockret smälter och har löst sig helt.

2
Skala och riv ingefäran, pressa apelsinen och krossa vitlöksklyftorna. Tillsätt sedan resten av ingredienserna och rör om tills marinaden är helt slät. Låt den sedan kallna.

3
Pensla marinaden över de tjocka revbensspjällen och lägg dem i en tjock plastpåse. Låt dem ligga i marinaden i ett dygn i kylskåp.
 
 
4
Dag 2: När de har marinerats i ett dygn så kan du nu ta ur spjällen från plastpåsen och låt dem rinna av. Spara all marinad.
 
5
Rubb: Krossa pepparkornen och nejlikorna till rubben i en mortel. Finhacka rosmarinen. Smula piri pirin. Blanda alltsammans med grillkryddan. Gnid in de avrunna spjällen med rubben och lägg dem med köttsidan uppåt i en långpanna. Ställ in dem i ugnen på 175°C. Vänd på spjällen efter 30 minuter och pensla på mer av marinaden.

6
Ugnsstek dem i ytterligare cirka en timme. Ös med spadet och pensla med marinad flera gånger under stektiden. Smaka av spadet och korrigera om det behövs.
Köttet ska bli knaprigt på ytan och börja lossna lätt från benen.

(Servera med äppelmos, eller inte jag gör det inte *ler*)


 

 

 

 

http://www.vinochmatguiden.se/recept/per-morberg/kryddiga-revbensspjall

Av Svensson Svensson - 14 augusti 2016 10:45

Eller är det att fuska?? Vet inte, men det känns så ibland att man fuskar lite när man inte gör blogginläggen just nu o här när det ska publiceras. 

 

Jag utnyttjar saker jag hittar, som konst, pyssel, recept, citat, roliga bilder osv osv på så sätt att jag helt enkelt lägger in inlägg o förinställer när dom ska ramla ut i bloggen. 

 

Delvis så beror det på att jag hittar roliga saker ofta många på engång o det kan bli lite mycket så varför inte sprida det?? Sen så ibland har jag inte tiden att sitta o blogga, eller orken, lusten - o livet är ju så - man har andra saker som ska göras, viktigare saker än fördriva tid vid datorn. Sen ibland så är man heller inte på hugget att vara aktiv, man mår inte bra av någon anledning. 

 

Då är det ganska bra att ha dom där lite mer allmänna inlägger som ramlar ut då o då, så slipper jag känna att jag borde hålla lite aktivitet.... 

Hur gör du??? Utnyttjar du den möjligeten att göra iordning lite mer allmänna inlägg som kan ramla ut lite då o då när inte du har tiden eller lusten???

 

 

Presentation


Här är en kvinna som tänker o funderar om allt eller inget o allt däremellan.

Försöker hitta det positiva i allt som sker.

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2019
>>>

Länkar

Kategorier

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

RSS


Ovido - Quiz & Flashcards