Ja jag fattar inte alls var 2015 tagit vägen - tyckte det var nyårsafton nyss o jag satt här o sammanfattade 2014 o såg framåt mot det nya året med allt jag hoppades det skulle innehålla.

Nu är det dags igen - att sammafatta - ena stunden tänker jag vad, vad har hänt, det har ju gått så fort... men så tänker jag till o det har verkligen skett massor detta år. Mer än jag trodde ett år skulle hinna innehålla. Blir nog svårt att få med allt i en sammanfattning - men jag gör alltid det här så jag kommer försöka göra så även det här bytet av år.

Det finns mycket känslor o många undringar över olika saker, vi ska inte prata om hur många "varför" som hopat sig. Hur mycket jag sett att jag själv utvecklats, men också hur lätt det är att falla tillbaka till gamla vanor - försöker att se allt som sker på ett positivt sätt, att det ger mig mer kunskap om hur jag fungerar, vad jag behöver, vad jag mår bra av osv... 

även om det många gånger är lättare att se saker som gör att man blivit ledsen, vad man inte vill ha eller vara med om, hur andra gjort en ledsen .... Fattar bara inte varför alla vill vara lyckliga o ändå så ser vi lättare det negativa än det positiva - inte sjutton bli vi lyckliga av det negativa eller???

Sen se framåt - vad vill jag med nästa år, vad vill jag uppnå, vad vill jag ha...

Det här kan bli inget eller massor märker jag när jag börjar fundera på det. Jag får se hur det blir när jag väl satt igång att skriva ner dom här sakerna, låter bara pennan flyta o utgår ifrån att det som är viktigt för mig är det som kommer fram.

Jag har just nu en väldigt stark känsla om sanningar o lögner, hur viktigt det är, det här att vara rak o ärlig, inte bädda in saker i rädsla för att såra någon annan. Det går aldrig att komma ifrån att sanningar visst sårar direkt men det är ändå bättre i längden. 

Sen gäller det att säga sanningen på rätt sätt o i lagom dos - man ska ju inte tro att sanning gör det okey att vara elak...

Sen ska man inte tro att man sagt en sanning bara för att man snuddat i ytterkanten på något som man vet att den andra kommer tolka på ett annat sätt... för att när saken kommer fram kunna säga "ja men jag sa ju...."

Många säger att dom undanhåller eller drar en lögn för att inte såra en annan person - ja det låter fint, det är dock en lögn det med. Egentligen så är det bara sig själv man tänker på, att slippa obehaget som följer när man gjort någon annan ledsen, sårad. För skulle man veta att det man sa sårade en annan person men jag själv slapp någon form av negativ effekt... då skulle nog alla vara mer frikostig med sanningarna.

Nu blev jag störd i mitt skrivande... men störs gärna - ja av vissa personer o saker mer, andra låter jag mig inte störas av ....

Snart dags att ta mig an ett nattpass....