… då vet att man är på rätt väg, att den utmaning på 2 veckor jag klarade av o en fortsatta utmaningen med mig själv ger effekt. Om än små förändringar – men det är inte något snabbt resultat jag vill ha heller. Jag vill att det ska gå lagom långsamt, o sen bli bestående.

Men vet ju att när jag mår dåligt är jag en av dom som missbrukar mat som tröst, som ett sätta att fly. Men när jag mår bra så är det precis tvärt om. Även om jag är precis tvärt om när det sen kommer till att laga mat att baka. När jag mår bra lagar jag med glädje o prova nya recept, o jag bakar. Mår jag dåligt finns varken ork eller lust till att ställa mig vid spisen. Om någon frågar mig o jag bara svarar snabbt så kommer jag med all säkerhet svara att jag äter mer när jag mår bra o inget alls när jag mår dåligt.

Och det stämmer till viss del – det stämmer om man ser till måltider, frukost, lunch o middag. Dom äter jag regelbundet med lagad mat eller så hoppar jag över dom helt. Däremot så när jag mår dåligt är det småätande, onyttig mat… i massor om man ser till varje dag. Men när jag mår bra så äter jag ju måltiderna o är mätt, så både känslan av att vara mätt samt måendet gör att då småäter jag inte, då tröstäter jag inte.

Och nu till min stora glädje så märks det på kläderna – dom sitter lite lösare överlag. Men just dom här trosorna som inköptes för lite sen, dom är i lite fina färger o lite glansiga o lite spets…. Ni vet att vara lite fin o sexig under….  Men nu så får jag gå o dra upp dom hela tiden, dom glider lite för lätt ner… *ler stort* inte alls en otrevlig känsla när jag tänker på varför.

Små små steg tassar jag framåt :)

... för alla saker faller en efter en på plats. Livet blir bara bättre o bättre, jag mår bättre o bättre. Ja bättre än jag gjort på länge, på många många år.

Att känna hur det vänder är otrolig känsla. Jag har otroliga barn, jag vet inte vad jag gjort för att förtjäna dessa två tjejer - jag är så stolt över dom båda, vad det blivit av dom, speciellt hur dom är som personer. Hjälpsamma, medkännande, starka unga kvinnor. Jag säger att jag haft tur, andra säger att det är min förtjänst, det är ju jag som fostrat dom. Ja det vet jag ju, mer eller mindre själv... men ändå - jag tror på turen *ler*. Men helt underbara är dom ialla fall, mina tjejer. 

Ibland undrar jag lite vad det hade blivit av min son, om han hade blivit som tjejerna. Antagligen så... men nu fick jag inte den chansen att se vad han skulle ha blivit för ung man. Men han finns alltid alltid med mig i min tanke, liksom han finns i hans systrars tankar.

Jag har jobbet jag trivs med så otroligt bra, alla härliga människor jag stöter på. Jag har arbetskamrater som är mer än speciella, helt suveräna människor - alla på olika sätt. Det finns så otroligt mycket humor o medkänslighet hos dessa personer för att inte tala om vilken otrolig kunskap som döljs lite här.... 

Tyvärr finns det lite smolk i bägaren, oärligheter som kommer få efterdyngar länge på mer än ett sätt.... 

Men nepp inte ens det kan ta ifrån mig den otroliga lyckokänslan jag känner just nu. Jag vågade efter mycket om o men, till slut (trägen vinner sägs det ju) släppa in kärleken i livet igen. Och det ångrar jag inte en enda sekund. Det, han är bland det bästa som hänt mig på många sätt... Han har fått mig att lära mig mer om mig själv, mycket mycket mer o det forsätter....*ler*

Att trivas, njuta av sällskapet, koppla av, hämta energi, skratta, prata - om allt o inget, spela, läsa, musik.... närhet, närhet, närhet... ja det är massor av den varan *ler* 

"Kärlek är en resa utan kompass i ett väglöst land  - Ett äventyr"

"Den sanna kärleken liknar cirkeln och cirkeln har inget slut."

Kärleken skapar ett "vi" 
utan att förstöra ett "jag".

Jobbat hela natten, borde sova lite – men det går inte…. 

är lite på högvarv efter natten, jag längtar så….  räknar ner timmar, minuter, sekunder.
Tussarna o jag har tagit en ganska ordentlig morgonpromenad – o jag har fixat ordning lite saker som är bra att ha gjort när jag nu har ledig dagar. Dom har verkligen varit goa sista dagarna, dom njuter fullt ut av att matte jobbar dag o är hemma nätter, o jag jobbar nätter o är hemma dagar. Bättre promenadkompisar kan man inte heller få – dom bara följer snällt med o trampar på i rask takt så jag får lite draghjälp. Jag kan prata med dom o får aldrig dumma svar :) Kommer sakna dom små liven när dom flyttat helt o hållet – men kanske kan få ha lite delad vårdnad om dom – ha dom lite då o då när jag är hemma. Sen bor vi ju så nära varandra att jag lätt kan hämta dom för promenadstunder.

Tänk så vacker morgonen var, att sitta i bilen, köra på en nästan biltom väg, se solen gå upp, se hur dagen vaknar till liv. Från att igår ha varit grå grå så lovar morgonen sol o molnfri himmel. Det var 0-gradigt runt 4-tiden i morse, vilket är synd det kunde få vara lite mer värme. Det är dags för det nu.

Många saker på gång nu, det är samtal, det är möte, det kommer bli intressant att se exakt vad som sker, exakt vad som kommer sägas. Sen hur det kommer bevaras, då ser man hur reaktionen blir, hur det tolkats….  Man vet aldrig i förväg, men jag har mina aningar. Det är lätt att se vart vinden blåser o hur den vänder efter behag.

Plockar lite till, packar lite, tycker det packas här hemma konstant :)
ska jag lägga mig ner en stund o meditera, vila – tills jag blir hämtad!

I natt fick jag frågan om jag visste vad ”nästan nykär” var, frågan kom från en tjej. Hon tyckte att jag strålade, att jag hade en inre glöd som hon tolkade som att jag var kär, att jag älskade o var älskad. Det var enligt henne bara så man stålad så där.
Själv var hon nästan nykär, o ja jag förstod precis vad hon menade. Hon förklarade att för henne var det att hon känt killen, träffat honom så ofta det går – dom bodde långt ifrån varandra. Så dom var inte nykära, inte sådär som man är precis när man träffats, utan det var precis mitt emellan att vara nykär o kär *ler* Och det var när den här extra starka känslan blossat upp igen. Dom hade precis i helgen bestämt att hon ska flytta hit – så det var väl därför det var starka känslor, o lite som nya men ändå inte *Ler*

Se här nu har jag fördrivit några minuter till på min nedräkning *ler* 

"Kärlek växer när den brukas"

Efter 3 långa pass med massor o massor att göra, efter att ha jobbat över o jobbat maxtid kvällen innan, o så seg, så trött. Så vet ni, jag tog o sa hej då, loggade ut innan passet var slut. Men det blev lugnt, o många förare var ju kvar så jag kände att jag kunde göra det jag sällan gör – logga ut o gå hem. Kände att jag faktiskt var värd att få gå hem o sova – vilket jag gjorde. Somnade nästan direkt när jag lagt huvudet på kudden. Såååå skönt :)

Det är så skoj när man kör o det hoppar in folk man känner igen – privat eller från andra ställen. I natt var jag iväg långt ut o landet, lite typ från normal väg, till smal dålig asfaltsväg, till grusväg, till skogväg knappt körbar… o där mitt i skogen låg ett hus :) – när man far ut på sånna här vägar första gången blir man lika glad när det finns ett hus där.

In hoppar ett gäng, bland annat en från gymmet jag gick på – hon är en så positiv o härlig människa att man blir glad över att bara se henne. Och samma igår *ler*, men så kom jag på också att jag ju dragit på att förnya årskortet på gymmet, o att jag lovat mig själv att försöka gå dit 8-10 ggr/mån. Så nu när jag blev påmind så ska jag försöka ordna det – inte nästa vecka men nästa igen...

Som sagt hon är verkligen en positiv människa, o nästan alltid glad. I natt så blev jag så glad när hon säger till mig att det var så skoj att se mig, jag såg så glad o pigg ut, som att jag mådde verkligen bra. Att jag alltid varit vacker men att jag nu var strålande vacker o att det syntes att jag mådde bra, att jag var kär, att jag hade ett jobb jag trivs med *ler* Det är ju bra att det syns på mig att jag mår bra, att jag är vacker är inte fel att höra. Vacker på både insidan o utsidan *ler*

"Det finns inget skönhetsmedel som går upp mot lycka."

Har ju lite svårt att ta till mig positiva saker om mig som sägs till mig…. Men jag börjar bli bättre på det – eller jag börjar höra orden, o bli glad över dom. Som när en viss speciell person säger till mig att jag är perfekt, att jag ska tro på att jag är perfekt. Sen så vet vi ju alla att det där med perfekt är en smaksak för varje person. Att det som är perfekt för mig inte är det för dig …. Och att någon är perfekt för någon innebär inte heller att man är helt felfri – för det är ingen av oss. Det betyder bara att man är någon som uppskattas högt med allt man har. Och det värmer att få höra att jag är perfekt *ler*

Hundarna o jag har tagit en liten promenix, det är svalt med skönt väder att vara ute o gå i, sen har jag startat en tvättmaskin – lika bra göra det när jag har tid så att jag slipper det på mina lediga dagar. Nu ska jag läsa lite, sen ska jag ta o göra lite yoga, lite meditation, sova minst 2 h till för att jobba natten igen. Bara en natt kvar sen ledigt – längtar o räknar timmarna….

"Den högsta belöningen för människans arbete

är inte vad hon får för det utan vad hon blir genom det."

…. det är mycket som bubblar i mig, många tankar o känslor o ett bra sätt är att skriva av sig. Det kändes också så osmart att lägga ihop allt till en – delvis skulle den bli på tok för lång, delvis är ämnena så olika på många sätt – både som ämne o känslomässigt, att jag väljer att dela upp i flera inlägg….

Nu är det dags för bara glädje, inget negativt alls :) därför får det bli det sista inlägget, för det är ju just den sista känslan man har som man sen tar med sig – för mig först då in i sömnen o sen resten av dagen lite senare.

Och det som får mig nu att sitta o småle är natten, ja kvällen o natten. Det var full rulle, våra svarta bilar for fram o tillbaka som små flitiga bin *ler*. Det var muckdags för många som tillbringar sista månaderna på S1, det var flera plutoner – man märker på pratet hur det är lite rivalitet mellan dom  hur sammanhållningen är stor i just sin egna grupp. Men det var många som först skulle till centrum för att samlas o äta. Så fina dom var, kostym, kavaj, slips, fluga…. Ja dom var så uppklädda o fina hela högen.

När det sen var hemresedags var väl alla i lite olika skick ;) men så ska det ju vara …  men dom är så otroligt härliga dessa unga personer. Dom är otroligt artiga o positiva. Dom var så positiva över våra bilar, för att nämna några saker som sas om bilarna o oss förare ; fräscha bilar, rena o luktar inte rök, för flera jämförde med taxi i deras hemstäder där bilarna var allt annat är fräscha invändigt o förarna till o med sitter i bilen o röker så att det är som att hoppa in i en ”röklåda”. Det var bara positiva ord om oss förare, vi var ju så serviceminded o inte alls ovilliga eller otrevliga – det här kom fram flera gånger när färden hem ville gås via McDonalds…. För inte skulle förarna i deras hemstäder ens komma på tanken att åka genom Drive-Thrue… men det är ju kunden som betalar så … *ler* - det roligaste var nog en kommentar när en skulle betala…. ”Ja man säger alltid att man blivit ”robbad”  när man åkt taxi, men nu så känner jag det som om det är tvärt om, fy fan vad billigt det var att åka taxi här”.

Jag blir riktigt glad när man kör dessa yngre personer – även om en del kanske är lite överförfriskade, men det är få, dom flesta är faktiskt väldigt städade, glada o trevliga. Få få är otrevliga…. O stöter man på någon som är åt det hållet så inte är det av den yngre skaran….

Lite blommor speciellt till som får mig att må så innerligt bra, le o känna lycka

Men det som verkligen fick mig glad, som fick mig att känna en varm lycklig känsla hela natten. Det var telsamtalet jag hade kort vid 23-tiden. Älsklingen o jag hade pratats vid kort lite tidigare, när jag körde till Arlanda för att hämta en kund (en jäkligt trevlig kvinna som var så lätt att prata med, hon pratade på hela resan så det gick så fort att köra hem – vi båda blev snopna när vi väl var framme – hoppsan redan *ler* ), men det är på mitten av sträckan otroligt dålig mottagning, så vi bestämde att jag skulle ringa när jag lämnar av kunden. Att få höra att han hållit sig vaken just för att jag skulle hinna ringa, han ville höra att jag kommit ”hem” oskadd, då kunde han krypa ner o sova…. Små ord, små saker som gör en så glad…. Orden, rösten – tonläge gör så mycket. Den korta lilla stunden samtalet varade innan jag var framme vid nästa kund – det gjorde mig varm glad o längtandes, räknar ner dagarna….

Tänk så lite, ger så mycket.

dagen gryr, en härlig morgon, vardagslyx att få uppleva naturens alla skiftningar 

"Sub luna amo...bibo...canto ...vivo...morior"

- Under månen älskar...dricker...sjunger ...lever...dör jag.

You're the only thing I wanna touch
Never knew that it could mean so much
Cause I've never been so high

Love me like you do

Touch me like you do

Cause I've never been so high

You make me feellike it’s magic
Cause I see nobody, nobody but you, 
So I'ma care for you,
Cause man you're perfect
You're always worth it
And you deserve it

Att kunna hjälpa kvinnor att hitta sin lust, sin sexualitet. Hon började lite smått med att sälja sexleksaker på homepartyn, märkte hur hon fick kvinnor att lyssna på det hon förmedlade, hur hon fick frågor av kvinnor som ville ha hjälp eller bara lite tips. Hur det spred sig hur duktig hon är, så hon har fått hålla föredrag, hur personer av båda könen kommer till henne i affären för att prata o få råd.

Hon startade en hemsida/blogg – Kvinnorslust.se - där hon delar med sig av både sig själv o sina kunskaper. Hon brinner verkligen för detta o har tagit ett steg till, hon utbildar sig till coach. Allt för att bredda sitt kunnande, för att kunna hjälpa personer som söker sig till henne. Hon tar hela tiden till sig allt hon kan lära sig för att kunna ha nytta av det i framtiden.

Det är härligt att se hur en nära vän, hittar sitt kall, det hon brinner för o sen hur hon steg för steg utvecklar detta, hur hon planerar framåt o har fina planer för vad hon vill göra. Hur hon vill göra för att kunna hjälpa dom som ber henne om hjälp.

Hon är en öppen kvinna, stark o framåtsträvande, vet vad hon vill o hur. Det är en kvinna som gått igenom en hel del (om en del av det hon tagit sig igenom går att läsa på hennes hemsida) – men som inte låter sig slås ner av livets negativa sidor, utan hon tar lärdom av livets läxor o tar till vara på allt positivt o delar generöst med sig av den positiva energin. Hon får folk runt sig att må bra, våga öppna sig o bli mer lekfulla.

Jag kommer själv ordna en föreläsning på min hemort, med henne, för kvinnor i alla åldrar. Hjälpa henne att bredda det geografiska området, men också ge kvinnor chansen att få komma o lyssna på henne. Hennes dynamiska generösa föreläsningar är något som alla borde få prova på *ler*

Hon är en verklig vän en som jag kan prata med allt om, en som kan lyssna o stötta, ge råd utan att döma. Hon o jag är otroligt lika, men ändå så totalt olika. Men vi har gått igenom ungefär samma saker till vissa delar, andra delar är inte lika men känslan det ger är samma. Så vi förstår varandra väldigt väl o när vi inte gör det så accepterar vi ändå varandra.
 Det som är mest synd är att vi bor lite för långt ifrån varandra för att det ska kunna bli spontana träffar.

"Att tala med en vän är inget annat än att tänka högt."  
                                                                                       - Joseph Adisson

Jag ser verkligen upp till henne, i hur hon hanterat svårigheter hon stött på, och hur hon just nu verkligen satsar allt för att förverkligar sina drömmar, att inget slår ner henne. Visst hon är människa, hon reagerar, som vi alla, men hon reser sig upp snabbt o kommer igen ännu starkare o mer målmedveten. Hon gnäller inte, letar inte negativa saker för att förstöra eller förgöra andra runt sig. Hon nonchalerar o går vidare med sitt eget liv. Det är få människor/kvinnor som har den egenskapen.

Hon är en sån här speciell vän där man oftast har tät kontakt men så sker något som gör att livet förhindrar – dagarna bara rinner iväg, man har för många andra saker, för mig eller henne. D kan gå lite tid utan kontakt – ändå, direkt när vi får kontakt igen så är det som om vi pratades vid igår. Tiden är oviktig.

Som nu förra veckan, då efter så lång tid med väldigt sporadisk kontakt fick vi verkligen tid att sitta  o snattra av oss om allt o inget. Man behöver verkligen få ta igen saker – det blev nog lite av allt från skratt till gråt, från glädje till oro… delade vad som hänt, vad som sker o planer framåt. Så nu är vi lite mer ifatt oss *ler*. Och det ger verkligen en energikick att prata med henne :)  

Och glöm nu inte kika in på hennes hemsida/blogg -http://www.kvinnorslust.se

"Riktiga vänner är som stjärnor...

Du ser dem inte alltid, men du vet att de alltid finns där för dig."