För några dagar sedan hade jag förmånen att få köra till Tidö Slott - förmån - ja jag ser det så, för jag fick tillfälle att se slottet o bli förtjust i det o mer nyfiken på det. Jag vill åka dit igen men då för att se slottet o dom museum som finns där. Allt lika intressant o man kan ta alla åldrar med sig för det är verkligen för alla. 

Slotter är verkligen vackert o det var lite skoj att få köra in på själva slottsgården, in i den smala smala porten. Sen så lockar även att gå o se museet som finns - leksaker o serier. Det verkar vara otroligt fint med mycket att se. 

Så vem vet kanske jag tar mig en tripp dit innan sommaren är slut för att njuta av en ledig dag.

Tidö Leksaksmuseum skapades av Carl-David von Schinkel och invigdes 1974 av Carl XVI Gustaf. Samlingarna utgör Sveriges och Skandinaviens största leksaksmuseum och har genom åren haft många besökare.

Sedan återöppningen 2009 har vi även öppnat ett Seriemuseum med originalteckningar och miljöer från seriernas värld. Det går även att beskåda några av Team Tidös bilar i museet.

Vädret blev bara mer o mer sommar, det klagade vi inte på alls. Mycket musik, prat o skratt i bilen. Min trötthet var som bortblåst – erkänner att jag somnade som klubbad väl i säng, men höll ut länge. Hade ju jobbat natt o inte hunnit sova – åkte direkt upp efter jobbet.

Det är skoj att åka en ny väg med någon som åkt den ofta o har massor av minnen som berättas – vägen blir mer levande på något sätt. Det är verkligen att lära känna personen mer när det också är små personliga saker som berättas. Och det ena ger det andra så att det blir en hel del, för även jag hade små minnen från ställen på vägen. Har ju varit i trakterna en del jag med.

Så när vi kommit en bra bit får jag frågan om jag någonsin varit o kikat på den Thailändska paviljongen? Men se det hade jag inte, o då  svänger han av för att vi ska ta oss en lite paus o kika på stället. Det är något vi verkar ha gemensamt, tycka det är skoj att spontant stanna o se saker som lockar oss på vägen vi reser.

På vägen dit fick jag också höra en av historierna till varför vi har den enda paviljongen av det här slaget som finns utanför Thailand, just här i Sverige o på en lite norrländsk ort.
Den här varianten gick ut på att den thailändska kungen ramlade i vattnet – men man får ju inte beröra en kunglighet så ingen i följet hoppade i för att rädda – dom var mest villrådiga – men en arbetare som delvis inte visste att man inte fick beröra en kunglighet men också räddar en människa i nöd hoppade i o räddade kungen.

Efter det så döptes en väg efter kung Chulalongkorn – ca 100 år senare kommer det ett thailändskt danssällskap förbi, ser att vägen heter samma som deras kung….  – det här är då helt bekräftat story då den finns med i deras berättelser som finns där *ler* - så blev det bestämt att hedra orten, det skulle byggas en paviljong där. Helt klart inte den bästa platsen, våtmark där man tog upp blålera…. Det krävdes en hel del planering o extra jobb för att förverkliga detta. Pålar i marken, upphöjd mark just för byggnaden som inte fick stå lägre än omkringliggande vägar… det ska finnas spegelvatten…

Det thailändska kungahuset gav till det svenska kungahuset som gåva 2 elefanthonor, det var meningen att dom skulle bo här på detta område – men för elefanternas bästa fick dom istället bo på Kolmården. Och den ena av tjejerna har fått den första babyn på Kolmården, blev mamma 2013 till en liten kille.

Hela området håller fortfarande på att utvecklas, växthus med växter, planteringar osv… det är en vacker lite orientalisk oas mitt i vårat norrländska Sverige. Synd det ligger lite för långt bort för att åka o delta på aktiviteter dom har – som yoga, hade nog varit en speciell upplevelse att göra det där, på deras gräsmattor framför den magnifika byggnaden.

http://www.thaipaviljongen.se/2.f859c32126f4bf5a6e800036.html