Jag har jobbat, men det gör ju inte att det behöver vara tråkigt o utan skratt.

Visst erkänner det var en period när jag var "smått" irriterad - lindrigt sagt.. men som tur är brukar negativa känslor gå iväg snabbare än dom kommer o det var mycket skratt. 

För att inte tala om sång *ler* allt från AIK-hejjar ramsor till låtar som just nu ligger på listorna...

AIK-sjungande fansen tyckte deras såg skulle ge dom fri resa - jag skrattade o sa att jag normalt tar dubbel taxa för AIKare... ahhhh du är Djurgårdare..... nääää dom får också betala dubbelt *ler* Skojfriska grabbar som bjuder på sig själva är alltid uppskattade kunder.

Ett gäng som hoppade in i bilen, en somnade väl nedsjunken o osynlig... kompisarna trodde dom var roliga som lämnade honom kvar o glatt fnissande svarade ja på frågan är alla o allt ur bilen? Men dom fick lite tji.... dom bad mig nämligen stanna mitt på en gata för att hoppa av.... när jag upptäckte den sovande, väckt honom så körd jag honom ända hem (det regnde)... o han sträcker så snällt fram sitt kort för att betala - glad ialla fall att kompisarna inte lämnat honom med hela taxinotan (hade dom gjort så hade jag ju direkt då vetat om att han var kvar, o dom hade inte kunnat ha sitt lilla roliga). Än gladare blev han när jag bjöd på resan. Med så elaka vänner kan man nog behöva lite vänlighet. 

Hur kan man komma på något så dumt????

Människan är som viner; med åren blir de dåliga surare och de goda bättre. 
                                                                                                                             -  Cicero

Annars varit en lugn natt, många trevliga roliga familjer - härliga barn i alla åldrar som lyckligt berättat om vad dom hittat på. Populärast har helt klart bada, varit -  bassäng. Jag frös av att bara höra "bada" o föräldrarna såg ut att känna samma... har man verkligen ingen känsel för det där med kallt o att avstå bada som barn? Nj tydligen inte, man var ju likadan själv - allt som var kul måste göras oavsett *ler*

Förutom jobba midsommar, pysslade jag med mina blommor. Blir så glad att se hur dom små julros-plantorna tagit sig bra o ser så friska o starka ut.

Även blomlådan växer på sig mer o mer, jag får be dottern vattna alla blommor nästa vecka när ja ska vara borta så att dom inte dör. Kommer det regna  o vara svalt kommer dom klara sig fint men en dags sol så....

blivit lite extra svag för den svarta petunian.

Tog o tvättade o packade allt klart - så idag ska jag bara fixa naglarna o plocka lite hemma - dirket efter jobbet imorgon, tar första bussen - en veckas ledighet... ska tillbinga lite tid med vilda djur - myggsafari *ler*

Nu dags att sova så Go´morron på er *ler*

Allt du gör är

baserat på de val du gjort.
Det är inte dina föräldrar,

dina tidigare relationer, ditt jobb,
ekonomin, vädret, en konflikt eller din ålder
som går att skylla på.
Du och bara du är ansvarig

för alla beslut och val du gör.

jag säger att det gäller förhållanden... 

äktenskap, sambo eller särbo - uppskatta, bekräfta, flirta, uppvakta, det får aldrig ta slut, man får aldrig ta den andra förgiven

Nalle Puh

Om du alltid säger "vi får se" händer det aldrig någonsin någonting.

Sommaren är ju här, tankar finns på vad som ska hinnas med o vad som gärna skulle vilja göras. Jag har sommaren bra planerad, men det går ju alltid att ändra sig *ler* eller planera saker för hösten.

De längsta resorna gör vi i vårt eget inre. 

Kryssningar har alltid varit något jag gillat, att vara på en båt, ha vattnet runt mig. Och när jag hittade den här resan så måste jag säga att jag blev väldigt sugen. Solsemester där man egentligen bara är ute efter att pressa i solen är inget för mig, eller massa festande. Inte sagt att det inte får vara lite av både sol o festligheter, men jag gör gärna lite annat också, kopplar av med lite kultur, upplever saker o får nya intryck att ta med hem. 

Har mina drömmar om resemål, men så då o då ramlar det in nya intressanta resor som lockar. Som denna - En flodkryssning på Donau

http://www.albatros-travel.se/resor/flodkryssning-pa-donau?i=ATCRI01C%7C20150814&da=ARN#inledning 

Flyga till Wien o sen kryssa på den här båten, Serenade, för att hoppa i land i några städer under en vecka. 

Få vandra runt i Wien, upptäcka Budapest "by-night", deras saluhall o andra sevärdheter. Se Mohac, se Ungerns största kyrka, stadsvandring i gamla stan i Bratislava, avsluta med klosterbesök i Melk. Historia o kultur koncentrerad vecka, helt klart något man sen har kvar i minnet länge. 

Även om kryssningar lockar mest - ska ta minst en i sommar, en kortis till Helsingfors *ler*. Så har jag även börjat kika lite på bussresor. Det kommer sig nog enbart av att jag kommit i kontakt med så många otroligt nöjda personer som rest bussresor med Nord Syd resor, o det finns en del där som är intressant, ja inte bara bussresor för den delen.

Sneglar lite på teaterresa till hösten eller våren. Till våren Björn Skifs, det är ju fullbokat nu i höst, men kanske Ladykillers nu i höst, verkar skoj att se. 

Vi får se det ska ju passa in med jobbschema o annan *ler*

Många förstör sin semester genom att göra för mycket medan de gör ingenting.

Vänder man sig alltid till samma person, har man flera förtrogna? En liten tanke jag funderat över lite då o då. Tar man allt med någon eller delar man upp saker o tar med olika personer?

Jag vet flera i min omgivning under åren som verkar ha ett stort behov av att få ösa ur sig till allt o alla… Det här var något jag märkte när jag var mycket yngre första gången, då fanns det inte nätet där man kunde blogga eller hålla kontakten med andra på ett lätt o snabbt sätt, lära känna många nya personer för att samtala med, o då även ta tillfället i akt att köra ”tyck-synd-om-mig”. Det finns mobile idag så inte nog med att man kan prata med varandra var man än är, hemma eller ute, påväg någonstans, man kan smsa eller chatta med något program som finns. Möjligheterna är otroligt stora att hålla kontakten med gamla vänner o finna sig nya.

Åsnan känns igen på sina öron, den dumme på sina ord

Men då, förr då, hur gjorde dom här personerna då??? Ja jag vet inte hur dom flesta gjorde. Men ja vet att jag hade en i min närhet, jag brukade säga att personen kunde ta telefonkatalogen o börja ringa från A på första sidan o sen prata med alla som lyssnade, bara h*n fick ösa ur sig o få lite medhåll. Det spelade ingen roll om h*n kände personen eller inte, kunde det blir lite medhåll så östes det ut utan eftertänksamhet om till vem det östes o vad som östes…. Många gånger var det ju friserat från personens håll o den egna inblandningen glömdes helt bort.

Idag är möjligheterna ännu större att för stunder hitta nya personer som kan bekräfta o ge energi för fortsatt – tycka-synd-om. Men man ska vara medveten om att det här tycka-synd-om inte alltid är riktat just så att det blir att det är personen som man ska tycka synd om, nej det kan vara vinklat så att det är någon eller några andra som man bör hålla med om är ”dumma”. Eller tala om att dom är bra som orkar, som kämpar som går vidare… fast egentligen så stampar dom på samma fläck.

En lögnare tror vi inte, inte ens när han talar sanning. 

                                                             -  Marcus Tullius Cicero

Själv är jag mer nogräknad med vem jag säger vad till, jag kan vara allmän, jag kan fundera o ta upp saker som jag diskuterat med vänner om. Det blir självklart mina tanka, mina åsikter o värderingar. Men inte så djupt av mig själv.

Det där djupa det lämnar jag enbart ut till mina närmaste som jag släppt in i den där sfären som ligger närmast mig. Och det är inte så många som för tillgång till den sfären. Det är självklart min partner när man lärt känna varandra så väl att man känner att det här förhållandet ska man bygga vidare på. Det är en otroligt skön känsla att ha en partner man kan dela allt med, bolla allt med. Det är en trygghet som jag uppskattar – en mental närhet som jag anser ska finnas där mellan ett par.

Sen om jag tänker efter, för snabbt svar blir nog att jag i stort sett kan prata om allt med alla vänner – o det kan jag – men det blir nog så att man ändå väljer att prata om olika ämnen med olika personer. Det är nog mest naturligt att det blir så tror jag. Som saker som sker på jobbet är det en vän/arbetskamrat som får höra, hälsan blir någon som förstår den biten o gått igenom liknande.

Vet att mina vänner gör samma sak, fast ofta kanske man inte ens tänker på det.
Vissa saker kan man ta med alla, andra saker tar man med några o sen det där mest privata tar man med väldigt väldigt få. (eller kanske har jag en hemlig blogg där jag skriver o delar med mig av alla smarriga hemligheter om människor som finns runt mig på något sätt –  verkligen hänga ut alla,  för att ösa ur mig o få  medhåll, inte tänka på att jag därmed också hänger ut mig själv o min egen inblandning - o kloka människor klarar av att läsa mellan raderna o förstår  att det som skrivs är en friserad sanning som ska passa för att jag ska framstå som den utsatte, att man ska läsa med en nypa salt o förstånd o skala bort det absolut värsta  ;) )

Visa män ändrar åsikt, aldrig de dumma.

Nalle Puh

Underskatta inte värdet av att göra Ingenting,

av att bara ströva omkring alldeles ensam,

lyssna på allt som man inte kan höra och bara ha det bra.

var inte så svart - ialla fall tycker inte jag det. Inte på den enda blomman som just nu finns på dom små plantorna. Men kanske det blir bättre färg när den vuxit på sig lite, kanske lite blek om nosen av resanet i mörk kartong någon dag? Vem vet - blommor, växter är också levande varelser eller något sånt.

Men ju mer jag kikar på bilden så tycker jag att det inte gör något, den är inte svart, men gillar färgen o det ser lite sammetsaktigt ut. Blir nog snygg som lite annan färg i allt det väldigt rosa *ler*. Tycker att min lilla blomlåda börjar se riktigt fin ut. Och mina julrosplantor verkar trivas riktigt fint där dom står. 

Ogräs vissnar inte.

- okänd

Riktigt skoj att komma igång med lite blommor igen - det ser mer välkomnande ut när jag kommer hem med rosa blomlådan.

Ska snart också fylla på med lite blommor i fönstren, vet vad jag vill ha, lite lagom grönt o lättskött. Men jag har ju en svaghet för växter som inte är dom mest lättskötta eller mest passande hos mig. Eller så är det bara att acceptera att jag inte bor i en växtvänlig lägenhet. Eller så måste jag bara hitta rätt, o det tar lite tid o antagligen en del döda sorter för att lära mig vad som fungerar o inte...