Direktlänk till inlägg 24 juni 2015

Beslutet att ta bort livmodern

Av Svensson Svensson - 24 juni 2015 15:30

 

I oktober förra året tog jag bort min livmoder, det var egentligen inget direkt val jag gjorde, det var mer ett måste. Jag hade valet att fortsätta vara dålig, trött, yr, andfådd för inget – samt hela tiden hålla koll på blodvärdet som rasade ner ner ner o hade attans så svårt att gå upp igen. Inte ens med järndropp eller ”blodpåfyllning” blev det riktigt bra. Det blev lite bättre o sen rasade det ner till lite för låga nivåer. Det är inte hälsosamt att ligga under 70 – så lågt ner som 61 i Hb.

 

Orsaken till varför det är såhär är delvis saker som att min kropp bildar o lagrar röda blodkroppar väldigt dåligt. Om man sen då som jag hade en otroligt riklig mens i många dagar (minst 12), då får kroppen inte så stora möjligheter att återhämta sig.

 

Orsaken till mina stora blödningar vid mens var myomer, som under åren växte på sig mer o mer o var ganska så stora till slut. Läkaren ville operera bort livmodern för något år sedan – jag vägrade, många tror att det beror på att jag inte vill bli av med livmodern, att jag skulle känna mig mindre kvinnlig. Men så har jag aldrig ens tänkt, o för mig sitter inte kvinnligheten i livmodern, om jag kan få barn eller inte. Och jag är också gjort mitt – jag har fått tre barn o det räcker gott.

 

Men dessa myomer, som ju vuxit på sig, gav mer ont o mer blödning. Man blir ju bara så van vid att ha det så, man tänker inte på HUR det kan vara utan. Och är man som jag då livrädd för allt vad sjukhus, nålar osv är så drar man på saker o säger nej vill inte av bara farten.
Min mens varade minst 12 dagar o det blödde igenom allt i minst 9 dagar. Jag vet av erfarenhet att när man pratar mycket mens så kan många hålla med o säga att ja dom har också mycket så dom vet… men sen så märker man att deras mensskydd är blå eller möjligen röd ob – kan säga att DET är inte att blöda mycket… det skulle varit drömmen att ha det så. Nej grön on + 2 nattbindor o på mindre än 30 min var det genomblött… DET är att ha mycket mens – det vet alla som varit där. Och smärtan…. Ja det var som att föda barn, att ha värkar som kommer stötvis under förlossningen, konstant i 2-4 dagar – det varierade lite. Sen hjälper inga värktabletter helt på detta heller…. Det var ett par dagar av att vara helt utslagen – vilja krypa ner i sängen i fosterställning – stänga av livet ett tag o vakna upp när allt var över. Och ha den känslan varje månad.

 

Alla sa glatt att jag skulle bli av med min sprutfobi – det blir man när man gör samma sak flera gånger, ofta o det blir bra, man märker att man inte ”dör”. För det är just det jag gör, jag dör… sen så återuppstår jag igen efter några timmar – katter har 9 liv, dom kan slänga sig i väggen, jag har många många flera. Som när jag skulle få en dunderkur av järn via dropp…. 3 ggr i veckan i 6 veckor, var det sagt från start – innan mitt blodvärde var någotsånär okey var jag uppe i 3 ggr/vecka i 13 veckor…. Lovar att min fobi var värre efter varje gång. Men det var väl det att det aldrig gick helt bra… minsta antal gånger dom fick sticka för att nålen skulle hamna rätt var 3 ggr. Oftast var det 5-7 ggr, det är väl kanske inte direkt det som gör att man känner att det är okey.

 

Jag fick prova flera olika varianter då jag sa nej till operation – det var spiral, den stöttes bort 2 ggr, det var minipiller, blödde lika mycket för det…. Så till slut då var det bara operation kvar. Men myomerna var stora o läkaren ville först ta ner dom lite i storlek o vem visst kanske det skulle hjälpa – det gjorde det inte … men dom blev ialla fall mycket mindre – tack o lov.

 

Att äta den medicinen var okey  ett tag – jag blödde inget i 3 mån, 4e månaden satte det igång att blöda ordentligt igen – åka bår från akuten i Enköping till kvinnoklinikens akut i Uppsala… skrapad för att klara det drägligt tills operationstid kunde ges…. Den här medicinen gjorde också att jag tappade hår, håret rasade av mig – det var hemskt – grät nästan när jag tittade på borsten efter att ha dragit den igenom håret EN gång…. överfylld. Tack o lov slutade håret rasa nästan direkt när jag slutade med medicinerna.

 

Myom i sig är ju en tumör – en godartad o väldigt vanlig, läker ofta ut av sig själv när man kommer i klimakteriet – vilket var min förhoppning, men nu ville inte den sätta igång som jag då önskade…. Som alltid vill man inte så nog sjutton kommer det, vill man får man snällt vänta…

 

Myomet var så stort att läkaren sa direkt att det inte skulle gå att ta bort genom slidan, så det var bara genom buken, skära upp som gällde…. Men det ville inte jag, inte efter att ha gått arbetslös en tid inte alls mått bra, sadlat om, fått ett heltidsjobb – inte ville jag då vara sjukskriven i minst 6 veckor. Så det var lite diskussioner – så skiner läkaren upp, kommer på att det här är nog en bra anledning till att få leka med deras nya leksak – ni vet män o tekniska leksaker – då skiner dom upp när dom får leka *ler*. Så han kollade av med överläkaren som sa att jo ja det var nog en bra anledning att använda roboten. Prova se om det kunde gå att dela myomet o ta ut det. För då skulle jag bara behöva vara sjukskriven 1-2 veckor.

 

Roboten hade dom fått ganska nyligen – dom delade den med canceravd. Så dom hade bara få tider i veckan – det var lite längre väntetid, det var det värt. Ser jag efteråt, dessa robotar dom har nu, när det går att använda, så är det guld för patienten, ja vården överlag kan jag tänka mig. Dom behöver inte skära upp, det blir mindre sår som ska läkas ut. Man är på benen mycket snabbare. Nu visste jag ju också att OM det inte fungerade som läkarna räknat ut så skulle dom öppna på ”normalt” sätt. Så det va min första fråga på uppvaket – ”måste dom skära?”

 

Det ä ju samma sak vid hjärtoperationer, förr var patienten tvungen till lång lång tid efter att läka ihop. Idag med den här robottekniken så är det en helt annan situation, man slipper det där att skäras upp o man är på benen snabbare.

 

Jag är imponerad av den här nya tekniken, jag hoppas att det är den som kommer vara det vanliga framåt i tiden så att man slipper skäras upp mer än i speciella situationer. Att det inte ska behövas speciella orsaker för att man ska få operationen med robot o bara titthålen som yttre sår.
Jag hade turen att ha speciella omständigheter så att jag fick göra operationen med titthål. Jag blev också glad att höra att min lilla syster som nyss tog bort sin livmoder för cancer, kunde få operationen med robot. Vet ju att det inte är alla som får den möjligheten, då det är tidsbrist o många som ska opereras. Som jag förstod när jag skulle få min tid väljs de lite mer akuta canceroperationerna först…  dom operationerna som är viktiga att göra så snabbt som möjligt, vi andra får snällt vänta eller som oftast görs operationer än så länge, som oftast på det vanliga sättet. Och om jag ser till hur snabbt min systers operation bokades från det att dom märkte att det var cancer – mot min väntetid så inte var det något godartat hon hade, o jag är glad att även hon fick vakna upp med besked att dom inte behövde öppna för att klara av att ta bort det som skulle tas bort.

 

Jag är glad att jag inte behövde ta bort allt… dom behöll äggstockarna – så jag kan luta mig tillbaka o invänta klimakteriet när kroppens hormoner säger att det är tid för den fasen av mitt liv…..  min syster däremot som är 15 år yngre, som då tog bort allt pga av cancer o för att verkligen få bort allt så togs även äggstockarna bort, det är bra tycker jag att dom inte chansar utan tar bort allt som kan vara till strul efter ett tag. Men hon får då istället börja med medicin nu för att hjälpa kroppen med hormoner för att nu hamnar kroppen lite chockad i ”klimakteriet” – tur det finns så otroligt bra mediciner idag.

 

Att ta bort livmodern – trots att jag väntade o var envis att säga nej – var något jätte bra på flera sätt. Delvis piggare o orkar mer, blodvärdet ligger runt 100 i Hb, konstant nu. Håller bara lite koll på det då o då för att vara säker att det inte sjunker – antar att det sitter ifrån den tid då jag måste kolla ofta.
Jag slipper ha dom där dagarna av smärta, det är nog det skönaste av allt. Veta att jag slipper dom dagarna helt nu. Att slippa blöda är också skönt, mest sådär jätte mycket, man slipper ha det ens i tanken när man planerar saker.

 

Så har du ont när du har mens, har du stora blödningar, kanske dags kolla upp om orsaken är myomer? Och är det tal om att ta bort livmodern, du har dina barn eller åldern där det inte är in tankarna längre – var inte lika dum o envis som jag – gör operationen så fort du kan – livet blir så mycket enklare att leva.

 

Man kan gärna dela upplevelser med varandra – att man förstår varandra i oliks sjukdomar eller skador man kan drabbas av. Det är ett sätt att ventilera sin egna oro eller bara få mer information om något man själv kanske ska göra från någon som gjort samma sak. Men man kan aldrig jämföra på det sättet att jag är sjukare än dig för jag har så stor eller skars upp si eller så…. Alla är vi unika, alla operationer är unika, allas läkning är unika. Så det finns inget som säger att det som ser litet ut är det ”minsta” eller tvärt om. Man ska visa respekt mot varandra o förstå att allas upplevelser är personliga…. Det här märker jag så mycket av nu när jag kommer i kontakt med så många människor med så olika livsöden gällande sjukdomar o skador. Hur olika kämpar glöden är, ja hur dom upplever allt som sker dom. Framför allt glädjen över all ny teknik som finns som gör saker lättare i allt det svåra man går igenom.

 

Och en sak har jag lärt mig, det är att personer som mer bara informerar om det dom går igenom, berättar rakt upp o ner mest utan direkt gnäll (märker av det privat, på nätet o i jobbet) – är oftast, ja nästan alltid dom personer som genomgår dom jobbigaste sakerna….
Medan dom som gärna gnäller, gärna berättar i detalj om saker, hur ont dom har eller hur hemskt det är – mest egentligen vill ses, få bekräftelse att dom syns o dom vet inget annat sätt än det här med att få andra att tycka synd om dom.

 

Ha en underbar onsdag!


 
 
Annie

Annie

24 juni 2015 16:18

Tack för att du delar med dig om nåt så privat :)
Jag har själv jobbigt med mensvärk eller snarare menssmärtor :(
Så ont vid mens, blöder mycket (tycker jag ) men inte så mycket som du gjorde.

Sv: Tack så mycket! Vill bara få ett svar på vad det är.
Hoppas verkligen få nåt svar sen efter min MR, att det "syns".

Jag vet mycket hellre än inte veta, oavsett vad det är, så man kan "gå vidare" med behandling eller rehab, eller nu vad det blir :)

Kramar

http://www.lifebyannie.bloggplatsen.se

Svensson Svensson

24 juni 2015 16:23

Tack, bland så kan det hjälpa andra som funderar på något - vad dom ska göra eller inte, när man berättar om sin egna upplevelse i något.
Precis som du gör...
Det blev värre o värre med åren - det var hanterbart ända tills för ca 5-6 år sedan.

ja det är sant, bättre veta - lättare att ta beslut om hur man ska gå vidare, vet man inte så är det svårt att ta ett sånt beslut, speciellt när man har ont o man inte vet om det man gör kan förvärra...

kram

 
Annie

Annie

24 juni 2015 16:46

Sv: Precis så känner jag-som du skrev .. vet inte riktigt vad jag "kan" göra och vill inte gör det värre heller.

Ja det lättar lite att skriva om det tycker jag, lite terapi ;)

Kramar

http://www.lifebyannie.bloggplatsen.se

Svensson Svensson

25 juni 2015 09:09

Det är väl lite så dom flest använder sina bloggar - som en liten ventil/terapi... ur med skiten som far i huvudet - bara ösa på...

Kram

 
Ingen bild

JL

24 juni 2015 20:57

Ja bara för att det är mindre sår på magen så betyder det ju inte att insidan är "orörd" , du kan ju få ett stort ärr på magen men insidan är näst intill orörd.
Alla reagerar vi ju olika men att "gnälla" gör ju inte att sympatin växer.
Så man ska inte döma innan man vet , dont judge the book by it cover ;)

Svensson Svensson

25 juni 2015 03:54

Stämmer otroligt bra o vi ska också se det här med att operationstekniker ändras o förbättras. Tack o lov!
nej med gnäll kommer man inte så långt...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Svensson Svensson - 2 december 2019 21:00

ner över mig - jag vill göra det, jag vill ha så, det där var snyggt, hur ska jag göra om det där mer personligt o "jag"...    Det är verkligen skoj att låta kreativiteten flöda, ta in idéer spotta ut dom i massor, ändra, vända vrida, hitta nya l...

Av Svensson Svensson - 2 december 2019 21:00

https://www.youtube.com/watch?v=LfBDvQvkjgM https://www.youtube.com/watch?v=DoZ19QmNQy4 ...

Av Svensson Svensson - 2 december 2018 21:01


     

Av Svensson Svensson - 8 november 2018 15:45


       

Presentation


Här är en kvinna som tänker o funderar om allt eller inget o allt däremellan.

Försöker hitta det positiva i allt som sker.

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20
21
22
23
24 25 26
27
28
29
30
<<< Juni 2015 >>>

Länkar

Kategorier

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

RSS


Ovido - Quiz & Flashcards