Det här är något jag ofta tänker på, balansen mellan att ge o ta. Man kan tänka på ordet ta även som att man får. Det viktiga är ändå balansen att man inte bara är i en cirkel av att ta o ta, inte heller bra att vara i en cirkel av att ge o ge. Oavsett vad det gäller oss människor, naturen så är det balansen mellan dessa två saker som ger det bästa reultatet.

Tänk dig ett träd, där trädet tar näring från jorden för att växa, för att grönska varje vår (den tar) för att sen på hösten fälla alla löven, som förmultnar o blir näring till jorden (den ger). Det här kretsloppet skulle aldrig fungera om trädet bara tar – jorden skulle armas ur, eller att trädet bara ger – löven skulle bara ligga i högar som blev större o större o ta över. Det är balansen mellan att ge o ta som är det fina här i naturen, mellan trädet o jorden.

Samma gäller oss människor, vi behöver en balans i att ge o ta. Vi mår bra av att ge, att bry oss om andra människor, se vad dom behöver, fråga för att kunna ge rätt. Men att bara ge, att bara hamna i relationer av något slag – partnerskap, vänskap, arbete – där man bara ger så kommer den egna energin att utarmas, man kommer till slut inte orka, men kommer köra in i väggen o känna sig utnyttjad. Om man bara tar, tar o tar, bara ser till sina egna behov, bara fyller på sin egen energi genom andra, kommer personer runt omkring en att till slut dra sig undan, dom kommer att försvinna för dom kommer inte få något utbyta av kontakten o dom kommer känna sig utnyttjade av en person som aldrig riktigt ger, aldrig ser behov hos andra människor.

Man kan enbart ta eller ge ett tag – sen så kommer allt i obalans o det spricker. Speciellt också när personer som oftast bara tar inte heller är mottagliga för kommunikation från andra att det inte fungerar, att dom känner sig utnyttjade, överkörda o inte vill ha konflikter. För personer som bara tar är jäkligt bra på att manipulera, få sin vilka igenom, genom det man kan kalla känslomässig styrning av andra. Genom att få andra att tycka synd om dom, eller genom att vika sig för att slippa konflikter av olika slag.
Om man bara ger o ger, men inte får något tillbaka kommer man till slut bli helt utbränd, inte känna sig värdig som individ, utnyttjad o det är bara när man är till lags som man duger. Man tror att man inte är värd att få, så man ger o ger mer o mer tills man helt enkelt på något sätt drar i bromsen o säger ”stopp”.

Vi är helt o håller ansvariga för att vi får den här balansen, att vi både kan ge o ta. Vi måste kommunicera, vara lyhörda. Är vi givare är det bra att se när o varför, hitta ett bra sätt att säga nej, lära oss att även vi är värda att få. Är man en tagare så måste man stanna upp i farten o tänka på att man inte bara kan ta, att det kan vara en anledning till att saker inte går så bra, förhållanden knakar, vänskap inte håller o är så nära som man kanske gärna vill, att det blir konflikter med medarbetare.

Personligen vet jag hur det är att vara den som ger, den som undviker konflikter, den som gör allt för att vara till lags, den som ger o ger o inte tycker att man är värd att få. Men så hände saker i mitt liv som gjorde att jag hamnade i en vändpunkt… som fick mig att börja jobba med mig själv, att se min egen iblandning o min egen del i varför saker blivit som det blev – rädslan att hamna i konflikt för då blir jag lämnad, rädslan att inte duga, att försöka vara till lags. Hur allt hängde ihop o att jag måste lära mig säga nej, stopp, kräva att få lika mycket som jag ger. Det är inte lätt, det är tufft att rannsaka sig själv i en fas av livet där man känner att allt skitit sig, att allt är slut, att det inte finns några som helst glädjeämnen, att inget är skoj… men allt jobb, alla tårar var i slutändan värt varje sekund. Det var jobbig, det var önskan om att ge upp – men antar att livsgnistan inte tillåter en att gå bakåt när man väl börjat, när man så gärna vill slippa det gamla o få det liv man är värd. Det var inga lätta år – men det gick o jag lärde mig massor om mig själv. Och jag har lyckats med att kunna säga nej, att kunna säga stopp, att ta en konflikt när den dyker upp. På ett ganska så bra sätt, jag viker mig inte o jag aktar mig för att slänga ur mig elakheter som jag sen kan få ångra mig, man ska hela tiden vara medveten om att det man en gång sagt, finns kvar som minnen även om man ber om ursäkt. Man har sagt det av någon anledning, man menade det man sa för att såra…. Sånt finns kvar o är svårt att sen överbygga igen. Man gräver bara sin egen grop som kan bli omöjlig att ta sig ur, det kommer alltid hänga där som något negativt….

Jag lärde mig som sagt det här med att säga nej o stopp, det här går jag inte med på. Men det tog sin lilla tid. Men jag har tagit med mig allt jag var tidigare o det sätt jag då hade – ge o ge, samt den tiden då jag jobbade med mig själv, min personliga utveckling – som en värdefull kunskap. Det är en kunskap jag haft mer nytta av  i nutid än jag någonsin trodde jag skulle få. Jag har haft nytta av allt jag gått igenom, sorg efter min sons död, att i samma tid bli ensam, stå ensam, att även slåss med känslor som en skilsmässa alltid bär med sig, på gott o ont. Allt det här har gjort att jag idag känner att jag kan ha den här balansen, jag ger fortfarande självmant, för det är jag – jag bryr mig, jag är omtänksam, jag ställer upp, jag stöttar, jag är jag med mina värderingar o min personlighet. Men jag har också lärt mig att jag inte bara ska ge, utan jag tar också, jag kommunicerar, jag sätter stopp – vilket gör att jag faktiskt får, det går med automatik att jag får, då jag hittat rätt människor att ha runt mig. Vi ger o tar i balans med varandra. Ibland väger bägaren lite åt ena eller andra hållet – sånt är livet, vågskålen är inte perfekt jämn hela tiden – den väger fram o tillbaka. Men i slutändan så blir det en fin balans. Som med trädet – där väger det mycket åt ena hållet på våren o åt andra håller på hösten – men sammantaget blir det en perfekt balans.

Så är du en person som bara ger o ger, stanna upp ingen kommer tacka dig, ingen kommer att ge dig med automatik när du själv inte visar att du är värd att få. Om du bara tar o tar, stanna upp o tänk efter – kanske är det anledningen till att relationer inte håller, att det blir många konflikter… folk känner sig utnyttjade, styrda o överkörda. Att du inte bryr dig om någon annan än dig själv.
Försök att hitta en bättre balans oavsett vem av dessa du är – kräv att få, eller börja ge. Du kommer märka stor skillnad.

Älska o älskas <3

 

JL

5 juni 2015 16:43

Ja tänk att det finns så många människor som bar akan det där med att ta, det finns inget att ge ifrån.
Jag undrar ibland hur länge en sådan person kan orka hålla i den livsstilen och svaret är tydligen en hel livstid ut. Man jag tror ändå att det kommer att bli ett ensamt liv i slutändan för dessa, när de sitter på ålderdomshemmet och ingen är villig att ge dem ngt mer...

Svensson Svensson

5 juni 2015 17:13

Man pratar om karma om att man ska få det man ger... man ser ofta personer som bara tar o tar - ger dom så är det negativa saker.... kanske deras beteende just en produkt av hur dom mår... jätte dåligt! o det speglar sig i att dom bara tar o tar o är negativa mot alla på olika sätt. Dom är inte lyckliga ialla fall

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

ner över mig - jag vill göra det, jag vill ha så, det där var snyggt, hur ska jag göra om det där mer personligt o "jag"...    Det är verkligen skoj att låta kreativiteten flöda, ta in idéer spotta ut dom i massor, ändra, vända vrida, hitta nya l...

https://www.youtube.com/watch?v=LfBDvQvkjgM https://www.youtube.com/watch?v=DoZ19QmNQy4 ...