Direktlänk till inlägg 23 mars 2017
… hade jag igår.
Jag har främmande, japp en väninna från södra delarna av landet är här denna vecka o hälsar på – nu är hon det lite till o från, för hon åker till akademiska i Uppsala för tester o prata med läkare med jämna mellanrum. Och hon har sina fyrbenta monster med sig – nej dom är faktiskt jäkligt goa dom här herrarna.
Men denna gång är det inte bara sjukhusbesök o att stressa runt bland så många vänner som det bara går för att umgås, många drar i henne när hon väl är här *ler*, jag har alltså då förmånen att ha henne hos mig hela veckan. Nej den här gången är hon också på vift till vårat grannland Finland, för att hämta hem en liten fyrbent kompis. Det ska bli så skoj att träffa den lilla ikväll, han såg otroligt söt o fin ut på bilder. Jag har aldrig träffat på en av den rasen irl förrut så det blir skoj.
Igår kväll fick vi kvällen för oss själva, jag ledig *jooo visst 😊 * och hon hade hunnit med att vara så social hon orkade vara denna vecka. Så vi åt gott, vi tittade på lite film o vi pratade – massor, men det gör vi som oftast, vi har massor att prata om.
Så för att inte få abstinens av att inte åka till Arlanda en dag så får jag nu, ledig dag, till o med köra fram o tillbaka 2 ggr idag *ler*… enda skillnaden som jag märkte var att nu såg inte, o hälsade inte mina kollegor på mig när vi möttes… jag ser ju att det är en av våra taxibilar jag möter – dom känner ju inte alls igen privatbilen jag kör *ler*
Igår fick jag frågor ”Vet du… har du hört något om… är det sant att…?” Svaren blev nej, nej, vet inte. Jag fick också lite mer runt om varför frågorna ställdes… Jag blev väldigt fundersam faktiskt, jag tänker vidare, ja jag vet man ska inte överanalysera, men ibland måste man också reda upp tankarna som kommer för att få lite rätsida på det hela. Egentligen skulle jag nog behöva ställa frågor vidare, o beroende på svaren ställa några följdfrågor…
Men så tänker jag – är det värt det? Ska jag förmedla vidare, vet personen kanske redan om det? Eller är det sånt som personen bör veta, vill den veta… eller vill den vara i ”ovetande lyckligt” tillstånd?
Men samtidigt som jag känner att jag skiter i det hela, jag har inte riktigt ork att ta reda på alla fakta/bevis för att lägga fram det. Samtidigt så kvittar egentligen allt det där, det känns viktigt att få ställa frågan mera i form av ”vet du? Hur mycket vet du?” ja lite så…. Ja det känns väldigt viktigt för mig att få veta just det där… vet du, visste du….
Får se hur jag gör, antar att jag inte kommer kunna vara tyst… för det känns för viktigt för mig.
Men se nu ska jag istället njuta av resten av denna fina dag – jag ska ta en långpromenad med vovvarna, jag ska passa på att jaga lite pokemon o sen ladda inför att hämta väninnan med den nya lilla familjemedlemmen, få vara med o se hur dom här två killarna kommer ta att skaran utökas med en liten skönhet till *ler* Känner mig helt klart priviligierad som får träffa honom redan ikväll.
ner över mig - jag vill göra det, jag vill ha så, det där var snyggt, hur ska jag göra om det där mer personligt o "jag"... Det är verkligen skoj att låta kreativiteten flöda, ta in idéer spotta ut dom i massor, ändra, vända vrida, hitta nya l...
https://www.youtube.com/watch?v=LfBDvQvkjgM https://www.youtube.com/watch?v=DoZ19QmNQy4 ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 | |||||
6 |
7 |
8 | 9 |
10 | 11 |
12 | |||
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | |||
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
26 | |||
27 | 28 |
29 | 30 | 31 | |||||
|