Ja det är mer privat, min vardag varje år denna dag - men jag vet också att det är skönt för mig att få "prata av mig" - idag blir det genom att skriva, det fungerar ganska bra det med - kanske en fördel ingen kan stoppa tankarna få mig på andra vägar.... 

Idag – tiden har gått snabbt… det är många många år sedan. Ändå så är den dagen klarare idag än den varit någon gång tidigare. Och då menar jag att allt runtomkring som skedde är klarare, just den dagen men också dagarna framåt 6 dagar…. Så klart som om det sker NU….

Jag kommer ihåg maktlösheten att sitta fast, ingen bil, inte få svar från min dåvarande man – så att han kunde komma hem med bilen så att jag kunde åka till Uppsala – till akademiska – vara med vår son när han var dålig, så dålig att dom ringde o frågade hur dom skulle göra, vi hade ju skrivit på papper om att ”inga livsupprättande” saker skulle sättas in. Logiskt visste jag att det var det rätta, för honom… men jag just då, jag ville säga helt andra saker då….

Jag kom aldrig upp till sjukhuset – min dåvarande man var hos sin älskarinna…. Hade stängt av telefonen…

Kanske är det så att jag inte varit mogen, redo att känna, gå igenom saker som hände förrän nu – NU är kan känslomässigt stark nog att kunna ta mig igenom den sorg o på sätt o vis ilska som jag känner. Kunna gå igenom olika skede dessa dagar – varje år något nytt, fram tills jag kunnat acceptera o förlåta allt som skedde runt omkring….

Skilsmässa, att min dåvarande man tillbringade sin tid hos sin älskarinna istället för att hjälpa mig med allt som ska tas hand om… o att han för några dagar fanns där med familjen. Nej jag anklagar inte henne, nej jag känner inget agg i att han träffade en ny kvinna – att det var lite bakom ryggen först… vårat äktenskap var över, det var något vi försökt laga i nästan 2 år, utan det resultat vi från start hoppats på. Men när ens son dör, släpper man allt annat, förklarar att nu blir det en paus – jag måste ta detta först…. O den kvinnan som inte förstår o accepterar att mannen måste finnas för familjen i en sådan situation – tror jag inte finns, man förstår, man tar dom dagarna o stöttar istället..

Det var väl mera just det här att han inte satte oss först, inte satte allt som måste ordnas först…. Även om vet om att förhållandet är ”över” så bli det ju ändå jobbigt när det är ett faktum – att då 10 dagar senare mista min son. Inget jag önskar någon annan.

Min son var en fantastik människa - allt han gick igenom, gnällde bara när det blev för mycket, glad... jag är så stolt över honom.
Har en fin bild på honom tillsammans med sin stora o lilla syster - tagen ca 1 månad innan, vi firade hans födelsedag. Dom är så fina tillsammana alla mina tre barn - o som någon speciell sa när han såg bilden första gången - det syns inte på honom... nej det gjorde aldrig det, mer när han kom upp i tonåren än tidigare när han var lite. Det är lustigt att bara för att det inte syns så har folk svårt att tro eller förstå att det kan finnas handikapp eller sjukdomar.

Just nu vill jag få krypa ihop som en liten boll, känna någon som kryper upp bakom, nära, håller om, smeker o säger att det är okey att gråta, det är okey att vara ledsen, vara arg, vara obstinat… ett bra sätt att få ur sig känslor som bubblar inombords. Krama o nonchalera, inte nappa på saker – pussa på, krama om hårdare. Känna en hand som smeker håret tills jag somnar…

Kom hem imorse – hittade på handfatets kant – det kändes så bra, det kändes inte ensamt, det kändes som en trygghet på något konstigt sätt… den fanns här. Få höra rösten lite senare var också så skönt – mer än det går att sätta ord på. Även om jag kanske inte direkt förmedlade det – hur skönt, hur tryggt det var – men jag tror nog att det är okey att en sån här dag inte behöva tänka på att vara ”korrekt” man får vara lite ”jobbig” o få bekräftelse att man är älskad ändå, det är okey att vara ledsen en sån här dag….
bara få gråta ut – för det borde jag göra, men det går inte idag av någon konstig anledning, känner hur tårarna ligger där, men dom vill inte rinna över o tömma mig på alla känslor, något som är så skönt.

Tog o tände ljus, satt i mörkret länge, en lång frukost… skönt bara sitta där o vara ett tag… låta tankar o känslor forsa fram precis hur dom ville, inte stoppa några, låta dom komma o rinna av, komma tillbaka o rinna av igen.

Har inte orkat ta mig till kyrkogården idag o minneslunden – kanske svänger förbi senare ikväll – sätter mig en stund – tar med mig ett ljus o tänker. Blommorna får stå kvar här hemma, ett ljus brinner, låter det brinna hela dagen. Som minne för den här dagen, som är en jobbig dag – en dag som aldrig kommer glömmas.

Hade gett vad som helst för lite sällskap o närhet – just NU…  men erkänner att nej inte av vem om helst, det är nog bara några få jag vill ha det sällskapet av...
får vara ”liten”, få vara sårbar, få vara svar o slippa vara stark, få vara jobbig o ologisk, låta känslorna bara fladdra o fara ut.

I en blogg jag läser fanns idag ett musikvideoinlägg, Ulrik Munther, hon hade fastnat för en låt o just texten…. Jag fastnade på några rader som på något sätt sa hur jag just NU, idag känner…

Sjung en sång för mig
om att allt är som det ska
Ljug en stund för mig att allt blir bra
Vagga mig till sömns
Få mig att tro
Tro på att det ordnar sig

Tröstad, bekräftad, lite lirkad med o utan att behöva tänka före innan jag varken pratar eller handlar.

Kramas, närhet, intimt nära - så nära man bara kan vara...

Jag kommer inte alls försöka sluta vara ledsen eller känna sorg idag - nepp tar mig rätten att vara ledsen o behöva tröst o stöd o få vara gnällig o ledsen.

Tur att dygnet enbart har 24 h o att timmarna går, om inte snabbt så dom går o snart är det en ny dag o om en vecka är dom här dagarna över o jag har bearbetat en fas till i min sorg - det där jag borde gjort då, på engång... 

 

Annie

30 augusti 2015 18:23

Å nej :/ vad sorgligt! och starkt att du delar med dig<3

Vet inte om du skrivit det, men är det ok om jag frågar vad som hände din son?

Många kramar!

http://www.lifebyannie.bloggplatsen.se

Svensson Svensson

1 september 2015 00:10

Tack.

Det är okey att fråga.

Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

ner över mig - jag vill göra det, jag vill ha så, det där var snyggt, hur ska jag göra om det där mer personligt o "jag"...    Det är verkligen skoj att låta kreativiteten flöda, ta in idéer spotta ut dom i massor, ändra, vända vrida, hitta nya l...

https://www.youtube.com/watch?v=LfBDvQvkjgM https://www.youtube.com/watch?v=DoZ19QmNQy4 ...