Är syrran här, framme... o helgen av flytt startar - ja vi ska försöka klämma in lite mer än flytt i o för sig... tror inte heller vi orkar vara effektiva flyttare hela tiden...

Man tror inte man har så mycket... sen så inser man att det är för mycket o man undrar hur ska tiden räcka... Men jag är positiv - allt kommer inte hinnas med i helgen - men det mesta, det största.... Sen får det tas lite i taget nu sista veckan o har jag tur kan jag få lite annan hjälp då... OM det behövs. Jag är inte orolig alls... 

Jag är bara skitnervös över hur vi tjejer ska få upp stora möbler 4 trappor - men vi är envisa - vi är smarta... så vi kommer klara det.

Kommer få långa en "pirra" som är rejäl o ordentlig för flytt, sen har jag min enkla också att ta till. Fått låna en buss...

Jag säger bara tack tack till er härliga vänner o kollegor som ställer upp med att låna ut... vad gjorde jag utan er??

Och min syster - du är helt enorm som kommer farande så långt för att hjälpa mig *ler* 

Att sen också veta att hela din familj ville komma med för att hjälpa till - man o barn. Det värmer - men som du fick säga... det är bättre en åker - bilen ska ju packas i o det ska finnas sovplatser... i flyttröra är det lite si o så med sånt 

Men som sagt - det värmer att veta att dom alla ville med o hjälpa till.

Sen min väninna som vill hjälpa till... jag har sagt att gärna, köra bil o vara dörröppnare *ler*... men bära, nääää, kanske packa ner lättare saker i kartonger... eller IKEAkassar som också kommer användas... 

Tittar mig runt o undrar... var ifrån kommer allt *ler*

Nu snart mat - Chop chop - syrran fixar...

sen ska vi börja åka o kika på förrådet, ta ett lass... lika bra starta upp direkt

Hmmm lika bra jag gör innan jag ångrar mig, kommer gnälla på mig själv hela tiden, men vara attans så glad när jag väl är hemma igen... på två sätt - att jag är hemma o kan krypa ner, men att jag gjorde det... så att jag når mitt mål som är satt att vara klart om 5 dagar - vilket jag inte helt är med på för jag vet att jag satte den sista september - men det ser ut att kunna klaras av så lika bra jag gör.... *ler*

Allt känns lite rörigt – eller ok mycket rörigt. Blir ju så när det ska försöka trängas in något på redan liten yta – o något i detta fall är delvis kartonger som det ska packas i – sen kartonger som det redan är packat i… DOM blir fort många o man vet inte riktigt var man ska ställa dom… Går ju inte ställa ut dom på gården heller *ler*.

Lösningen är att slänga iväg soffan redan nu – ska försöka baxa ut den o bort den till Återbruket imorgon, så blir det genast lite mer plats att ställa upp klar kartonger… o kartonger finns det i massor o lite till.
Jag säger som jag sagt tidigare när det varit flytt på gång – kartonger förökar sig, jag är helt säker… vet dock inte riktigt hur.
Är det via celldelning eller parar dom sig… hmmm tror faktiskt på det där första som det mest troliga alternativet. Det är celldelning, kloning som skulle göra forskarna avundsjuka!

Den här celldelningen märker man av när man ska börja flytta kartongerna, för man flyttar så man tror att man har 20 kvar men ändå står där 26 kvar, sen tar man ytterliggare 8 o ändå står 24 st kvar…
Men mest märker man av det när kartongerna ska packas upp… man håller på o tar en efter en o så tror man att det bara ska vara 4 kvar – men så vänder man sig om o det är helt plötsligt 6 st… har man otur så dagen efter har det blivit 8… som sagt – dom förökar sig o det är svårt att få slut på dom *ler*.

Ja det bästa är ändå att det till slut blir ordning, att man fått rensa ur o även hitta saker man letar efter… Mest ser jag fram emot att få förråd… någonstans att göra av saker man ska ha kvar men inte använder hela tiden – som t ex julgran o julpynt… *ler*

Och jag sitter o småfördriver lite tid innan det är dags att ge mig på kvällens/nattens pass. 

Har fått en hel del uppslag sista 12 h timmarna på saker jag ska skriva om i bloggen - saker som jag finner intressanta på olika sätt... som bekräftelse, eller att känna sig träffad i något... ta åt sig o försvara sig....

Intressanta saker, intressanta fungeringar som kräver mer än 5 min.... 

så jag tar o väntar med att skriva tills lite senare när jag har tiden...

Bjuder på en bild på min älskling som jag hade som sovsällskap i natt *Ler*

Att jag helt plötsligt känner att jag måste ut o gå även när jag inte har tiden att vara ut med min väninna o traska runt o jaga.
Så nu sitter jag här o pratar med mig själv – ska jag eller ska jag inte? Vad tänker ni kanske eller jaha är hon så fast i att jaga runt efter figurer ”pokémonna”.
Men nej faktiskt inte alls, igår var det samma sak o då vann valet ”ska” så jag gav mig av ca 40 min tidigare än normalt o tog en omväg till jobbet så att jag fick mina minst 2 km. Stannade till o tog lite fina soliga bilder i vattenparken, njöt inte direkt av solen, det var lite för varmt. Men det var skön promenad ändå.

Nu ser vädret mer grått ut, så jag tänker att näää inte ikväll, inte före jobbat ikväll. Men känner att jag nog ändå kommer traska iväg snart – för att få mina minst 2 km, den här omvägen är just lite mer än dom här 2, ikväll tänkte jag ta en annan omväg för att mäta upp o ha som alternativ. För jag måste förbi Coop, så varför inte passa på o ta en promenad samtidigt.

Nej, är svaret på att jag jagar pokémons då – för dessa vägar har inte några pokestopp alls, det finns heller inte figurer som hoppar upp. Så någon jakt är det inte tal om – den är heller inte lika rolig ensam som när min väninna är med. Så det är RunKeeper som får rulla på så att jag ser hur långa mina promenader blir, om jag kan nå mitt mål till den sista september.

Ja jag tror nog att jag gör mig iordning nu o traskar iväg… ändå lite rastlös att sitta här. Frustrerad o ett bra sätt att bli av med det är att ut o gå, sen bara hoppas att regnet håller sig ifrån att börja dala ner… har inget emot regn, att bli blöt, men inte när jag ska till jobbet…

Ha en härlig kväll 

Ja sker allt som sker en av en mening som man kanske inte just då, i stunden ser. Men när man sen tittar lite i backspegeln så ser man att det var det bästa som kunde hända. Att man kastas in i ett val eller man kanske inte ens får ett val – det bara sker ändå. Men hade man inte tvingats till förändringen så hade man stampat kvar, nu gick man framåt o det öppnade upp härliga dörrar o möjligheter.

Finns verkligen det där som man kallar karma, det man ger får man flerfalt tillbaka. Ger man gott, positiva saker får man bara bra saker tillbaka – ger man ont får man massa negativa saker tillbaka?

Om man då ser till att man hamnar i en situation där något förändras, något sker så man måste göra ett val – det är inget man vill, inget man direkt ser fram emot, men man tvingas… det kan vara att man blir av med jobbet för dom måste dra ner på anställda – man får hitta ett nytt jobb, det kan vara att man måste flytta av någon anledning – man får hitta ett nytt boende o ibland ha någon tillfällig lösning ett tag, det kan vara att man bryter upp från ett förhållande o blir ensam. Allt det här (det finns många saker… ) om det inte är ens egna val, utan man hamnar i det i en förändring man inte alls tänkt sig… det är inte skoj, det är negativt för många, det är det för mig – jag har svårt för förändringar det vet jag. Hur kan man då säga att det är god karma??? Man känner allt annat är glädje inför det som sker.

Då kommer tankarna att jaha vad har jag gjort för fel, varför sker detta, karman är då inte positiv o vad är det för mening med att hamna i en situation där man får kämpa, har det jobbigt…. Det kan inte vara meningen att livet ska vara så, att man ska känna sig så.
Det är svårt då att se att det som sker kan vara just det där, meningen med att göra en förändring som i nästa skede visar att det var just den positiva karman som var orsaken – att allt blir bättre. Bara ta sig igenom det här jobbiga, förändringarna… se framåt, se att det är just förändringar som är nyckeln till personlig utveckling o att man går mot bättre saker….

Ja kanske det lyser igenom att jag just nu försöker övertala mig själv till detta… att det är meningen, det är karman som visar sig o gör det där som ger positiva effekter för mig …. Förändringar på bra sätt i slutändan… att avsluta saker, rensa ur på alla plan o ge plats för nytt.

Det går bra att vara positiv korta stunder det säger jag inte emot – speciellt när jag får prata med min vänner… men så kommer tanken – varför sker alltid allt jobbigt på engång, varför varför varför… att ta en sak i taget är inte alls lika svårt men att få många saker över sig på engång är aldrig lätt o varför just nu… varför just nu i slutet på augusti när jag har min sämsta tid o mående ändå… Vad är det för mening, vad är det för gott – även i slutändan… svårt att se vissa stunder.

Då tar jag på mig min rosa fluffiga offerkofta, kryper ner, gråter o tycker att världen är så hemsk o elak o att inget bra händer mig… o gör det det någon gång så kommer alltid någon o drar undan mattan för mig … det är så att jag snart inte vågar njuta av att må bra, känna att saker rulla på, där i den positiva riktningen… för jag vet, kopplar jag av o njuter så *poff* (som en lite pokemon som smiter iväg i ett grått rökmoln) försvinner mattan under mina fötter igen…

Som tur är så börjar det snart bli för varmt med koftan, den kliar som attans o det är bra att ta av den o ta tag i livet igen. MEN så skönt det är att krypa in o gosa i den där offerkoftan ett tag… hade gärna haft en famn istället men koftan duger bra när man är ensam… rosa o fin som den är *ler* (om än lite ansträngt)

Nej inte i natt, vi hoppade över det – ingen av oss orkade gå, vi kände oss för lata helt enkelt. Men istället så tog ”tantduon” o retades med dom som har det stora intresset i att ”slåss” om gymmen. Dom som går in för det där med att ta över o hålla kvar gymmen i sitt lags färger.

Då kan vi ta o erövra gymmet eller bara sitta i närheten o hoppa in när dom slagits klar *ler*, ganska skoj att höra missnöjda grymtanden o sen sneglande runt omkring vilka det kan vara… inte många tänker i första hand på att det är tanterna.
I natt tog vi inte över, vi förstärkte bara det gym vårat lag till allas stora förvåning lyckats hålla kvar i över ett dygn.

Normalt som sagt så sitter vi lite på sidan om, i parker osv… det här gymmet ligger dock på en parkering utanför en affär… väl synlig från alla vägar som går runtomkring. Vi stod där under lampor, med lampor på, dörrarna öppna o även lyset i lös upp så vi syntes bra… o med tanke på att när man ”slåss” om ett gym eller ökar nivån så duttar man ganska fort med fingret på skärmen… alla ser vad  man håller på med. Där sitter vi då väl synliga så kommer en mörk bil långsamt glida upp bakom för att se glida upp längst med oss på ca halv meters avstånd… Först blev tanken, men vem fan… tills vi såg att det RMY. Antar att smygandet upp bakom oss långsamt var för att hinna kolla upp bilen… sen att glida upp jäms med, o inte säga något tycker jag är fult o oprofessionellt av dom. Så lätt att stanna till, dra ner rutan o lite humoristiskt fråga hur det går. För dom vet o ser hur man spelar.

För lite humor, lite lättsam kontakt gör att allt blir mer – ja hur ska jag säga… inte så provocerande… vilket det är lite för ofta – vi hade suttit tidigare på kvällen o just pratat om den här saken så jag kanske blev lite mer full i skratt över deras ”smygande förbi” variant.

Nu har jag kylt ner min axel o arm så länge det bara gått, nu är gelen tinad o inte lika kall längre alltså inte lika skön länge… saknar kalla händer som glider in under tröjan – men snart är det ju höst o vinter så då kommer behovet av att värma händer bli större – igen !

Just nu, är nog min ganska nya Nexcare, cold/hot – det är bland det bästa jag köpt mig o det bästa jag haft på länge. Så otroligt skönt när armen börjar kännas av – använder den 2 ggr/dygn o jag tror inte jag skulle klara sig utan. Och kommit på att det är perfekt att lägga på ben, fötter o armar när det kryper som mest. För att kunna somna. Men kommit fram till att jag behöver någon till – så att det alltid finns en nerkyld färdig att använda. Ska bara se vilka olika storlekar, varianter på gelpaddar dom har här på apoteket – ja just det apoteket blev rånat igår kväll. Fattar inte, mitt på torget ligger det o det är massor av folk ute… Nu läste jag att det var en person, o att han visserligen fick med sig receptbelagd medicin med att polisen hittat både man o medicinen…. Jag har ju en liten teori om varför någon försökte sig på att råna ett apotek… Om jag har rätt vet jag inte, men känns inte helt fel heller…

Ikväll regnade det o var grått o trist – jag tänkte använda det som ursäkt att slippa gå ut o gå, min väninna hade en hund som var lite dålig natten innan o hon tänkte använda det som orsak att inte gå ut ikväll. Men så tar vi oss i kragen o säger, inga bra ursäkter, vi tar o går en kortis ialla fall… Vilket blev att vi var ute över 3 timmar o gick över 7 km *ler* - en kortis…. Ja ja, vi hamnade i…. vi går dit, o sen dit… o men vi tar o svänger runt där också… sen träffar man på några som också är ute o jagar pokemons, så blir det lätt att man slår följe o då blir en sväng runt ytterligare ett kvarter eller park *ler*… sen erkänner jag att vi inatt var lite retfulla o vi kunde inte direkt släppa det så vi gick tillbaka o gjorde om det en gång till *ler*… 

Men nog får man gå en hel del – o man går utan att man tänker på det… o det är ju inte alls fel. Egentligen borde jag vara dödstrött efter att ha varit ute så länge – i regn…blivit blöt o kall, varm av att promenera… man brukar snällt ramla ihop o sussa då, men icke. Här sitter jag, klar vaken.

Men man kan då inte klaga på att man inte kommer ut o börjar röra på sig… sen så kikar jag på roddmaskin, var så förtjust i att använda den när jag gick på gym – o först tänkte jag börja gå igen – men vill inte gå på det gym som har öppet 24/7, det passar inte mig alls. Och tyvärr så har dom andra gymmen inte öppet så att tiderna fungerar för mig hela tiden – vilket gör att jag egentligen slänger lite pengarna i sjön om jag börjar att betala för ett år, helt eller per månad. Men om jag tar o köper mig en roddmaskin så kan jag använda den precis när det passar mig o det tar inte många månader förrän jag fått ihop den summan en kostar – sen är allt annat sparade pengar. Det var en fd väninna som faktiskt påpekade detta o som jag måste säga hade en bra sak där. Så det finns i tankarna… finns bara ett lite krux – plats – har jag verkligen plats för en här hemma ????

Sitter o tittar på kryssningar – framför allt kryssning till Dubai eller Väst Indien… så härligt det vore att åka iväg med… o njuta av en vecka eller två tillsammans utan måsten, utan vardagen, bara koppla av o vara. Göra roliga saker, uppleva roliga saker o njuta av god mat, god dryck….
Finns många saker jag skulle vilja uppleva, platser jag vill se…. Tillsammans med…
Behöver inte ens vara långa resor, kan vara saker här nära, eller korta resor… Allt fungerar, allt skulle vara skoj att göra tillsammans…

Men också bli övertalad, känna mig så trygg att jag vågar prova på saker jag normalt inte vågar… men någonstans där inom mig vill känna mig så trygg att jag vågar. Utmana mig, släppa kontrollen o följa någon annan o få uppleva roliga spännande saker… Förr fanns inte det ens i tanken att jag skulle vilja bli övertalad o lirkad med så att jag vågar – att få känna att ”ja jag litar så på dig att visst, jag gör det, tillsammans med dig”.

”Allt för många personer

försöker hitta den rätta

personen, istället för

att vara den rätta”

Tänkvärda ord, som stämmer på många sätt men samtidigt måste man ju också hitta en person som det är värt att vara den rätta för. Alltså hitta någon där man tillsammans, kompromissar, där man har lika värderingar i stort – den personen som försöker vara rätt för en själv.

Men visst är det så att för många söker någon som är rätt, eller när dom hittat någon som ger dom det dom själva söker – dom glömmer bort att dom också måste ge, allt är inte att ta o ta…. Men måste ge också för att kunna fortsätta livet tillsammans annars tar det slut, ingen orkar leva tillsammans med någon som konstant bara tar men inte ger…  eller så kommer man på att man trodde man ville vara rätt person, o att den andra var rätt för en, men sen kommer man på att man inte alls har samma sätt att se på livet, vad som är viktigt, vad man vill ha ut av det – man har glidit ifrån varandra…  man vill inte längre ge, man vill inte längre vara den rätta…

"Nu börjar den jobbiga klädperioden

Man måste bestämma sig för om man ska

Frysa på morgonen eller svettas på eftermiddagen…"