Så jag skrattade här på morgonen när jag såg ett klipp där dom dansade jenka, det kom massa minnen från det att man var liten. Alla "konstiga" danser som fanns - jenka, fågeldans, bump.... 

Och det här var skoj då, ser skoj ut nu - sådär lagom fånigt så att man bara skrattar o har väldigt roligt tillsammans... o man kan göra det precis överallt - festen eller på stranden *ler* o alla kan hänga på.... bara ställa sig i raden o hoppa med.

Funderar *skrattar* jo ja, det här är nog obligatorisk dans nästa gång jag gifter mig *ler*

Så var nattens pass över – jag har också hunnit med att tvinga ut hunden på ialla fall 3 min promenad… tränat ett pass yoga – det börjar ge lite resultat, duschat varmt o egentligen velat stå kvar där i det varma vattnet. Ringt felanmälan om att iskalla element… inte för att jag är direkt frusen, snarare tvärt om, har gärna åt det kallare hållet hemma, men med över -15 ute o en lägenhet med kalla golv o dragigt så behövs den värme som går att få. Ja förutom alla 20 talet ljus/värmeljus som brinner – hög mysfaktor men också bra värme källa. Ätit frukost o nu sitter jag med Tita i knät, insvepta i mysiga filtar o varvar ner.

Kom på att jag även i natt missat titta på en sak jag såg i ett skyltfönster när jag åkte förbi igår, fick annat att göra sen o så även i natt, inget åkande inne i centrum. Men det kommer fler tillfällen – antar jag – o att den finns kvar hoppas jag.

Så jag har skrattat åt mig själv i natt – vilken tur att ingen såg mig…  eller så hade det blivit bra reklam med massa visningar på youtube – vem vet, dom som sitter där o tittar brukar ju gilla när andra ser fåniga ut, gör sig illa eller gör bort sig… jag gjorde inte illa mig ialla fall.

Får en körning med bårtaxin – mmm så fin o ren den var, ja mot hur den såg ut natten innan – noterar, nytvättad. Det var inga problem att öppna förardörren, in i bilen, startar upp för att få igång lite värma – ur med värmeelement osv… tuffar glatt ner till akuten, in i ambulanshallen. Där så ska jag öppna bakluckan, för att ta ut båren – nepp gick inte… jag drog o drog – ville inte rubba sig en millimeter… provade med sidodörrarna med samma resultat…

Hmmmm är det fruset brukar dörrarna ialla fall svikta lite lite… men här satt alla 3 fast som låsta – hmmm antar jag missat något, att det går att kanske låsa på annat sätt, så jag ringer "chefen" för att kolla… Han skrattar o erkänner visst hade han tvättat bilen o den var nog bara frusen – jag kunde ju klättra bak o trycka upp luckan inifrån….
Då skrattade jag – hur hade han tänkt sig mig klättrandes över stolar för att komma bak till luckan… jo men du är vig menar han på…. Jo i o för sig så är det nog inte där jag tänkte att problemet var – det var nog mer storleken på mig mot storleken på utrymmet att ta sig bak….

Över dessa säten som är fram, klättra på båren för att komma bakom det sätet som syns... sen öppna inifrån *ler*

Hur som helst, jag klättrade o svor lite samtidigt (muttrade om att tvättar man bilen när det är över -15 grader så får man sen göra en jäkla massa snöänglar som ”straff” – men då jag blev tvungen senare under natten eller rättare sagt väldigt tidigt på morgonen ringa o väcka honom för att han måste komma o hjälpa till, köra – så för tillfället behöver han inte göra någon snöängel *ler*) – jäkligt glad att jag stod ensam i ambulanshallen…
Personalen inne på akuten hade undrat lite var jag tagit vägen – dom såg ju att jag kommit, att bilen stod där… men dom fick ett gott skratt när jag berättade om mina akrobatiska aktiviteter för att öppna dörren *ler*….  O jag vill inte ens tänka på hur jag såg ut när jag skrattandes o svärandes lekte apa inne i bilen…..

Älskar verkligen mitt jobb o mina arbetskamrater… det är så mycket värme, omtänksamhet o många skratt – det gör att man trivs o ialla fall jag blir varm o glad av att träffa alla på jobbet *ler* Även när bilen inte går att öppna o jag får prova mina akrobatiska talanger …

Härligt men humor o spontana tilltag som ger alla ett leende på läpparna...

ja här har det varit en kamp det senaste dygnet - på ett ungefär... helt klart livsavgörande, vem skulle avgå med seger, vem skulle få ge sig... det är ju den viktigaste frågan när man har en kamp - eller hur - hitta en kompromiss, förstå varandra eller acceptera att man inte är kompatibla är svårt.... Den här kampen som jag haft sista dygnet var väl egentligen bara om att segra eller ge sig... men jag är envis som attans o hade bestämt mig för att NU ska jag vinna, tänker inte ge mig... 

Men erkänner att det var på håret att jag gett upp, motståndaren gav hårt motstånd o jag kände att det var nog lika bra inse att detta skulle bli ett nederlag....

Envisheten segrade dock o jag gav mig in i kampen en sista gång här nyss... o jag vann, japp jag är segrare i denna kamp *ler*. Men ska inte ge sig - haha... jag vann jag vann *Ler*

Vad undrar ni nu kanske.... jo kampen var med min julmustflaska... har inte fått upp korken, har ingen karl att lämpa över den på med starka nypor o min nötknäppare är som uppslukad... så jag har haft en ojämn kamp sen igår.... tänkte ge upp o inse att jag inte skulle få upp korken. Men se nyss så avgick jag med seger o får på detta sätt smaka lite jul innan helgen är över - ett glas kall julmust *ler*

Stolt segrare ;)
Helt klart värd en stor pokal för denna vinst

Visst är det väl med telefonen man tar en selfi?? eller har jag missförstått?? 

Ja det är nog det man kan säga kortfattat :)

Men kan tänka mig frustrationen när det ges signaler - jag gilla inte att du ligger där...- o det blir inte någon som helst respons...

Det är ju så rätt :)