Igår fick jag kontakt med en vän där vi inte haft kontakt på ett litet tag. Det har varit tyst både från honom o mig. Sen är det alltid lika roligt när man hör av varandra igen. Att det är tyst beror oftast på att livet tar lite kringelikrokvägar som gör att man inte har orken eller tiden, lusten har man på ett sätt, men när orken inte finns så kan lusten på sätt o vis tryta när det gäller det här att hålla kontakten.

Jag själv erkänner först att ett tag bakåt har jag varit väldigt dålig på det där själv. Hade ett uppsving där jag kände ett nu, nu har jag tid o ork igen – men det varade bara en kort stund, sen dalade jag ner igen till att inte orka så mycket mer än att vara – läs – jobba o sova. Har inte helt kommit ur den fasen än, tänker massor, vänder vrider o försöker hitta lösningar på vissa saker eller kanske mer förstå – andra till viss del men framför allt mig själv. Eller nu blev det kanske lite fel – förstå mig själv är fel uttryck, hmmm hur ska jag säga för att det inte ska bli fel igen. Mera att kanske utvärdera mina egna mål o värderingar – en del av mina hårt inrutade värderingar har fått sig törnar o då måste jag se om jag ska behålla dom ändå, eller ändra på dom o om, isåfall hur? För visst är det så att när livet travar på, när man lär sig mer så kommer vissa värderingar att putsas till eller ändras en del. Jag tror inte att man direkt kommer göra total helomvändning – men vem vet, kanske det kan bli så någon gång. Man ska ju aldrig säga aldrig säger dom *ler*…

Vänner var det nu jag tänkte skriva om – det här med att hålla kontakten – att livet tar vägar som gör att man för ett tag inte har kontakt alls eller i mindre skala.

Visst nära vänner har ganska så tät kontakt, man tänker knappt på det, man bara har det o hör av sig på olika sätt till varandra. Men som sagt ibland blir det tyst – om man verkligen är nära vänner, verkliga vänner så spelar dessa små pauser ingen roll. Man finns där för varandra ändå.

Igår fick jag då ett litet meddelande där det stod bland annat ” Ville bara höra av mig och säga hej och att du inte är bortglömd”.
Mitt direkta o spontana svar på just dom orden var att det spelar ingen roll att vi inte haft kontakt på ett tag, för jag vet att jag inte är bortglömd.

Och det stämmer, just gällande honom o vissa andra vänner som är mig lika kära o nära, så vet jag att oavsett så är jag inte bortglömd, precis som jag hoppas att dom vet att det är samma sak tillbaka. Dom är inte bortglömda, dom finns alltid där i tanken om så bara en kort stund nästan varje dag. Det är vänner som kommer vara ens vänner oavsett vad som sker o hela livet.

Visst sen finns det även vänner som kommer in i ens liv, kan vara en ganska så intensiv tid, man är väldigt nära o man tror att man kommer vara just vänner för livet, aldrig vara bortglömda. Men så visar det sig att den här personen är bara i ens liv för en fas, olika lång tid, dom är viktiga när dom är där, dom har säkert kommit in i ens liv när man av någon anledning behövde dom eller skulle ”lära sig” något. Men sen när ”dom gjort sitt” så försvinner dom. Och man faktiskt säga att dom är just bortglömda – dom finns bara kvar som ett minne av något som var. Minnen som bleknar o som tittar fram då o då, men inte så ofta.

Den typen av personer/vänner är ofta flera i ens liv än dom man har som nära, o som aldrig blir bortglömda eller som aldrig glömmer bort en själv. Och jag har förmånen att ha när jag tänker till en hel massa vänner av den där sorten där man aldrig glömmer *ler*
Ni ska veta, ni är älskade o aldrig bortglömda även när jag har en ”tyst” period.

Tänk att jag kände det på en gång, på en sekund.

Jag kände direkt det jag trodde var dött, det kag längtat efter att få kännaigen.

Men visste inte innan att det var du, att det var dig jag väntat på.

Men du fanns där, klev in i mitt hjärta, in under min hud och jag bara visste.

"Jag har färdats genom universum för att hitta dig,

färdats genom tid och rum."

Ja man ser listor överallt idag, om allt, listor som säger varför man ska äta något, göra något eller varför man ska undvika något. När jag läser punkterna kan jag få två olika tankar;
* ja men självklart, behövs detta ens nämnas?
* jaha och varifrån kom denna idioti??

Men klart dom vill skapa något som gör att folk reagerar o vill läsa, inte alltid det är bra saker som ger bra information. Jag tror att dumma saker eller sex, ger mer läsare av någon konstig anledning. Folk dras mer till sånna saker än bra information som ger kunskap.

Nu ramlade jag över en lista som fint listade upp 12 saker om varför man ska sex varje dag!
Inte för att jag förstår varför man måste skaka fram 12 punkter när det för mig räcker med att man mår bra, blir glad om man har sex med sin partner, någon man tycker om. Jag tror nämligen att det är minst lika viktigt att man har känslor för varandra, varma djupa passionerade känslor för att det ska ha den där breda positiva effekten. Men att läsa en lista som bara rabblar upp punkter som säger att man mår bra av att ha sex varje dag, det ger en känsla av att det går bra att ha sex med vem som helst, bara det är sex så får man samma effekt. Som sagt, näää det tror inte jag – jag tror faktiskt till o med att ha sex med vem som helst, med någon man inte har andra gemensamma saker, någon man inte har känslor för så kan det finnas flera negativa effekter som kommer.

Nu frågar sig säkert någon som bara klickade sig in för att det stod ”man ska ha sex, varje dag” ja men kom till varför, berätta varför, vad står det i dessa 12 punkter. Men räcker det inte med att man mår bra av att ha sex med sin partner?
Tar väl med listan då *ler*, för en del av punkterna var ju inte helt fel positiva effekter av något så härligt.

1. Lindrar stress

När du har sex så producerar din kropp dopamin, endorfin och andra feel-good hormoner. Detta gör sex till en underbar stresslindrare.

2. Träning

Sex är ungefär lika bra som andra träningstyper. Sex i bara 15 minuter tre gånger i veckan är det samma som att jogga i en timme.

3. Sänker blodtrycket

Sex sänker blodtrycket och minskar diastoliskt blodtryck. Om du letar efter något lite mindre romantiskt så gör kramar samma sak.

4. Det stimulerar ditt immunförsvar

Immunglobulin A är en anti-gen som bekämpar infektioner och den ökar när frekvensen du har sex ökar.

5. Du kommer se yngre ut

Att ha sex tre gånger i veckan kan hjälpa dig att se upp till tio gånger så ung ut enligt en studie publicerad i ”Secrets of the Superyoung”. Och man kan inte argumentera emot det!

6. Ditt hjärta kommer vara starkare

Detta ligger i linje med motion. Motionerar du mer kommer ditt hjärta bli starkare. Allt sex är ger ett starkt lyft till ditt kardiovaskulära system.

7. Smärtlindring

Dr. George E. Ehrlich är en artritspecialist från Philadephia. Han genomförde en studie över sambandet mellan artrit och sex och fann att de som hade sex oftare upplevde mindre smärta.

8. Lägre cancerrisk

Rutinmässig utlösning hos män minskar risken för att få prostatacancer och en Australisk studie visade att män som får utlösning 21 gånger i månaden är mindre benägna till att utveckla cancer.

9. Bättre sömn

Precis som med motion så leder den ökade hjärtfrekvensen när du har sex till en avkopplande känsla efteråt. Om du har sömnproblem, ha sex! Det kommer hjälpa dig att sova.

10. Regelbunden menstruation

Sex hjälper till att reglera hormoner hos kvinnor vilket ger menstruationscykeln lite mer rutin. Stress är en av de största anledningarna till att kvinnor missar menstruationen också. Stresslindring kommer också hjälpa att ge menstruationscykeln mer rutin.

11. Ingen erektil dysfunktion

Hälften av alla män som är äldre än 40 år lider av impotens av något slag. Det bådar inte gott för mig! Bästa medicinen är…sex! Erektioner hjälper blodet att flyta på rätt sätt och förhindrar erektil dysfunktion.

12. Du kommer leva längre

För att sammanfatta allt, mindre stress, ett starkare hjärta, ökad blodcirkulation och lycka, alla är faktorer som hjälper dig till att leva längre! Och vem vill inte leva lite längre?

Jag hamnar då o då på programmet The Millionmatch Maker – den går på flera kanaler, tror jag ialla fall. Tyvärr är väl det som med dom flesta programmen att samma går runt runt runt – det blir tråkigt. Patti som styr o ställer är verkligen en personlighet som jag inte än bestämt mig för om jag älskar eller ogillar. Hon är ”mycket” – men verkligen spontan o rakt på.

Då o då känns det som att hon blir på tok för mycket, det känns överdrivet o jag tänker – men ge dig, lugna ner dig… men samtidigt har hon oftast rätt, sen att hennes sätt kanske är lite väl ”starkt” ja hon hade väl inte varit kvar med sitt program säsong efter säsong om hon inte haft sitt sätt.

Men väldigt ofta så säger hon saker som är bra, som är rätt o som flera borde tänka på. Eller så säger hon saker som jag senare tänker lite mer på, lite personligt, hur är just det där för mig, stämmer det???

Som idag så pratade dom om det här med att inte ha sex på första daten, att vara ett par först. Det var en man som fick skäll för att han trots hennes regler hade sex på första daten. Hans försvar var att han måste ju känna om kemin stämde… Patti menar på att det känner man av att kyssas – det räcker för att känna av om kemin stämmer.
Nu lyssnade jag inte sådär jätte noga – men Patti sa något om att något sker inom oss när saliven blandas – hormoner. Det skulle vara vetenskapligt – vore intressant att ta reda på, men frågan är om jag orkar…

Vilket jag gjorde – blev lite för nyfiken på vad jag kunde hitta vid en snabb sökning om detta…. O fick fram följande:

Ämnen i saliven och undermedvetna doftsignaler påverkar hur attraktiv vi finner den vi kysser, enligt vetenskapen.
Om det slår gnistor och rummet gungar när man kysser någon är det troligtvis feromonerna som slår på stora trumman. Feromoner är en typ av kemisk substans som avges för att kommunicera eller locka sexuella partners mellan individer av samma art, särskilt bland insekter, spelar dessa doftsignaler en stor roll. 

Hos människan uppfattas dessa signaler vanligtvis inte som en lukt, utan registreras undermedvetet och ger en känsloretning i det så kallade vomeronasala organet, som är en samling receptorer i näsan. 
Feromonerna är förbundna med ett nätverk av nerver som går rakt upp till  det center i hjärnan som styr våra grundläggande instinkter och känslor.
Alla har vi olika ”dofter” o alla lockas vi, attraheras vi av olika ”dofter” – många forskare tror att det är viktigare att man klickar med ”doften” än utseende. Det är därför man ibland klickar så starkt med någon direkt utan att man egentligen förstår varför, det finns inget där som gör att man kanske normalt brukar attraheras, eller ens fått chansen att lära känna varandra – det klickar starkt direkt.

Vem vet kanske är det just det vi kallar ”kärlek vid första ögonkastet” – det är inget visuellt alls, det är våra dofter som gör att vi faller så direkt o starkt för vissa o att det håller i sig. Det är våra dofter som stämmer.

Ja kanske stämmer det, för det finns ju människor som jag älskar som personer, det finns dom som är så snygga så man behöver haklapp för man dreglar – ändå så finns inte den där djupa attraktionen, det där som gör att man klickar o vill vara nära, ta i, känna, smaka, lukta, ge, få….  Men det däremot kan vara känslor som kommer över en som ett slag i magen helt oförberett när man träffar någon som man inte alls ens trodde skulle beröra en på det sättet. Attraktionen är ömsesidig o växer snabbt starkt av att bara ha kontakt med varandra.

Tror jag på detta då – ja jag kan inte säga annat än ja när jag tänker efter. För det ger mig också förklaring till varför det klickat eller inte klickat… eller varför vissa relationer håller o andra inte även om man vill o försöker.

Kan bara sitta här o småle vid tankar på just det här starka klickandet som sker direkt, känslan av att vara nära, känslan av beröring, o kyssar – kanske det är just doft som gör att attraktionen är så stark o finns kvar?

Ser datumet o det klingar lite sådär i bakhuvudet som om det är ett datum jag bör komma ihåg… och ja det borde jag *ler* även om det är förgångna saker så kanske det är så att man bör komma ihåg, ialla fall tills man får något annat som utbytes minne. Men sen vilka årtal det gäller var lite knepigare att komma på, blev tvungen att räkna baklänges – men är ändå osäker på om det är helt rätt eller…. Tja kvittar, det är ”bara” minnen.

20 april för 30 år sedan – se nu kom jag på hur jag ska räkna o få årtalen rätt ;) – döptes min äldsta dotter, alltså 1986, då snöade det ordentligt o det låg till o med kvar flera centimeter snö på marken.
1985 samma datum gifta jag mig… kommer aldrig glömma hur fint nunnorna gjort i kyrkan – satt massor av tussilago i bänkradernas koppar för värmeljus *ler*, den här dagen ösregnade det o ja jag menar verkligen ösregn, lite som om någon står o häller hinkar ner över oss. Året före, 1985 den 20 april träffade jag det som då på dagen 1 år senare blev min man, hmmm här kommer jag inte alls ihåg vad det var för väder. Men jag kommer ihåg att han kom hit, vi var till Joar *ler* o vi dansade tillsammas, ingen av oss dansar normalt, men den kvällen var en av de få gånger vi faktiskt dansade – kommer till o med ihåg låten :) . Det blev nästan 20 år tillsammans, på gott o ont. Som det mesta är.

Det var heller inte sådär vänskapligt när vi skilde oss, vi har inte pratat många ord med varandra sen den dagen heller – som tur är slipper man vara social o artig mot varandra när man inte har småbarn utan så gamla barn att dom faktiskt tar sina egna beslut, nästan vuxna.

Och det var som sagt inget vänskapligt mellan oss efter skilsmässan, bara tankar på den tiden kunde få mig att må riktigt dåligt förr. Nu berör det mig inte alls på samma sätt, jag har packat ner det där. Och att jag verkligen har gjort det fick jag höra bara för några dagar sedan. En väninna säger till mig att det var härligt att höra vilken värme jag hade i min röst när jag pratar om mina barns pappa – även om det inte är så där väldigt gladlynta ord … det här gjorde mig glad att höra, att jag inte längre låter bitter eller ledsen.
Jag var tvungen att tänka till – vad då värme i rösten – om honom??? Men det kanske stämmer, jag är glad över mina barn, han är pappa o det gör att jag är glad att jag träffade honom o han är pappa till mina barn. Vi hade en tid av mycket glädje o skoj, sen att det dalade ut o blev på annat sätt – ja idag blir jag inte upprörd eller ledsen när jag tänker bakåt. Jag kommer ihåg allt, men väljer att minnas det trevliga, det som varit glädje. Och den stora glädjen är mina tjejer – blir varm inombords av att bara tänka på dom *ler*.

Ibland är det härligt att traska lite på minnenas väg – se lita bakåt, se med värme på saker som hänt, när man bara kan minnas med ett leende. Och det är en otroligt skön känsla – att allt det där negativa som kan komma över en när man minns saker som innehållit negativa saker, känslor – att märka att dom är borta – att man inte längre låter dom sakerna beröra en. DET är en himmelsk upptäckt, jag har verkligen lagt det där bakom mig, packat ner det, accepterat, jag har valt att bara minnas det som är fint, det som ger mig ett leende på läpparna *ler*

 ----------------------------------------------------------------

Sen sådär för att byta ämne men ändå hålla mig till samma ämne – i höstas hämtade jag hem ett gäng glada kvinnor som varit på teater i Stockholm. Det som samtalet sen handlade om på vägen hem var bröllop eller mer vilken musik dom skulle vilja ha på sina bröllop om dom nu gifte sig eller skulle gifta om sig … Det fanns klara favoriter hos varje kvinna, en hade samlat på sig så många favoriter under åren att hon skrattade sa att för att spela alla skulle dom få hålla på en vecka *ler*. Jag vet att här någonstans slutade jag att lyssna o kom på mig själv att jag inte har någon låt jag känner jag vill ha med på mitt bröllop, kanske för att jag inte tänker i banan ”gifta mig igen”, det har varit no no never i min värld. Varit gift en gång, det räcker – men vem vet man ska aldrig säga aldrig. Däremot finns det en låt – vars text jag älskar som något jag kan spela när jag har ett förhållande där jag känner att allt verkligen ÄR rätt – att jag hittat rätt…

Men just bröllop och tjejer, nog måste det väl ändå vara något som är bland det mest planerade i förväg, då talar jag om år o år i förväg. Inte alls att kanske planerna är detaljerade så att man vet exakt vad man ska göra – mer att man hittat saker man tänker ”åhhh det vill jag ha, åhhh så vacker….” det kan vara klänning, blommor, musik, tårta, plats… det är väl något som ligger i våra tjejgener *ler*….

Ibland ser jag något som väcker ett minne eller att en tanke jag har får fart o utvecklas, ibland är det saker jag hör som får mig att stanna till, tänka till lite… det kan som nyss vara att tv´n går o jag varken ser eller lyssnar på programmet, jag vet oftast inte ens vilket program eller vilken kanal – det är bara ord som jag hör som fastnar. Jag har inte hört något runtomkring – det är bara några få ord som fastnar.

Den här gången var det om att våga, att kasta sig in i någon som kanske kan bli ett nytt förhållande. Att man har djupa mentala sår som gör att man är rädd, det gör för ont, man håller avstånd att hamna där igen.

Orden som sas var att det är svårt att veta när rädslan som kommer i en situation när man känner att någon är intresserad o man själv också känner något – om rädslan är för att såret inte är läkt, eller för att man är rädd att såret ÄR läkt. Vad gör man då, hur går man vidare då, eller ska man backa?
Det kan ibland vara en trygghet att kunna gömma sig bakom mentala sår o skrämmande när man märker att såret har läkt, man reagerar igen på någon annan, man känner, man hoppas, man är nyfiken. Rädslan är så stor att man ska bli sårad igen, att man ska stå där igen med ett ännu större sår. Så man vågar inte tro att man blivit läkt att man fortfarande är sårad o därför ska man inte kasta sig in i något nytt, man måste vara läkt innan man gör det.

Men tänk om det är så att när man är riktigt sårad, när allt är öppet så är det bra att låta sig landa lite, läka lite – men man behöver inte bli helt läkt, det är okey att våga igen o vem vet kanske det är just det som behövs för att man ska läkas helt. En annan person som hjälper till att läka det där sista, som gör att man vågar litar på någon igen, vågar känna, vågar hoppas, vågar se framåt.

För även om man ska läka ordentligt själv, inte lägga ansvaret för sin egen lycka på någon annan, så kan det vara den där lilla guldkanten, bonusen, att någon visar sitt intresse, trampar in o märker att man är rädd, istället visar att dom menar allvar. Att man får känna det där att man betyder något lite extra för den här personen, det där som gör att man vågar släppa dom lite närmare o närmare. För att till slut vara helt läkt.

Men det måste verkligen vara någon med otroligt tålamod, o verkligen känna att känslorna är så riktiga o starka att det är värt att ta det långsamt, att visa att han står kvar, visa att han menar det han säger – visa att känslorna ÄR starka… för det är det som krävs för att man som sårad ska våga igen. 

Så det var en bra fråga – är rädslan man känner när någon visar intresse för en, verkligen att såret inte är läkt eller är det större chans att rädslan ligger mer i att såret faktiskt är så pass läkt att man är redo att våga igen. Jag tror eller får le lite åt mig själv o säga att i mitt fall, det jag har erfarenhet av är att det sista är nog mest riktigt – jag är nog mer rädd för att det ska vara ett läkt sår att jag är redo…. Därmed inte bara redo att släppa in någon utan där skon klämmer, redo att riskera bli sårad igen.
Men när man blir uppvaktad, får en respons som känns in i hjärtat – man känner att personen verkligen menar det som sägs, görs…. Ja då ska man våga, man får inte missa den chansen – det är dumt att vara rädd o låta rädslan styra….

Jag tänker våga *ler*

Lita på ... känna för ... älska o älskas igen <3

Den här frågan är en av dom viktigaste vi måste besvara för oss själva när vi är i ett förhållande – är det här en person jag är kär, verkligen älskar eller tycker jag om. Dessa frågor om man svarar ärligt på dom så kan dom vara bra för att man själv ska reda ut vad det är men känner.

Jag tror på kärleken, jag tror på passionerad kärlek o jag tror att man kan bli kär mer än en gång i livet. Jag tror däremot inte att man kan älska flera än en person åt gången på det här sättet som jag pratar om nu – däremot kan man älska flera på ett vänskapligt plan, det som jag kommer kalla tycker om vidare här i texten för att hålla isär dom.

Förälska oss kan vi göra ofta, jag tror att det hör till om man blir attraherad av någon av någon anledning, förälskelse är något som kommer för att vi ska bli mer fokuserade på personen o lära känna den mer. Sen vet man aldrig hur det blir när man lär känna lite mer – antigen så svalnar känslorna när man lär känna den andra närmare, vardagen kommer in, eller så djupnar känslorna o förälskelsen går över till kärlek.
Ibland tar vi ändå fel eller kanske det är så att vi inte vill vara ensamma, lämnade, så när förälskelsen svalnar så håller vi fast i att vi älskar istället för att acceptera att vi tycker om personen, men ska gå visare o leta kärleken. Vi slösar egentligen bort tid på det sättet o kan missa personer som varit rätt när dom passerar genom ens liv. För jag tror också att personer som kunnat vara rätt kan missas av olika anledningar – att man inte vågar satsa eller tro på det man känner, eller att man är för upptagen av något annat, så man missar hur starkt man kände för dom.

ÄR HAN/HON DIN HÖGSTA PRIORITET?

När du älskar en människa är det här något som förändras på ett undermedvetet plan. Man börjar tänka mer i termen vi än jag, och oavsett vad det handlar om så kommer du inte göra val direkt själv utan vilja prata med din partner. Din partner är omedvetet involverad i livet – ni är ett ”vi”.

Man börjar också lita på sin partner mer än på någon annan, till och med sig själv. Tro inte att jag menar att din partner ska börja styra eller ta över ditt liv. NEJ, vad jag menar är att man kommer finna den tillit och den vägledning vi alla behöver här i livet i sin partner. Man bollar viktiga saker med sin partner och det är den personen man sen lyssnar på. Man vågar göra mer saker när man känner den stöttningen, man tar sig an saker lättare genom den här stöttningen, man känner sig inte ensam och man känner att man gör val till en liten del även för ”vi” inte bara sig själv. Man gör många val tillsammans.

Det här med att lita på, ha tillit till sin partner är så viktigt, så fort man börjar känna något, en del kallar det magkänsla, eller att man lär sig att ens partner inte går att lita på – det finns många områden där man måste kunna lita på. När det kommer fram att man inte kan lita på, att man inte känner den där 100% tilliten, då är det verkligen dags att börja svara på frågan är jag kär, älskar jag eller tycker jag bara om, är jag i förhållandet av fel anledningar?

Ens partner kommer att vara en prioritering . Att t ex tacka nej till en inbjudan någonstans för att kunna vara hemma med din partner börjar kännas rimligt, ja till och med rätt. Man vill hellre tillbringa sin tid tillsammans, göra saker tillsammans. (Även om man nu även ska göra saker var och en för sig också)

ÄR DU KÄR I PERSONEN ELLER I KÄRLEKEN I SIG?

En av de svåraste frågorna att ställa sig själv men som kommer att ta bort 50% av tvivlen.

Här måste man vara ärlig mot sig själv, innan man kan säga till någon annan att man älskar dom. Det finns inget värre än att säga ”Jag älskar dig” för att sedan inse att man faktiskt inte gör det. Man tycker väldigt mycket om, men man älskar inte personen. Då har man hamnat i en jobbig situation och det vill man inte – varken som den som sagt att man älskar likväl som man inte vill höra orden om dom inte är sanna.

Försök att komma fram till varför man är i förhållandet. Rör det sig bara om att man gillar att bli bortskämd eller ha någon som tar hand om sig? För det gillar alla, det är så vi fungerar. Det är inget att känna skuld för. Var dock medveten om att det här är något som finns i alla förhållanden till en början. Så småningom när verkligheten/vardagen kommer ikapp och man blivit van vid det hela kommer man inse om det bara handlar om att det känns bra att ha någon som behandlar en väl. För när vardagen ramlar in i livet så kommer många saker ändras mot då när man var förälskade och lärde känna varandra.

Svaret du ska söka efter inom dig själv borde vara något i stil med ”Han är en varmhjärtad man och det är därför jag älskar honom” eller ”Hennes leende lyser upp hela min tillvaro”. Om blotta tanken på dem påminner dig om deras egenskaper och vilka fantastiska människor de är, inte ENBART för det sätt de behandlar dig på men hur de är med andra människor också, då älskar du dem.

KAN DU LEVA MED DERAS SVAGA SIDOR?

Det är en svår fråga och det är viktigt att du förstår den för att kunna besvara den på rätt sätt. Alla har vi våra svaga sidor. Som människa SKA vi ha brister. De är vad som gör oss unika och vackra. Det är helt omöjligt att hitta någon som inte har sina brister. Men den riktiga frågan är, kan du ha överseende med dem? Jag tror starkt på att det är möjligt och att man kan vara tillsammans med någon som har en rad mindre attraktiva egenskaper.

Någon skulle kanske t ex kunna ha överseende med en partner som blir väldigt arg över småsaker men som genast inser sitt misstag och ber om ursäkt. Någon annan kanske inte kan ha det. En del människor klarar inte av att hantera ilska. Dom skulle hellre vara i ett förhållande där man ignorerar varandra i flera dagar i sträck istället för att ta allt på en gång och få utlopp för sina känslor.
Här kommer också dom här gamla klyschorna in som att inte fälla ner toalettocket, sprida ut kläder, inte sätta ihop strumporna parvis.
Helt enkelt är det små saker som är både är vad någon gör eller inte gör praktiskt som det är personlighetsdrag som hur personen är i vissa situationer.
Så man måste ställa sig frågan om man kan leva med deras svaga sidor under en lång tid, kanske t.o.m för resten av ditt liv. Om man kan det är det definitivt ett klokt beslut att vara tillsammans med dem. Känner man sig osäker….

(Det här är också ett bra sätt att se längre fram i förhållandet om man börjat tappa känslor, eller kanske aldrig hade rätt känslor – det är när man börjar irritera sig på sin partner över småsaker, eller varje dag, det finns alltid något man känner irriterar en eller gör en arg eller besviken. Då ska man verkligen tänka över vad nästa steg är – prova lösa det eller gå vidare.
Samma sak är om man känner att ens partner börjar bli irriterad på en, eller arg, inget är bra – inse då att känslorna inte längre är som dom var, ta ett eget beslut i om man vill stanna kvar o vänta på avslut från sin partner eller ta steget själv och leva olycklig fram till dess. Eller börja prata, se om man kan lösa det, hitta tillbaka till varandra eller inse att det är dags att gå vidare.)

För mig ska svaret på båda dom frågorna vara, ”För att vi älskar varandra” – så enkelt. Om man slutar älska varandra, när man kommit till den punkt där det inte finns några känslor kvar så avslutar man. Är man på samma nivå, kommer på det tillsammans är det enkelt, det blir ofta så av sig själv, man är överens, man vill gå vidare bli kär igen…. O man önskar samma sak för sin partner. Det finns inga hårda känslor eller ord, det är bra separationer.

Men så är det inte så ofta, oftare är det att den ena har utvecklats iväg åt ett håll o då känner att det här stämmer inte, jag har inga känslor längre… Medan den andra är kvar i sina känslor o tro att allt är bra. Det kan blir en chock att få veta att den andra slutat älska, att den vill gå vidare. Det går ofta med automatik att man försöker hålla kvar vid förhållandet. Men det är ganska döfött, för har känslorna försvunnit är dom borta…  bra är om man kan förstå det o istället gå isär utan hårda ord o bli osams, kunna fortsätta vara vänner. Ja man behöver inte hänga på varandra men man är inte elaka mot varandra.

Jag har tänkt mycket på det här, jag har varit i situationen. Ja båda – ingen är rolig. Det ÄR svårt att avsluta något med någon som så klart visar att dom har starka känslor o blir ledsna – men i längden är man snällast då. För hur ska annars den personen kunna gå vidare i livet o hitta någon ny att bygga upp något med? Att stanna kvar för att vara snäll??? Näää o är man snäll? Ofta är det så att man stannar för det är bekvämt, men sen så kommer någon ny in ens liv kommer man gå vidare. Så då kommer den andra bli ledsen ialla fall…. Så varför dra ut på tiden?

Eller att vara just den som inte alls slutat älska – än, den som försöker hålla kvar, försöker att man ska prova lite till. Här sker det ofta så att den som vill gå känner skuld o stannar kvar – ett tag, för man kommer komma fram till den oundvikliga punkten till slut ändå – har man slutat älska någon så är det svårt att få igång dom där passionerade känslorna igen – det är mera att man är vänner. Och vem vill vara bara vän med den person man har ett förhållande med??? Ja inte jag, vänner har jag ändå…

Jag är glad idag att den andra verkligen stod på sig, sa att han inte såg att det skulle fungera, det var bara att ge konstgjord andning. Och det var så rätt, för när det väl var slut så försvann känslorna hos mig också o saker blev mer klara…

Och jag vill då inte vara tillsammans med någon bara för att han är rädd att göra mig ledsen eller för att han har det bekvämt, blir bekräftad av mig. Nej tack, då är jag hellre ensam o har chansen att träffa någon som passar mig, som älskar mig.

Jag har under mina år som singel, sen jag skilde mig pratat med åtskilliga personer, ja det blir män då jag ju är kvinna o dejtar män, vet dock att det inte är någon större skillnad åt andra hållet – så haka inte upp er nu på att jag kommer skriva han – det kan vara en hon, Jag skriver bara utifrån mig, mina tankar, mina erfarenheter.
Jag har alltså kommit i kontakt med män som stannar kvar hos sin fru, men älskar henne inte, letar lite spänning o sex på annat håll. Det är inte bra det här med otrohet – men för mig när jag tänkte på det här under många år så har jag kommit på att det är inte bara sex som är otrohet.

Otrohet för mig är att svika den andra personen, att förstöra tillit man har – o det kan man göra på så många flera sätt än att ha sex med någon annan. Det finns ju även par där det är okey att ha sex utanför förhållandet, dom har öppna förhållanden – men likväl kan det vara svek, saker som gör en ledsna – otrohet.

Jag har sett så många gånger när män pratat om att dom stannar kvar för barnens skull – dom älskar inte alls längre, men står ut för barnens skull. Ja jag har till o med hört varianten att han inte alls älskade mamman till sina barn, valde henne för att hon var en bra mamma??? Ja det är då inte det sätt jag skulle uppskatta att bli vald för.
Sen har jag pratat med en man där dom aldrig knappt var hemma samtidigt – men bodde tillsammans, låtsades vara en familj för barnens skull… dom reagerar inte ens när barnen kommer hem en efter en runt 12 års ålder o undrar varför aldrig mamma o pappa gör saker tillsammans, varför dom inte kramas eller har samma sovrum – för allt det där gör ALLA kompisars föräldrar. Sen att se att dom barnen hade jätte svårt att få förhållanden, dom visste inte hur man gör kan man kort säga.

Att visa kärlek, kramas, osv är inte bara att ge sina barn det – även om det är super viktigt – så är det minst lika viktigt att barnen få se hur man ger varandra det som vuxna – likväl som dom ska lära sig att det går att bli osams men lösa konflikter – att allt ingår i ett förhållande.

Sen tänker jag vidare – vill jag vara med någon som inte vågar välja bort mig eller vill av lathet, egoism – för att det är bekvämare, med orden för barnens skull, för att man har firma tillsammans, för ekonomin, för boendet, för att det är jobbigt att göra förändringar…. Nej fy fan (ursäkta svordomen men så starkt känner jag) Jag skulle känna mig så otroligt dum, sviken, utnyttjad. Jag har faktiskt svårt att sätta ord på vad jag känner vid tanken på att något sånt här skulle komma fram till mig.
Nu menar jag inte att man fortfarande har någon form av känslor kvar, att man har det jobbigt men BÅDA vill försöka – nej jag menar när den ena har tappat alla känslor helt, det finns mer irritation, mer gräl mer negativa stunder – det finns inget att bygga på. Man lever mer parallellt än tillsammans.

Jag skulle bli så ledsen att någon utnyttjat mig på det sättet inte gett mig chansen att komma över det som varit o börjat leva igen, hitta någon ny. Att någon är tillsammans med mig för t ex barnens skull, men inte älskar mig…. Barn ska ha lyckliga föräldrar som mår bra, även om det är på varsitt håll, barn mår inte bra om det är massa negativa vibbar hemma hela tiden.

En annan sak som jag tänkt på – det är att jag vill kunna lita på min partner – att lita på ens partner är inte bara att han inte ska vara otrogen genom att ha sex – jag vill veta att han älskar mig, inte är tillsammans med mig för någon annan anledning o sen pratar av sig om hur jobbig jag är med någon annan. Jag vill inte gå omkring o undra om han har en dålig dag om det beror på att han egentligen inte älskar mig utan är irriterad på mig o vill iväg från mig – men kan inte av någon anledning.
NEJ tack, då är jag utan, det är rent ut sagt förnedrande att vara i ett sådan förhållande anser jag….

Jag vill veta att saker jag berättar för honom stannar kvar hos honom, jag vill känna att vi är ett par o vissa saker stannar kvar hos oss. Det är inget han ska ha som samtalsämne med sina vänner liksom jag inte ska ha det med mina. Tillit, ligger åt båda hållen o att kunna lita på någon är inte enbart att den inte ska iväg o ha sex med någon – det är så många andra saker som kanske till o med är viktigare för att man ska ha ett bra förhållande.

Så jag har idag – svårt att se att man håller sig kvar i förhållande av helt fel orsaker – man bara dödar sig själv, man mår dåligt, alla runtomkring mår dåligt….

Nä, jag vill må bra, jag vill älska, älskas, jag vill ha tillit, jag vill njuta av allt man gör tillsammans o veta att det är vi. Vi har något som är speciellt o där släpps inte andra in – det är det där som är närmast innerst inne. Tillsammans o enskilt har man självklart vänner – men det där intimaste, det kanske lite hemliga det har man tillsammans det sprider man inte omkring sig till andra. Det kallas att man ska ha tillit o lojalitet..

Vet inte min partner vad det är – nej tack, då får det vara över, jag måste kunna lita på till 100%