Inlägg publicerade under kategorin Småprat, Tankar, Funderingar, Värderingar, Ås
God fortsättning...
Igår blev min flotta nyårsmiddag en hamburgare intagen på remoten på Arlanda (för er som då undrar vad i hela friden remoten är.... det är det område taxibilar åker in, får ett könummer o får vänta tills ens nummer "kommer upp" o man får tillstånd att förflytta sig till terminalens pakering för avhämtning).
Nu måste jag säga att den jag valde - spicy avocado - var otroligt god. (hade dock räckt med hälften så stor) Men som sagt så god att jag nyss kikade in på Max hemsida för att se vad som var på hamburgaren... för att prova göra den själv (när jag har kök...)
Jag trodde att så som hamburgarna såg ut på bild - så ska dom serveras... ja jag vet det ser mer o finare ut på bild än verkligheten. Men jag tänkte mer på uppbyggnaden - i vilken ordning sakerna ska på/ligga - utgår ifrån att ordningen är för att smakerna ska få "gifta sig" (småskrattar - se nu fick jag använda det uttrycket ).
Men kan inte påstå att jag ser mer likhet mellan den jag fick o den bild dom har för att visa hamburgaren än att det är ett botten bröd o ett topp bröd.... o osten ligger på hamburgaren, eftersom jag åt den vet jag också att jalapenon låg precis under avokadon *ler*.... men det var den enda likheten.
Och den var god, jätte god. Men samtidigt kan jag när jag gör egna hamburgare vara lite petig i var osten ligger - vad som ska ligga under o över själv hamburgaren....
Och att det som presenteras i försäljningsreklam är det jag sen också får....
Har ställt frågan till Max själva... om restaurangerna får slänga på sakerna hur som helst eller om ordningen ska vara som på bilderna dom visar....
vad tycker du? är det viktigt - vilken ordning sakerna ligger på eller?
2017 - "Du kom, du var, du.... "nääää inte segrade, som väl är den naturliga fortsättningen på det lite omgjorda ordspråket (Jag kom, jag såg, jag segrade).
Det har varit ett år som började med så mycket glädje o förhoppningar. En start med en övertygelse att NU hade mitt liv vänt, NU var det dags för mig att få glida lite runt på den där efterlängtade räkmackan.
Som sagt det fanns stora förhoppningar o tankar om att NU... men här i årets sista timmar så är summeringen klar - det var fel fel fel.... det blev inte alls så.
Men jag tänker inte gå in i detaljer på det här med vad som inte blev som jag hoppats på - det blir för mycket *ler* o får tråkigt, varför påminna sig om allt som inte blev som man önskat, det negativa? Näää det ska man inte göra, man ska inte ha den negativa känslan kvar i sig när man gör ett avslut, stänger en dörr får möjligheten att öppna nya dörrar med positiv nyfikenhet, energi o äventyrslust.
Det har varit ett tungt jobbigt år på flera sätt, även en positiv sak har varit tyngd av någon tid av otroligt jobbiga stunder. Det här att rota runt, få gamla sår att öppnas o gammalt damm att virvla upp o visa ännu mer gamla nerpackade saker.
Men försöker även där tänka på ett positivt sätt - kanske det var tid nu, att rota runt i dom här gamla sakerna som gett o även under sommaren gav många många tårar o orokänsla i hela mig. Kanske var det just detta som var det som behövdes för att på något sätt få ett - nej inte direkt avslut, utan mer att kanske kunna packa ner det igen, lägga undan det på ett sätt där jag är medveten om att det är saker som gör ont, f*n så ont rent ut sagt, men att det onda kommer o går ändå över. Det biter sig inte fast längre.
OCH det var värt det, det var en start på något, med lång väntan, men även steg 2 kom innan året var helt över o det är men glädje jag noterar att det onda, det jobbiga i somras var värt mödan.
I det stora hela kan jag väl ändå i summerningens tankar se att allt som varit jobbigt ändå övergått till något som inte är avslutat helt men ändå övergått till något positivt. Även om det finns många flera hinder som jag måste över, som jag måste fortsätta slåss med under nästa år.... Så har det har ändå blivit så att jag inte kan säga att allt är totalt natt svart - mera i olika gråa nyanser, mörka men ändå just viktigt att se nyanerna.
Som sagt det finns saker kvar, det finns.... men jag tänker gå in i det nya året med tankarna o att detta år kommer jag välja bort allt som drar ner mig oavsett. Jag kommer jobba på att inte vara så satans snäll, ja faktiskt, kanske till o med jobba lite på min hämndlystna sida *ler*... Nej jag kommer nog fortsätta vara jag... eller, tja man vet ju aldrig förrän efteråt.
Det som känts mest skrämmande under årets sista hälft o allt jag vadat mig igenom - det är att jag känner att orken finns, jag har energi - så det är inte något som tryter - det är mer viljan. Jag vill inte kämpa, jag vill inte hoppas....
Ändå trots att jag intalar mig själv att jag ska sluta, för jag vill inte.... har ni tänkt på hur många saker man säger till sig själv att man ska sluta med o ändå så fortsätter man??? för många eller hur? Ändå så är jag där o fortsätter, tar mig igenom sak efter sak - blir besviken o ledsen o ändå reser jag mig halvt upp igen o fortsätter.
Något som ändå är en stor glädjekälla - ja som alltid mina tjejer, visst... det finns grått där med, men dom är det bästa jag har.
Så är det min syster (med man) o mina vänner. Jag har inte många som jag släpper nära o som jag kallar mina vänner - men dom är speciella, både att dom står ut med mig, att dom stöttar mig, lyssnar på mitt ältande o för deras uppmuntran. Utan er....
Sen ska jag inte glömma mina underbara kollegor - det är en brokig skara av unika underbara människor... ja det behövs inga fler ord...
Jag erkänner att, nej jag ser inte fram mot det nya året med samma glädje som jag normalt brukar göra. Delvis kanske för att det blev som det blev detta år - rädsla. Delvis för att jag vet att det är så många saker som skvalpar kvar o ska få, måste få avslut detta nya år. Och det innebär också val för mig... hur går jag vidare om... osv osv. Men tar en sak i taget, brukar bli bäst så.
och inte glömma att värsta fienden är rädslan... den som gäller förändringar, göra val.... men att
Och även om det kanske för vissa känns som om jag inte ser fram emot 2018, eller att det kanske tas som om jag sänder ut negativa vibbar så ohh nej, lite realistisk bara. I botten finns det många positiva mål, positiv planering, positiva drömmar, positiva känslor, positiva tankar - jag tar med mig som start på detta nya år. 2018 det där året som kommer bli det absolut bästa av alla, det där året när allt ramlar på plats o jag sätter mig på min räkmacka *ler*. (det har flera av mina vänner faktiskt redan lovat mig o jag litar fullt o fast på dom)
Det här med att totalt få stopp i något man annars älskar att göra, som gör att man blir glad, som bara flyter på...
Så har jag det nu, så har jag haft det ett bra tag nu. Jag vill... åhh så jag vill... - läsa för det ger mig en sådan avkoppling, det är normalt bland det bästa jag vet. jag har läst böcker så länge jag har kunnat läsa - det har gått ganska fort för mig att läsa o jag fastnar ofta i boken så att tiden flyger iväg - *hoppsan är klockan redan...*
Men nu - det går inte - jag har ingen koncentrationsförmåga att läsa, något ord sen är det kört. Jag kan läsa om meningar flera gånger o ändå går det inte in... spelar ingen roll om det är fakta, romaner, deckare...
Samma sak med att skriva - jag älskar att skriva, det flyter ofta på, orden kommer av sig själv. Ofta får jag hejda mig själv för att orden bara flyter på.
Jag skriver om ämnen jag o vänner samtalat om, saker som jag funderat på, om saker jag reagerar på, om drömmar, om planer... Men det spelar ingen roll, jag hittar inte ens orden i huvudet längre, det blir inte ens sammanhängande bra tankar av allt det som jag har i huvudet.
Om julen, om metoo, om vintern, om kryssningen jag gjorde med syrran o mina väninnor, om lilltussen, om boende, om kärlek, om drömmar, om.... ja jag har många tankar, åsikter o värderingar jag skriver om... men nu är det tvär stopp...
Har ni hamnat i sådan situation? Hur gör ni då???
*småskrattar* ja det gick inte att komma på någon bra rubrik ikväll så det fick blir en av den lite mer tråkiga varianten. Ja något är bättre än inget eller hur.
Ja det har varit den där lediga kvällen i månaden då vi samlar ihop oss o tränger ihop oss med alla andra som har turen att få plats för att vara med o tävla i MusikQuiz. Det är lika trevlig varje gång, även om det är trångt, men det hör liksom till på något sätt.
Ikväll var vi 4 i laget, vi fick lite behövlig förstärkning av en kollegas pappa. Och det är skoj när man är flera som kan hjälpa till. Och det var verkligen så att vi alla kunde lite olika saker. Måste också lite förvånat säga att jag ibland får rätt på saker jag egentligen inte känner igen – men jag känner igen rösten på artisten. Det sker kanske 1 gång per gång *ler* -men det ska nu veta att det är mycket för mig som inte alls är så speciellt bra på det här med vilken artist det är, eller för den delen även låtens titel. Jag bara trallar med o känner igen låten i sig… Den här gången så var det så att jag också kunde tralla med i dom flesta låtarna – o det gillar jag.
Kommer på när jag sitter här o småmyser med massor av stearinljus runt mig, det fattades en fråga ikväll - eller missade jag den så totalt?? Näää kan jag väl inte ha gjort? En fråga med låtar från en ung herres spotifylista. Den brukar vara lite lagom klurig.
Men vi är nöjda med vår prestation ikväll – vi fick ju mer än hälften av poängen *ler*
Lugna Favoriter hörs lite lagom lågt i bakgrunden – måste ju lyssna på mig nu inför säsongsavslutningen – julmusik. Ja jag har redan börjat lyssna, jag håller med min stora dotter att man faktiskt blir glad julmusik… just nu är det ”White Christmas” och jag sjunger med (nej inte högt, mer inne i mitt huvud) I dreaming of a white christmas, with every christmas card I write – åhhh vad jag älskar den låten… Och kommer på att det är dags att titta på vem jag ska sända julkort till i år, kanske vara ute lite i tid o göra ett eget personligt kort. Vi är ju inte ens inne i december än, så jag hinner – åh andra sidan har jag ännu inte lyckats med det konststycket, tiden springer alltid iväg för fort o det är för sent. Det blir att köpa en bunt kort för att sända – jag är lite gammaldags i detta – dom närmaste SKA ha ett julkort med snigelpost.
Tacobuffé är ju aldrig fel, det är sånt som slinker ner för alla tror jag – det enda jag saknade ikväll var jalapenos… jag gillar lite hetta *ler*. Det är synd man inte har ”doggybag” med för det är så gott o jag hade gärna haft lite till nattmat denna natt.
Nästa gång, säsongsavslutningen, gång nr 30 – är en del att ”fira” den gången – kommer det säkert bli som förra året o som det kanske sig bör – vara en julbuffé – det var ända julbordet jag åt förra året o det lutar åt att det blir så även i år.
Egentligen är det lite skoj att sitta på musikquiz, med massor av musik just den dagen som är den dagen som firas som ”Musikfri dag” sedan 2005. Den här dagen grundades av den förre KLF-musikern Bill Drummond. Bill tyckte att vi inte längre uppskattar musiken på samma sätt som förr, vi bryr oss inte, musik finns överallt o den tas för given. Hans idé bakom den här dagen - Musikfri dag, som alltid infaller 21 november – är att om vi inte lyssnar på musik på en hel dag kanske kommer på hur tomt det är utan den, hur mycket glädje den ger oss alla o att vi då tänker mer på dom artister som skapar musik för oss att njuta av.
Inte en helt fel tanke i sig faktiskt – det finns lite för mycket vi människor inte uppskattar som vi borde, vi tar det för givet.
Sen ska jag erkänna att jag har ingen som helst aning om vem denna Bill Drummond är eller bandet KLF. Så jag pausar Lugna Favoriter o julsånger för att kika in på youtube i se/höra vad det är för musik KLF gjort.
Hmmmm – om vi säger såhär, jag tror jag förstår varför jag inte visste vad det var för något *ler*… kommer inte heller utforska det mer heller.
Vi gick hem inatt – vi hämtade upp lilla tussen först som varit hos lilla dottern sen i måndags, hon måste ju få tillfälle att pussa o gulla lite med henne också. Och jag tänkte att hon får väl tassa på så länge som jag märker att hon orkar det – nästan 4 km är vad jag trodde, i snö, halt o kyla lite väl långt för tanten. Men se vad jag bedrog mig, hon knatade på i full fart o var till o med före mig när vi började närma oss hem. Väl hemma så var det fört kolla av läget o sen var det upp i sängen bland alla filtar. Men tro inte att det dög som vanligt att ligga vid fotändan i sin filt – no way… hon kryper så nära mig det bara går o ligger nu precis bakom mig nerbäddar med filtar o kuddar o sover så hårt så hårt. Får lyfta lite på filten för att ens se henne *ler*
Det var helt klart skönt att ta promenaden hem – det var inte för kallt o man blev inte för varm – det var vitt rent ljust o fint. Härlig tystnad o alla ljusen man kan se som sitter i träd o buskar – dom flesta är kvar sen tidigare jular. Man tar ju inte ner ljuspynt längre – det fungerar ju som trädgårdspynt även mörka sommarnätter. Men det är lite extra när det ligger snö på mark o på grenarna o ger en underbar stämning.
Fattades bara en sak väl hemma – eller nej två saker för att det skulle vara en sån där perfekt vinterkväll… det är…. *ler*….
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 | 3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
|||
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
|||
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
|||
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
|||
30 |
31 |
||||||||
|