Har läst en del från tidningar o personers rena hatinlägg/kommentarer för att någon någonstans i landet inte fått betala med en 1000-kronors sedel.  Jag kan inte låta bli att fundera över hur vi människor beter oss, hur vi så lätt börjar hacka på, skriva elaka saker, börja tala om att bojkotta osv bara för något som vänds på fel sätt.

För ja jag tycker att det här har förstorats upp o helt o hållet vänts åt fel håll.
För det första även om jag inte var med just vid det tillfället som var starten på det hela så har jag en känsla av att det inte alls var riktigt så som det skrivits i tidningar – jag tror inte att ett butiksbiträde har stått o talat om för kunden att dom inte tar emot 1000-kronorssedlar för att dom tror att kunden stulit dom. Nej det var nog mera så att biträdet sa som det sagts från toppen av många affärer för en tid sedan – att man tyvärr inte tar emot den sedeln för att det varit så mycket förfalskningar. Och det var inte bara Lindex som hade den policyn även om det ser ut så i alla skriverier idag.

Däremot kanske inte Lindex ledning varit snabba nog att göra en ändring, kontrollerat upp hur det är med den nya sedeln – ska man ha kvar den här regeln att butikerna inte ska ta emot eller ska man för tillfället släppa regeln o ta emot den igen.  Men samtidigt varför lyncha o halshugga för den skull? Varför inte se anledningen från start o vara förstående, tänka i andra banor.

Butikerna har från start inte lagt fram denna regel för att vara elaka. Det finns anledningar – som att det inte finns utrymme för att om o om igen bli utsatt för förfalskade sedlar. Det är en press på personalen att kunna se vilken sedel som är äkta eller inte – det är svårt o det tar tid. Är andra kunder i köerna som väntar till kassan villiga att stå o vänta den tiden det tar för en i kassan att verkligen kontrollera att sedeln är äkta? Nej antagligen inte, då skulle det gnällas på den saken.
Är personen som betalar med sedeln, som om vi tar det fallet nu där hon inte fick betala – o såg sig kränkt, att dom talade om att hon stulit pengar – skulle inte hon känna sig lika kränkt om det tog några minuter då personen i kassan började noga kontrollera sedeln där i kassan framför alla andra i kön? Skulle inte den personen ha känt sig minst lika kränkt, minst lika illa behandlad o icke betrodd? Jo jag tror så, jag tror att den kvinnan hade agerat lika även då – för att det är som att vissa personer letar fel, letar situationer där dom kan gå vidare o gnälla över o gärna också anmäla vidare, hur dom blivit behandlade.

Så tar vi ytterligare ett scenario – vi säger att kvinnan hade stått där o personalen gjort en ordentlig kontroll av sedeln o funnit att den faktiskt var förfalskad – för det är ju så att man som helt okunnig kan få den där sedeln från något ställe o inte ens själv veta om att den inte är äkta. HUR skulle kvinnan ha känt sig då? Hur skulle hon ha farit ut mot butiken o personalen sen efter det då?? FÖR hon hade ju inte gjort något fel – hon visste ju inte – men så anklagad o utpekad hon hade känt sig OM den i kassan istället agerat så som dom ska när det kommer in en förfalskad sedel?

Varför inte istället se den regel som butikerna satte upp då när det var mer förfalskade tusenlappar i omlopp än äkta som en regel som istället håller sådana situationer borta. För det är inte skoj för en kassapersonal att först kontrollera sedeln, se att den är förfalskad eller tro det – kanske be en kollega kontrollera – ta beslutet att den är förfalskad… agera utifrån det. Det är inte skoj för kunden som kanske inte ens vet om att han har en oäkta sedel att stå där i butiken i just den situationen. Så för mig är regeln att butiker inte tar emot så stora sedlar en ganska så bra regel som skyddar många inblandade från att hamna i situationer som kan bli väldigt jobbiga på flera sätt.

Får man en tusenlapp på banken är det ju lätt att istället be om mindre sedlar – det är ju så enkelt.
Och det är lika enkelt att se oviljan från butiker att ta emot stora sedlar som just ett skydd för både dom o kunden att ingen ska bli utsatt för något – som ekonomisk förlust eller bli anklagad för att ha en förfalskad sedel. För dom situationerna är bra mycket värre än att det finns en allmän regel att man inte tar emot stora sedlar.

Jag skulle inte ha sagt något om det var så att personen i kassan valde ut just den här kvinnan o inte lät henne betala med sedeln men lät andra göra det – alltså att man hade en regel som sa något i stil med att man ska göra valet utifrån om personen som ska betala ser betrodd ut eller inte. DÅ kunde man som kund känna sig utpekad o dåligt bemött – men nu var det en allmän regel som gäller alla i alla butiker – HUR kan man då bli personligt utpekad som en som har förfalskningar att handla för???

Sen finns en aspekt till – butiker har inte som det är idag den allra lilla minsta utrymmet för ekonomiska förluster som det blir om någon betalar med en falsk sedel. Idag vill alla ha butiker nära, på orten – men för många väljer ändå att inte göra sin inköp där, dom åker iväg till stora städerna för shopping. Men även där har butikerna tufft – för vi går dit, tittar, känner, provar – sen går vi hem o beställer via nätet. Så här är också en aspekt – vill vi ha kvar butikerna att kunna gå o titta i, handla i, känna på varor, prova osv så får vi vara förstående att dom gör allt dom kan för att skydda sig mot ekonomiska förluster som det inte finns utrymme för.

Visst vi byter sedlar nu – visst det kanske inte finns så många förfalskningar på dessa sedlar – än. Men det kommer, o när det kommer o butikerna tar ett beslut igen att inte ta emot tusenlappar som betalning – var glad att man kan betala med kontanter alls – att det inte blir som på bussar osv – bara kortbetalning som gäller dom tar inte riskerna som följer med kontakt betalning längre.

Man kan se allt från olika håll, så varför är alla så envisa med att se saker så negativt mot sig själva när det inte finns något personlig i det som sker, det är mer en säkerhet för alla inblandade att slippa ta beslut om vad som är äkta o inte, eller bli anklagad om man inte ens visste själv.

Personligen vill jag inte ha 1000 kronors sedlarn att betala med – för att jag inte vill stå i en butik o få höra att den här som just jag fått är förfalskad o sen ta den skammen som självklart kommer även om jag vet att jag personligen inte gjort något fel.
Tänk om butiken istället vände sig till pressen o började en häxjakt på kunderna där man la ut rubriken – Kvinna på 47 år i Stadenstad försökte igår den 13 feb betala med en förfalskad 1000 kronors sedel, vi i butiken känner oss kränkta, tänk att man kan komma in så o medvetet försöka lura oss. Kassabiträdet säger gråtandes att det känns hemskt att behöva se hur kunden försöker lura, medvetet sätter henne i situationen där hon personligen mår dåligt för att ha blivit lurad.

HUR stort ramaskri skulle inte det bli då – hur många skulle inte känna sig utpekade o skrika om det då???

Jag har en väninna som jobba i en affär, visserligen en lite mindre affär än Lindex som det gällde denna gång. Men hon har ansvaret att ta emot betalningar o kontrollera sedlar – hon blev för något år sedan utsatt för att kunder kom in o köpte för max 99 kr o sen betalade med 1000-lapp. Och ja det var förfalskad sedel o ja hon mådde inte allt för bra efter att det uppdagades… Och hon sa också att hon mycket väl kommer ihåg kunden som betalade med den o ensam i butiken vetetusan om hon ens om hon vetat om att den var oäkta hade nobbat kunden…

Så för mig är en allmän regel om att inte ta emot stora sedlar ett skydd mot butiken så att dom inte blir drabbade av stora förluster, det är ett skydd mot personalen att inte behöva ta beslut o sen agera utifrån det, om det är så att dom anser att det är en oäkta sedel – både i fallen att det är en o då agera utifrån det eller ta emot sedeln o må dålig efter, det är också mot kunden om det är så att man fått en falsk sedel o inte en vet om det, att slippa stå i butiken o få veta det.

Så varför ska man förstora det åt det hållet som gjorts idag??? Ja för att man inte ser helheten utan bara koncentrerar sig på det här med att inte kränka …. Det har gått så långt att man inte ser något annat inte tar fram något annat – än detta om att alla känner sig så kränkta, vi får inte göra si, inte så… för då kan någon känna sig ofredad o kränkt…..

Vart är vårt samhälle, vår värld påväg???

Knäcke med anis och honung

Ingredienser:

• 1 paket färsk jäst
• 2 tsk Salt
• 1,5 tsk Malen anis
• 2 msk Honung
• 2 dl ljummet vatten, 37 grader
• 1 dl krossat linfrö
• 5 dl fint rågmjöl
• 1 dl vetemjöl
• 1 dl smält smör

Så här gör du:

Blanda jäst med ljummet vatten, honung och kryddor.

Häll ner avsvalnat smör och mjöl.

Arbeta degen smidig, knåda ordentligt.

Degen är lite kladdig, pudra över lite mjöl. Sätt över en handduk och jäs i cirka 60 minuter.

Efter jäsning knåda degen på bord, arbeta in lite mjöl så den blir smidig att arbeta med.

Kavla den så tunn som du önskar, har du en kruskavel är det trevligt. Skär/ stansa ut önskad form.

Lägg knäckebröden på bakplåtspapper och låt jäsa cirka 30 minuter.

Sätt ugnen på 225. Grädda dem ganska högt i ugnen, cirka 10 minuter ( beror på tjocklek och storlek givetvis).

Låt svalna och förvara i plåtburk.

... dottern i köket,  en lång dag blev det, men en härlig dag. Det är härligt att tillbringa en heldag med mina tjejer – den här gången var det den lilla. Vi har gjort julgodis o vi har skrattat o vi har klantat till oss… men vad gör det. Det blir bra ändå *ler*

Vi startade dagen med att knalla iväg till affären för att shoppa tunga kassar att ta med hem – det är ju så med ingredienser till bak – dom är tunga…  När vi går runt där med inköpslistan i högsta fart så helt plötsligt släcks lampor ner i affären, vi liksom flertalet andra kunder reagerade – oj, men, vad hände nu… Nu blev det inte bäcksvart, men nog att man reagerade till direkt när det klickade till o det blev mörkare… Men så kom svaret snabbt på varför – jo ortens lucia kom för att gå en sväng i affären o sen sjunga några sånger. Det var jätte skoj att få se en lucia med tåg, det var länge sedan o i år har jag missat helt på tv´n också – för att jag har ingen tv eller jo jag har en tv, men den är inte inkopplad att titta på… Men jag fick se en lucia i år ialla fall.

Jag är snopen över hur litet lucia blivit under åren, förr var det en stor dag, där det planerades o det fixades. Det var en fin ljusglimt såhär i nedräkningen för jul. Men idag… ja det är nästan så att dagen försvinner bara sådär… Lustigt för det verkar ju som om man nappar upp alla andra dagar som går att göra något extra av… är det så att lucia inte är en dag då handeln får sälja massor o massor av prylar, då finns inget intresse – black friday, halloween, alla hjärtans dag osv… DET går bra, det som egentligen inte har någon direkt historiskt bakom sig. Men det är dagar då man kan sälja. Så då kommer tanken – är det handeln som styr vilka dagar som ska vara viktiga, som ska firas?? Så lucia men tåg, sånt osv det försvinner för att handel inte kan dra så stor nytt av den? Eller varför försvinner den? Är det allt tjafs om vem som får vara vad i tåget som ställer till det???

Så mycket mumsig vi har gjort idag – sen om det finns något kvar till julen det tvivlar jag på *ler*. Även om det är sagt så, att det var till julen, men vi jobbar så att det var idag vi kunde passa på.

Snickerskakor o chokladkola gick som en dans – o så gott, så otroligt gott. Just chokladkolan för mina minnen till farmor. Hon gjorde världens godaste chokladkola. Det jag tycker är jobbigast är att slå in dom små kolorna i papper – det är ett evighetsgöra – det ska klippas till, skäras bitar o vikas… men nu hjälptes vi åt så det gick fort.

Sen det här att saker ska svalna, kallna innan man kan göra nästa steg eller framför allt skära upp o lägga ner, för förvaring. Det tar lite tid…
Och som sig bör, speciellt när man gör helt nya saker så ska man göra fel o göra bort sig… Dagens avprickningar i dessa ämnen blev att först brände vi hasselnötterna till våra trillingnötter. Det är inte gott med brända nötter – tur affären ligger nära o att det bara var att göra om. Och jag säger bara en sak om dessa trillingnötter, som är så saknade från Aladdin asken – MUMS, snuskigt äckligt goda, ja faktiskt het UNDERBARA. Och så enkla att göra – först rosta hasselnötterna (ja nu kanske inte vi ska säga enkla, då vi ju lyckades göra bort oss …) sen gnugga av skalen så gott det gick – ner i en bunke o på med nutella, röra runt så alla nötter blev täckta – sätta ihop dom 3 o 3 – lägg in i frysen för att dom skulle stelna – smälta choklad o sen doppa nötterna. Sen igen då – svalna – men snacka om gott…

Har provat göra dom förrut – man tror att det är nötterna doppade i choklad – men det har inte alls smakat som dom ska… Men nu – det här med nutellan – det var pricken precis på rätt plats – mums.

Sen blev citronkolan… hmmm lite glömd på grund av att min telefon ringde så vi fick döpa om dom till knäck med citronsmak… fungerade det med…. Nästan ialla fall. Dom blev ätbara men inte något man längtar efter o vill göra fler av.
Saffrankladdkakan den blev liten specialare – vi körde både lite mandelmassa o lite vitchoklad – ja vi hade lite kvar så… ner med det också. Fungerade jätte jätte bra – så vi lyckades med mer än hälften, behövde bara slänga en liten procent – vilket gör att vi är mer än nöjda.

Även om det viktigaste var att vi gjorde det tillsammans som vi brukar – fick en heldag tillsammans. Och fick bryta av allt det söta med en grillad kyckling o jag kunde få se lite av Musikhjälpen – den brukar rulla på hela tiden hemma på tv´n dom dagar det är i december men som sagt – jag har ingen tv så jag kan inte ha det så iår.

Och jag har skaffat mig en ny mistel – jag frågade dottern om det gick bra att ta en tistel istället – jag menar det är ju bara en bokstav som är olika – näää det gick tydligen inte enligt henne. Ja jag kan inte förstå varför allt ska vara så petigt – jag menar det hade väl fungerat det med *ler*. Men icke då enligt henne – o då jag älskade min mistel jag hade förr så kändes det liksom dags att ha en hemma igen. Ja just ja, jag som inte skulle julpynta alls detta år….

Det som är mest synd är att det nog inte blir sådär värst mycket pussandes under den – men kanske lite om den har tur *ler*… man vet ju aldrig eller hur….
Med hem kom en liten björn också, jag är bra svag för dessa småttingar o se på ögonen, o den var sååå mjuk att ta på, ha i handen, det gick bara inte att låta bli att ta med den hem.

Min svaghet för mjukdjur, för nallebjörnar gör att jag är enkel att ge presenter *Ler* en söt liten en o jag är såååå nöjd o blir sååå glad. Vet inte om det är synd eller tur att inte alla jag ägt under åren finns kvar… 

En sak som slog mig i natt när jag jobbade, efter en fråga från än dam som inte bodde här på orten. 

Hon frågade om det var lugnt på stan eller om det firades som det görs hemma, men vakar ju in lucia

Svaret blev att nej, det är lugnt - o det var det, är det, varit i flera år tillbaka... många många när jag tänker efter... om ens mina barn haft luciavakanätter... nja, inte vad jag kommer ihåg.

Körde hem en som jobbar som lärare härom kvällen o han sa samma sak. Att förr så var det inte skoj att ha dom första lektionerna på lucia morgonen för många var trötta, bakis osv... om dom ens kom.

Och nej det var en lugn natt - ovanligt lugn till o med. Ska bli skoj att se om det är mer fart ikväll istället - för det var nog då mina barn firat lucia när jag tänker efter... inte vakat in lucia utan "festat" på luciakvällen/natten.

Jag tyckte det var skoj att höra damen säga att traditionen med att vaka in ialla fall finns kvar någonstans i vårat avlånga land. För här är den då inte kvar.

Luciavaka... ja det var det oavsett veckodag - när jag gick i skolan så hade dom gett upp hoppet om vanliga lektioner dagen efter - på lucia - så vi hade istället en dag då vi kunde gå runt i olika klassrum - se saker, lyssna på saker eller typ workshops... Det var bowling, det var disco det var choklad o lussebullar, pepparkakor o det obligatriska luciatåget. 

Det var faktiskt just en lucia jag som är så ormrädd till o med höll i en liten orm - jag tror knappt att jag faktiskt gjort det ... en lärare som jobbade extra, hade en liten föreläsning i ett klassrum om en resa han gjort o då för att göra det mer intressant kom ormar upp, som fanns på platsen o sen hade han en av sina med för oss elever att titta på o hålla i.

Lucia är idag också en het diskussion överallt o varit i flera år... jag menar - man får inte ha pepparkaksgubbar i lucia tåget för det är diskriminering, tomtar ska inte heller vara med...  nu ska killar få vara lucia osv... För mig så kan vem som helst vara vad som helst... för mig går det bra att i förskolan o lågstadiet låta alla vara det dom vill vara... Men att det här med att killar vill vara, är o får vara lucia - vad är det för nytt med det??? Vi hade killar som bara måste få vara udda när jag växte upp som ville göra tvärt om... o alltså var lucia...

Men samtidigt så... varför får inte traditioner vara traditioner? Måste man ändra på allt?? Om något inte duger så får man istället göra en ny tradition... skapa något nytt... eller???

För mig så får luciatåget gärna se ut som det gjort - det är en tradition för mig som är trevlig, jag är väl inte så mycket för förändringar heller.

Men samtidigt så stör det mig inte om man vill ändra något - som att en killa får vara lucia eller att man har flera lucior i tåget... MEN jag tycker inte om när man ska plocka bort saker som är traditioner för att det kan tolkas fel... HUR man nu kan få att en pepparkaksgubbe/gumma skulle vara något annat än just det.... så dom får inte vara med... DÅ är men ute o cyklar tycker jag...

Sen så måste jag ju säga att det här med att festa på luciakvällen är helt fel - det ska vakas in - alltså ska man festa natten 12/13 dec.... för att då kan man ju även festa den 13 om man orkar - varför missa ett tillfälle att festa??? Det är att förstöra traditioner det *ler*

Knäck är ett måste på julen för många. Man kan få lite nya spännande smaker i knäcken genom att blanda i som här pepparkakskrydda eller 1 msk kanel eller ingefära.

Pepparkakskryddad knäck

Ingredienser:

• 2 dl Grädde
• 2 dl Ljus sirap
• 2 dl Strösocker
• 2 msk Smör
• 1 msk Santa Maria Pepparkakskryddor
• 50 g Flagad mandel
• 1 dl Flingsalt

Koka upp grädde, sirap och socker i en vid, tjockbottnad kastrull.

Låt koka i ca 30 minuter eller tills dess att knäcken klarar kulprovet. Kulprovet gör du genom att droppa knäcksmed i ett glas med iskallt vatten. Knäcken är klar när det går att rulla smeten till en fast kula.

Blanda i smör, pepparkakskrydda och flagad mandel.

Fyll i knäckformar och

Strö till sist över några flagor med flingsalt.

Låt knäcken stelna i kylen.