Så enkelt att säga men inte så lätt alla gånger att genomföra. Man är liksom uppskruvad i en fart o det är inte bara att stänga av. Det tar oftast ett par dagar att verkligen varva ner, stressa av. Men ack så viktigt att vi gör det så ofta vi kan – alltså inte enbart på semestern.

Jag tror att det är bra att ta en stund varje dag då man verkligen försöker stressa ner sig, sänkta tempot. Och jag tror att man kan göra det, om man bara övar på det. Att man tar sig en liten stund varje dag. Man mår mycket bättre, det är jag helt övertygad om.

Hittade några tips på hur man ska stressa av på semestern, men jag tänker ju längre, att man ska hitta sätt att få stunder varje dag där man stressar av.

Det som jag tror är viktigast är att man själv lär sig att sluta stressa upp sig o ha tankarna att det finns så många ”måsten”. En sak är ju faktiskt bevisat o det är att en person som stressar hinner färre saker än en som tar det lugnt. Varför kan man ju undra. Men hur många gånger har man inte själv funderat över varför man en dag inte hinner något o nästa dag hinner med precis hur mycket som helst o får tid över till o med.

Kanske är det så enkelt att när man inte hinner något är den dagen man känner att man bara måste hinna med ditt o datt. Man stressar, försöker hinna med massor av saker o av någon anledning så hinner man inte med hälften – tiden flyger iväg.
Sen en annan dag har man inga måsten, man bara startar upp att göra saker som finns där, man borde göra dom, men det känns inte som måsten. Wips så har man gjort allt man hade att göra, saker man trodde skulle ta både 3 o 4 dagar att ta sig igenom – om man satte lite fart. Och ändå har man till o med tid över innan dagen är över.

Kanske det är så enkelt att man tänker olika, att man inte stressar sig själv, man vet att saker blir gjorda för eller senare, man kommer fram om så 2 minuter sent. Men helt enkelt tar bort pressen på sig själv att man måste, att man ska o tanken på tiden. Man bara gör…. Man är i nuet som det så fint heter o som jag egentligen aldrig riktigt fått kläm på hur man gör när man är. Men uttrycket passade in här.

Varför inte meditera lite varje dag. Nu menar jag inte ens att man behöver sätta sig i en viss position, att man behöver sitta en lång stund, att man ska ha något ”program” eller stegvis saker man ska göra, tänka på. Nej jag menar att man bara sittande eller liggande, bara kort stänger ögonen o tömmer huvudet på alla måsten. Kan man göra huvudet helt tomt – så är säkert det bra, men jag undrar hur många som egentligen kan den konsten? För mig kan det räcka med att istället antingen tänka på o inom sig se – en blå härlig sommarhimmel, ett hav, en äng o samtidigt ta bort alla ord, tankar som finns. Eller varför inte bara en stund tänka på ett härligt minne, eller ”höra” sin favorit melodi  huvudet. Bara koppla av o vara en stund, o oavsett hur upptagna vi än är så lovar jag att man har någon enstaka minut varje dag då man kan göra detta. Och sen visst kan man få till 15, 20, 30 min meditation då o då också så är det bara positivt.

En annan sak man kan tänka på o som för mig på sätt o vis hör samman med att meditera, men visst kan användas enskilt också. Det är en bra aktivitet att göra o verkligen inte tänka på något annat o få kroppen o sinnet att koppla av. Det är att andas lugnt o tänka på hur man andas.
Jag kommer ihåg hur effektivt det här var för mig när jag skulle opereras för lite mer än ett år sedan. Är det något som får mig att stressa upp, det jag är rädd för är just operation, sprutor osv… jag blir stel som en pinne, svimfärdig o gråter. Den här gången hade jag fått tips av en vän att tänka på hur jag andas o andas på det sättet. Andas in o långsamt räkna till 4a, hålla andan o långsamt räkna till 4a, sen andas ut o långsamt räkna till 4a, upprepa detta om o om igen. Och det fungerar, mycket bättre än man tror, man bli lugnare av att göra andningsövningar som får oss att koppla av.

Tänk egentligen vad enkla saker som fungerar som vi oftast glömmer bort o bara stressar på i vår vardag – alla måsten, allt man ska hinna o det är något som finns i alla åldrar. Kanske något vi skulle vara bättre på att lära våra barn. Jag hade det som tema på ett skolarbete jag hade när jag pluggade beteendevetarprogamet – det här att det behövs idrott i skolan men att betygen ska tas bort, det ska inte sättas någon skala på hur bra man är. Däremot ska det vara att man deltagit eller inte. Att röra på sig är bra, men alla är olika o vi ska uppmuntras att göra det som man passar för, det som fungerar. Jag var inne på att lunchen skulle vara lite längre o att alla skulle ta en promenad på 10-15 min varje dag. Men också att barnen från start ska lära sig meditera, koppla av – andas rätt – ja vad som än passar dom, men att det ska ingå i skolundervisningen, i det som förr kallades gymnastik idag heter idrott o kanske borde heta friskvård. Jag ska inte bli långrandig i detta ämne, bara att det är ett viktigt ämne för mig att ta bort pressen att prestera o istället lära o uppmuntra till att ta hand om sig, röra på sig på det sätt som passar en själv, men också vikten av att kunna stress av.
Ja o sen tycker jag att skolan också ska lägga in obligatoriska timmar av trafikkunskap, trafikvett osv… hur man agerar som gångtrafikant, cyklist osv… för det kan tamesjutton ingen idag… tacka vet jag Televinken.