itismadeby

Alla inlägg den 1 januari 2016

Fyrverkerier

Av Svensson Svensson - 1 januari 2016 21:45

Ja nu får jag väl säga något positivt om min nya mobil som jag annars mest gnällt på... jag är inte helt överrens med den än... kommer nog aldrig bli som det känns just nu. Men måste erkänna att den tar väldigt bra bilder, till o med i mörker. Som igår, fyrverkerier på himlen. Bara slängde iväg några bilder, tänkte jag kikar sen för att se vad det blev. Det var ett litet test...

Blev nöjd, helt klart nöjd, men måste nog se vad det finns för inställningar i finesser - om det finns *Ler*

12-slagt hos oss, på torget 2015 blir 2016

Lycka, glädje · Utvärderingar av produkter jag provat · Vardagslyx

Dela · Kommentera

När man blir medveten om hur snabbt en olycka kan hända i trafiken.

Kommentera

Av Svensson Svensson - 1 januari 2016 16:12

Oavsett hur försiktig man är själv, så är man inte ensam på vägarna – det finns vilda djur som inte har en aning om det här med trafikvett, o det förstår jag o det tar jag… Men andra trafikanter, dom som kör andra bilar på samma vägar där jag är… när man inser att det inte finns något som heter trafikvett eller man får en undran – har dom körkort eller ser dom eller är dom påverkade av något…

Jag är väl inte höjdar förtjust i att köra stora bilarna när det är som mest att göra – kanske det är min egen självkänsla där som går in o säger att jag inte klarar det, att jag inte har tempot i kroppen för att göra bra ifrån mig med stor bil – den lilla, där är jag mer trygg.

Men igår kväll sent var jag jätte glad att det var den gamla trotjänaren, ”gamla gubben” jag tuffade fram i, man sitter helt klart lite högre o ser framåt på ett annat sätt än i en låg bil, det kan man aldrig komma ifrån.

Jag hade varit iväg på landet o släppt av ett sällskap, tuffar hemåt det blev ju plusgrader o det var lite irriterande moddigt på vägen. Men jag tuffade på i 70, som hastigheten på den sträckan… kommer fram till ett ställe där det var både lite kurvigt o en backe. Ser inget framåt, inte heller lysen som man kan se i mörker, det är väl den enda fördelen som finns med mörker, man kan se möten just för att man ser att det lyser upp. Samtidigt som jag kommer upp på toppen på en lilla backen kommer en bil upp bakom mig i full fart – o börjar köra om… då ser jag att vi får möte, en bil som är lika nära toppen på backen som jag, med halvljus som inte var sådär värst starka – antar glaset också smutsigt. Jag tror inte att han körde om mig såg vår mötande bil förrän det var försent att avbryta omkörningen…. Jag kastade mig o tvärbromsade – stackars ”gammel gubben” det var en inte så trevlig inbromsning för varken honom eller mig…. Omkörande bil slängde sig in framför… jag vet inte om mötande bil saktade in eller inte – det hann jag inte uppfatta… men det var centimetrar han som körde om hade på sin sida….

Inne i stan så när jag såg ett visst bolags bilar stå fint på rad vid taxistolpen – deras förare ute o rökte… stannade jag till o öste ur mig ”vem fan av er var det som gjorde den idiotomkörningen av mig …..” o jag hoppas att jag såg fel, att det inte fanns kunder med i bilen. Det osade nog ganska bra om mig ....

Hade det varit halt… vill inte tänka tanken, hade jag kört låg bil o inte sett – tankar kommer, hade jag hunnit bromsa då???

Blev ganska chockad o det tog ett tag att varva ner o jobba vidare – men förtränger o tar mig igenom natten. Trodde nog att det var borta – men märker nu här att nej det var nog bara att jag stängde av… Nu kommer synerna tillbaka – hur nära…. O tankar – mer modd, halt ute… vad hade hänt. Men stoppar mig där o tänker att det var bra att det inte var halt, att det var centimetrar på alla våras sida – för en frontalkrock i 70 km/h precis framför – ja vi hade alla blivit ordentligt med i den smällen.

Pratar lite om det, öser ur mig på ett skämtsamt sätt… det är bättre än inget – men det är just NU jag saknar… Någon att prata av mig med, få krypa in i famnen o varva ner lite… tacksam för att mina skyddsänglar fanns med mig just då….

https://www.facebook.com/Ann-Sofie-Katus-IllustrationerBilder-156694161328554/

En annan sak som fascinerar mig i det hela är människans förmåga att stänga av när något sker – fortsätta vidare… men att det senare bubblar upp…. Någon timme senare, någon dag eller… för det kommer fram för eller senare… det går inte att stänga av, stänga inne o låtsas som inget.... det har jag lärt mig den hårda vägen - samt att ju längre man drar på saker, att låta dom komma fram o ta sig igenom dom så blir det bara större o jobbigare.

Småprat, Tankar, Funderingar, Värderingar, Ås

Dela · Kommentera

Tidigare månad - Senare månad