Vänskap är en relation där dom båda parterna känner tycke för varandra och hyser ömsesidig tillit och respekt. Man kan säga att det är en djupare mer privat form av kamrat/kompisrelation.

Värden som finns i vänskap är ofta resultatet av en vän som visar följande på ett enhetligt sätt:

• Tendensen att önska det som är bäst för andra.
• Sympati och empati.
• Ärlighet, kanske i situationer där det kan vara svårt för andra att säga sanningen, särskilt när det gäller att peka ut de upplevda fel av en motsvarighet.
• Ömsesidig förståelse och medkänsla.
• Förtroende för varandra (kunna uttrycka känslor - inklusive den andras handlingar - utan rädsla för att bli dömd), kunna gå till varandra för känslomässigt stöd.
• Positiv ömsesidighet - en relation bygger på lika givande och tagande mellan de två parterna.

Ibland i diskussioner om vad vänskap är kommer man till dom tre olika kategorierna som Aristoteles delade upp vänner i:

• Användbara vänner – bruksvänner
  Det här är en vän som du har nytta av, du tar dig vänner för att du behöver något, du har användning för personen på något sätt o kallar den vän, men oftast så kommer det inte bli något hållbart, och vänskapsbanden är kortvariga o bryts snart. Många vill inte ens kalla detta vänskap. Men många har så stort behov av någon för just ett visst ändamål att man håller hårt i att kalla det vänskap, vänner.
  
  
• Lustans vänner – nöjesvänner
  Här kommer dom personer som du kanske inte egentligen har någon djupare relation med. Det kan istället vara en person du går ut o roar dig med, en lustigkurre som gör livet lite roligare stunden man umgås. Man slipper tänka på vardagen o eventuella problem. Det är ofta en vän som används just för att fly vardagens problem o det är inte heller någon sann vänskap. Ytliga bekanta är mer rätt ord.
  
  
• Varaktiga vänner – sanna vänner
  Det här är den riktiga vänskapen, där man respekterar varandra, tycker om varandra som man är. Man kan o vågar vara sig själv, man vågar blotta sig o öppna sig. Det är ingen enkelvägs kommunikation det är ge o ta i lika delar.
  
  

En sådan vänskap är en som håller, den varar oavsett vad som sker. Dom andra typerna är vänskap som är korta o nyckfulla.

När behöver man vara varaktiga sanna vänner o när går det bra ändå?

I arbetslivet behöver man inte vara varaktiga vänner, det räcker med att man accepterar o respekterar varandra för att man tillsammans ska utföra ett bra jobb. Oavsett om man jobbar i en stor grupp eller en liten. Men visst är det lättare att samarbeta om man bli vänner, kanske inte varaktiga vänner men vänner på en sällskapligare nivå.

I förhållanden då? Ja man kan bli sexuellt attraherad o upphetsad utan att det finns en uns sann vänskap med i bilden. Men då är det inget som är att bygga på. Däremot för att ett förhållande, äktenskap verkligen ska fungera o hålla så måste det i grunden finnas den här varaktiga sanna vänskapen mellan personerna.

Så den här sanna varaktiga vänskapen är viktigt i nära relationer – som med sin partner, sina barn, närmaste vännerna … man behöver känna den tryggheten människor dessa varaktiga vänner ger en.

En person som döljer sina känslor, som inte delar med sig av tankar, är tyst eller låtsas vara någon annan än han är, det går inte att bli sann vän med den personen. Den personen hindrar andra från att känna den gemenskapen som måste finnas där för den varaktiga vänskapen. Visst det går bra att vara ”bruksvänner” där den ena använder den andra för något.

Något av det mest sårande som finns är när man tror att man har en vän, en varaktig sann vänskap o sen visar det sig att den andra personen spelat ett spel, inte alls är den man kan lita på. Det kommer fram lögner o andra saker som gör att man blir sårad för att man själv trodde o agerat utifrån att det är en sann vänskap.

Man säger att för sina sanna vänner kan människan gå i döden…. Ja vem vet, kanske det är så med en riktigt sann vänskap.

För mig är en sann vän en som har empati, som hör av sig o hör hur man mår, som tränger sig på o förvisar sig om att det är bra, om något känns fel, som sparkar en i baken när det behövs… en sann vän klappar en inte bara på huvudet o håller med, nej den stöttar alltid men är också ärlig i vad den tycker. Säger ifrån utan att säga att man måste göra si eller så, utan mera säger ”tänk efter nu, helst innan….” 

Det är bullshit att romantik o vänskap är olika

Det är dom inte – det är bara variationer av samma kärlek

Variationer av samma önskan att vara nära,

Och som med all kärlek, är det svårt, bra, förrädisk, uppiggande, förvirrande och … värdefullt.

Jag tänker efter...hur jag känner för o hur personer runt mig agerar - så vet jag vilka som är mina vänner - vilka som vill vara mina vänner oavsett vad dom säger... 

Och dom vännerna kan jag ärligt säga - jag vill inte vara utan dom o jag älskar dom :)