Nu har jag kikat på flera serier/mini serier, kostymdrama, som handlar om det engelska o franska hovet, kungar o alla som finns runt dom, intriger o planer, byta av lojalitet åt höger o vänster...

Jag gillar den här typen av filmer/serier, älskar kläderna o smyckena, håruppsättningar osv... sen så är det inte fel med lite historia. Många är ju gjorda med den "riktiga" historian som grund.

Det som slog mig under tidiga morgonen när jag tittade på sista avsnittet på The White Queen, var att jag blivit nyfiken på att läsa om dessa personer rent historiskt, fakta, inte utsvävande historier för tittarna. Utan verkligen läsa historian för att se vem, hur, när osv. Kan vara skoj att se vad som stämmer o inte. För erkänner att min djupare kunskap om det är inte den bästa - man vet namn på kungar o drottningar - lite lättare vad som skedde. Men det jag tittat på har gjort att nyfikenheten på den riktiga historian vaknade till liv.

Så det ska jag nog ta tag i - tassa ner till biblioteket o se vad jag kan starta upp med. Någon bra bok finns det säkert där, lagom att börja med. 

Fast jag behöver inte flera böcker att läsa *ler* har en hel hög av intressanta som ligger här som jag betar av lite i taget :)

Men det här kändes lite lockande o lika bra göra slag i saken innan jag ev. börjar studera igen :) har ju planer på det o letar kurser att söka.

Tänk att det här ska vara något som par använder för att göra varandras liv så jäkligt som det bara går efter att man separerat. Jag har aldrig förstått varför, kanske för att jag själv inte anmälde, försökte få ut massa pengar – barn är inte pengar. Och ville inte pappan betala mer än det underhåll som försäkringskassan hade som norm, om han inte vill vara med o hjälpa till med ett öre mer – med ursäkten att han ju betalade underhåll….

Ja vilket barn kostar bara 1273kr x 2 per månad? Det finns inga som gör det. Men varför bråka, det var något som barnen sen fick se hur han tänkt o hur han funnits med i deras liv.

Har en väninna som träffade en man som har ett barn. Och det han råkat ut för är när man ser till det rent o skärt enbart egoism o elakheter för att ge igen eller vad man ska kalla det. Förhållandet var ju över, så varför straffa någon för att han hittat en ny, gått vidare? Han ville få umgås med sitt barn, träffa barnet ofta, han var helt med på att vara med o betala mobil, köpa kläder, dela andra kostnader eller ta helt själv som gällde sånt barnet behövde, ta med på resor o allt annat som kunde förekomma.

Men se mamman var girig o gjorde först så att barnet inte alls ville träffa sin pappa, gick till rätten för att få en dom på hur högt underhållet skulle vara. Genom att själv ha sämre inkomst, o då att barnet inte ville träffa sin pappa – blev det ett ganska så högt underhåll som dömdes.

När väl domen var klar så fick barnet hälsa på kort hos pappan, o självklart hämta presenter vid födelsedag o jul… 

Sen blev det då dags för gymnasiet – barnet hade väl tankar på vissa utbildningar, på ort så att det kunde vara läge att flytta till pappa. Men se det såg mamman till att det gjorde inte barnet – varför??? Jo för att då skulle hon förlora pengarna som rullade in. Och det klarade inte hennes ekonomi med tanke på hyra, bilköp o andra kostnader hon hade. Så nej det blev aldrig så att barnet fick söka den linje på den skola hon ville – då hade barnet flyttat.

Nu blev det en annan skola en annan linje o mamman får ha kvar sin ”inkomst” – det hade inte varit lätt för henne om den försvunnit.

Jag kan inte låta bli att undra hur många som gör på det sättet, tänker så – att underhåll, barn/studiebidrag osv inte går att bli av med, det klarar inte ekonomin. Så barnen får inte flytta utan man håller kvar dom med olika anledningar …. Så länge det går.

I måndags när jag åkte till Gävle så plockade jag med mig en tidning, en Metro, för att ha att läsa. Nu blev det inget läsande på varken buss eller tåg, inte heller på hemvägen. Men så innan det var dags att jobba så skulle jag fördriva lite tid, ser att tidningen handlade om att studera, massor av annonser o om sista ansökningsdag.

Då vaknade lusten till liv igen att ta upp o klara av dom studier jag påbörjade.

Inte för någon annan anledning än att just bli klar med något jag påbörjat. Tanken kändes väldigt bra. Så nu har jag börjat leta upp kurser att söka. Har hittat några jag ska söka till hösten 2016, nu sa jag också hitta några att söka till våren 2016, det var inte just dom jag behöver - men kanske ska ta o leta upp någon jag har nytta av, lite i linje med det jag studerat o ska fortsätta med, ta det lite som uppmjukning.

Nu kommer jag inte göra det på ett sätt där jag lägger ner allt för att få höga betyg, kunna arbeta vidare med utbildningen i ryggen. Nej jag är just nu så otroligt nöjd med det jag gör, det passar mig o hur jag gärna har min ledighet. Men det skulle vara skoj att bara få allt klart - för min egen skull.

Ska ta o bolla lite med någon som står mig väldigt nära, det brukar alltid komma väldigt bra svar, saker att tänka på, råd om hur jag kan tänka, resonera o planera. Det kan behövas någon annans vinkel då o då för att få lite perspektiv o ta ett bra beslut.

Fast det är inget beslut som berör mig på ett speciellt viktigt sätt i o för sig, det är väl mer ett beslut som kan påverka min tid ett tag framåt. Om det är värt att lägga tid o energi på en sån här sak... 

Jag ska leta vidare lite, se vad som finns i kursväg, vilka högskolor som har vilka kurser... vad som finns att studera på distans - sen söker jag - sen får jag se om jag kommer in, om jag tar upp studierna igen *ler*

Sitter med ett småleende på läpparna o tänker på telsamtalet o rösten, jag blev verkligen glad o varm inombords av det.