Går på lågvarv just nu - lite för mycket tankar, försöker att inte analysera inte ta till mig dom värsta scenarierna - utan bara följa strömmen på något sätt.... 

kommit på så många saker sista dagarna, saker som jag trodde var borta finns kvar - saker jag trodde jag packat ner har suttit där på min axel redo att ta över. Lite lustigt det där hur saker man trodde var borta finns kvar i skuggan - på gott o ont.

Det bästa är att se dom, inte förneka dom, ta tag i dom o se till att få till det på ett bra sätt... 

Så kommer det ord idag i en film - jag går som sagt på väldigt låga varv nu så filmtittade är ganska lagom... ja efter att jag lekt lite med moppen o fått klart hela hallgolvet - det känns i ryggen att "krypa" runt sådär.... ånga, skrubba, ånga, skrubba, ånga, ånga, skrubba, ånga - tills det ser så bra ut det bara kan bli. Så kanske jag har rätt att bara sitta här o slöa framför en film ett tag...

orden då....

det var en som sa att det var dags att stanna upp o kalibrera om sig. Oj ja så rätt det är. Det är det man då o då kanske måste göra - lite som att fixa framvagnsinställningen på bilen för att däcken inte ska slitas snett, att stämma intrument för att det inte ska spela falskt. Sånt här görs hela tiden - en lite paus tas o saker ställs in. Kanske inte så dumt att göra det med sitt liv då o då...

Se över vad man vill, var man står, planer.... som arbete, mål .... 

Jag har en väninna som hade för något år sedan en dröm som hon till slut började förverkliga. Hon började gå kurser, hon började se sig om vad bästa nästa steg var.... så mitt i allt det här så kom hon till en punkt, saker skedde (en av lärarna på en kurs var inte så bra som trott o dom flesta deltagarna hoppade av) det blev en paus o i den pausen kom hon på att det mål hon haft inte alls var det hon idag efter att saker skett såg som det viktiga. Så hon kalebrerade om sig o har en ny väg framåt idag - nöjd med sina val. 

Så det är inte alls säkert att bara för att man har kommit på en sak, att man inte kan ändra sig...

Eller ändra värderingar - jag har sista dagarna gjort stora förändringar i mina egna värderingar, i tankar över vissa saker. Kommit fram till att många av mina värderingar ligger mest i mina egna rädslor. 

Var mina rädslor ligger spelar ingen roll eller inom vilket områda jag börjat omvärdera värderingar jag haft.... 

men jag vet att rädslor kan få oss att agera så totalt omvänt mot vårt rätta jag - hur vi låser oss i saker för att vi är rädda för det som ka komma...

Det kan vara en rädsla för hur ekonomin kommer bli - man vill klara sig, inte hamna i en situation som gör att man måste förlita sig på annat än sig själv

Det kan vara en rädsla att inte vara en bra förälder - att man inte gör allt man borde för sina barn, att man gör fel... 

Det kan vara att man fått en skada eller sjukdom som gör att man har ont eller inte kan röra på sig på samma sätt som innan - man vågar inte se framåt för man tror att man kommer hindras hela tiden av detta, så man låser sig helt i det o kan inte se allt annat runt omkring

Det kan vara att inte duga som partner - att man inte hittar någon, att man alltid väljer fel...

Att man inte gör ett bra jobb, att man inte duger o därför kommer man få en sämre tjänst eller bli av med arbetet..

Ja det finns säkert mängder av andra saker som är rena rädslor som tagit tag i en o hindrar en att se det positiva det bra, att hoppas, agera mera spontant o glatt... våga!

Så det här med att då o då stanna till o kalibrera sig lite så man inte som däcken på en bil sliter helt fel o snett....