Ibland sker saker i livet som gör att oavsett så är det just någon som är en närma som man vill vända sig till. Är man tjej/kvinna o det är något som händer som har med det som bara vi tjejer förstår oss på, kan känna igen oss i o stötta så är det så länge vi har vår mamma kvar i livet, till henne vi helst vill vända oss. Hur vuxna vi än är, hur mycket mamma man själv än är – så ibland behöver man själv ”mammning” – att veta att man bara kan få prata av sig, bli stöttad, förstådd i sin oro. Man behöver sin mamma oavsett hur gammal man blir.

Jag själv märker det här hos mina döttrar o jag är så stolt o glad över att dom faktiskt kommer till mig, anförtror sig till mig eller bara tar kontakt för lite ”mammning” när dom känner sig lite nere. Min stora brukar krama om mig o säga att det är så skönt att när det känns lite jobbigt bara ringa o prata med mig, eller gå ut o luncha – livet känns helt plötsligt lättare. Min lilla säger att vad skulle hon göra utan mig, utan att kunna krypa nära o jag kliar lite på ryggen eller håller om henne när hon är ledsen, det är helande att bara vara nära mig just då. Det är ”mammning” det att man bara mår bra av att veta att mamma finns där, att mamma kramar om, att mamma lyssnar o stöttar.

Oftast kanske det inte är några stora saker – tack o lov så har det inte varit något sådant med mina tjejer, det har mest varit att tillvaron har varit lite jobbig o lite oro för framtiden (något som löst sig ganska snabbt, men oron finns ju där när det sker ändå).

Jag känner verkligen med alla som behöver sin mamma oavsett ålder som inte kan få den här ”mammningen” av någon anledning. Det värsta måste vara att mamma finns i livet, inte sjuk – men ändå inte finns där som mamma för en. Är det småsaker så finns nog inte heller behovet. Men då o då kan det som sagt ske saker som gör att oavsett så behöver man det där stödet. Och som sagt, mamma är alltid mamma.

Något sådant skedde min lilla syster här för någon vecka sedan – något kvinnligt, något som har ett ord som vi alla bävar för att få höra. ”Vi ser en förändring/knöl som vi tror är cancer, du får en tid för att det ska kontrolleras ordentligt”. Visst man har väninnor, dom är guld värda, visst man har sin partner, men han är man, o kommer att bli nästan mer orolig, samma med ens pappa. Det är då man verkligen behöver sin mamma att få stöd av. Att inte ha det, att precis innan fått höra att man är ett barn som ”ångras”, det måste vara hemskt.

Men just det hände just min lilla syster, vi har precis fått lite mer kontakt, fikat någon gång när jag varit på samma ort som hon bor. Att hon i det här sökte min kontakt, mitt stöd, som nära, som släkting, som en ersättare för mamma, någon att anförtro sig till, få prata av sin oro med. Det känns väldigt bra. Och jag är otroligt glad att jag kunnat stötta henne i hennes oro fram tills hon precis fått veta att det inte spridit sig, att det var den knölen, att den kan tas bort. För att ha den oron, det är inte skoj, då behöver man den där personen som är nära en av andra anledningar än bara vän.

"Att helt enkelt få barn, skapar inte mödrar."
                                                                      - John A. Shedd

Jag är idag glad att vi nyligen fick kontakt, så att hon kände att hon kunde vända sig till mig i detta o ta det stöd hon behövde.
Och jag hoppas att allt som sker nu framåt är bara rutiner o inte kommer innebära mer oro för henne.

Kram till dig min lilla syster Jenny i det du går igenom just nu.

Att vara mamma är inte lätt många gånger, alla åldrar ett barn går igenom har sin charm o oro. Men att vara mamma är också det absolut bästa jag varit med om att få förmånen att vara. Mina härliga underbara döttrar - jag säger att jag har haft tur med dom - andra runt mig säger att dom har haft tur som fått mig som mamma, som uppfostrat dom till dom fina unga kvinnor dom är idag. 

Spelar egentligen ingen roll - det viktiga är att jag är så ofantligt stolt över dom båda, att jag svämmar över av kärlek till dom oavsett. Inte alltid jag gillar det dom gör, eller håller med om val dom väljer - men det spelar ingen roll dom ska göra sina egna val o erfarenheter o jag kommer alltid alltid älska dom.

Älskar er mina älsklingar :)

 

Laila

30 april 2015 10:20

Klart man behöver sin mamma. Tur att din syster kunde få ditt stöd, hoppas hon känner att det räckte.
Känner en hel del sorg i dina ord, av situationen ni verkar ha.

Svensson Svensson

30 april 2015 10:42

Jag är glad jag kunde finnas o räcka till,

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

ner över mig - jag vill göra det, jag vill ha så, det där var snyggt, hur ska jag göra om det där mer personligt o "jag"...    Det är verkligen skoj att låta kreativiteten flöda, ta in idéer spotta ut dom i massor, ändra, vända vrida, hitta nya l...

https://www.youtube.com/watch?v=LfBDvQvkjgM https://www.youtube.com/watch?v=DoZ19QmNQy4 ...